Annons
Foto: Gustav Karlsson

”Flummigt” dokument ska styra Staffantorps skola

Publicerad 30 augusti 2012

Staffanstorps kommun har ett nytt inriktningsdokument med en vision för framtidens skola.
Där står att ”en skola som är framtiden har inte klasser, lektioner, stadier, elever eller lärare.”
- Den meningen är väldigt provocerande, säger Nino Vidovic (M), ordförande i Staffanstorps Barn- och utbildningsnämnd, en av personerna bakom dokumentet.
- Flummigt, säger Pierre Sjöström (S) som försökte stoppa dokumentet.

”En simulerad framtid bygger på att människor i allmänhet, och unga människor i synnerhet, äger sin egen sanning och sin egen föreställning om resans mål och mening.”

Det här är ett citat ur inriktningsdokumentet ”Framtidens skola och framtidens lärmiljö”. Det klubbades på ett möte i Barn- och utbildningsnämnden i juni efter ett förslag från ordföranden Nino Vidovic (M), trots motstånd från oppositionen. Nu används det i en arbetsgrupp som planerar framtidens skola i Staffanstorp.

Dokumentet innehåller fler formuleringar som har väckt uppmärksamhet. En läsare har hört av sig till Skolvärlden och lyft fram ytterligare några exempel:

”En skola som är framtiden har inte klasser, lektioner, stadier, elever eller lärare. Den har i stället en oerhört komplex miljö där människor pusslar med sig själva, sina avsikter och sina resurser för att komma ut ur dagen rikare än de kom in. I en sådan miljö är planering fullständig underordnad förmågan att skapa något nytt och värdefullt för stunden.”

”Varje verktyg, hjälpmedel eller symbol som antyder att en viss aktivitet är knuten till en viss plats skulle vara borta. Laborationssalen, boksamlingen, gympasalen och rektorsexpeditionen finns inte kvar. Inte för att det är det bästa sättet att lära ut kemi, träna biceps eller leda verksamheten utan därför att det är det bästa sättet att illustrera och simulera framtiden.”

”Den enklaste vägen framåt är att se till att skolan är en attraktiv miljö för åtminstone elevernas föräldrar när de, i sin vardag, söker en alternativ arbetsplats”.

Pierre Sjöström (S) ville i första hand att dokumentet skulle gå på återremiss för att konkretiseras. I andra fall yrkade han för avslag på förslaget.
Punkten gick till omröstning där de sju allianspolitikerna i nämnden gick på ordförandens förslag. De två kvarvarande, båda Socialdemokrater, gick på Pierre Sjöströms förslag.

Pierre Sjöström, varför höll du inte med om innehållet i dokumentet?
– Det gjorde jag inte, av den anledningen att dokumentet var väldigt flummigt. Vi ville ha konkretisering om vad man egentligen menar. Om man ska använda sig av ledord så tycker jag att det finns andra som är mycket bättre. Vi ville gärna veta hur man hade tänkt förverkliga de här idéerna. Vi valde att inte delta i beslutet eftersom de inte kunde konkretisera vad de menade.
- När jag läste dokumentet första gången så tänkte jag ”det här är en luftskola”. Och sådana vill vi inte ha i Staffanstorp. Om man nu vill ha en inriktning på en skola som skiljer sig lite så måste man vara betydligt mer konkret än så här.

Enligt ordföranden Nino Vidovic har han tillsammans med en projektgrupp tagit fram dokumentet.
Nu används det i arbetet hos en kommunövergripande arbetsgrupp som förbereder stora förändringar inom kommunens skolsektor. Bland annat ska stora it-satsningar göras och en ny 1-6-skola ska byggas.
- Det här dokumentet är ingen detaljstyrning på något sätt. Det är helt tänkt som, precis vad det heter, ett inriktningsdokument. Tanken är att för att komma två steg fram så måste man sikta mot fyra steg fram, säger han till Skolvärlden.se, och fortsätter:

- Vi vet inte hur skolan kommer se ut om 20 år. Vi vet inte vilken typ undervisningslokaler man kommer ha. Vi styr väldigt mycket hur vi ska skapa våra skolor i framtiden. Vi jobbar väldigt mycket med att vi ska ligga i framkant i tänkandet.

Men hur fungerar en skola utan klasser, lektioner, stadier, elever eller lärare?
- Den meningen där är ju väldigt provocerande. Den är tänkt att vara till för att lyfta sinnet. Man kanske inte måste ha en utpekad lärare, eleven hittar information överallt. I den nya tiden så kanske det inte är läraren som sitter inne med den allra senaste informationen inom ett ämne. Läraren ska ju ha kunskap att styra pedagogik.

Men lutar ni er mot några riktlinjer eller någon forskning – eller är det bara fria tankar?
- Det här är en vision. Och det finns mycket ny forskning om en skola där eleverna jobbar digitalt. Man vill stimulera eleven på elevens eget sätt. Det är när eleven trivs och är mottaglig som den lär sig bäst. Självklart ska vi ha strikta riktlinjer mot de mål som finns, och måluppfyllningen ska man inte glömma. Huvudsaken är att eleven när den når årets slut har han eller hon fått tillräckligt mycket kunskap och information och nått tillräckligt långt inom alla ämnen. Men detta är ett mycket vidare tänk, att även skolorna ska vara flexibla.

Hur ska lärarna arbeta då?
- Lärarna ska vara det pedagogiska stöd som behövs. De ska vara styrningen och bollplanket när det behövs. Men man behöver inte ha en lärare till en klass, utan man har experter på olika ämnen som är bollplank.

Hur ska de kunna sätta betyg?
- Ja, de ska ha kontroll på vad som händer.

Men hur funkar det om ”en simulerad framtid bygger på att människor i allmänhet, och unga i synnerhet, äger sin egen sanning och sin egen föreställning om resans mål och mening”? Det är upp till eleven att avgöra vad som är sant och var man ska med utbildningen, om jag tolkar meningen rätt?
- Det där är ju ett önskemål i dokumentet. Men även i livet har du dina val, men också en lag man måste följa. I skolan finns också vissa krav. Men samtidigt, är vi de rätta att berätta för eleverna vad de ska göra och vad de borde kunna?

Det finns väl läroplaner till det?
- Ja, precis. Och de kommer vi inte gå ifrån.

Men det måste man väl om det varken finns klasser, lektioner, elever eller lärare?
- Men ser en läroplan ut likadant nu som den gjorde 1994?

Nej, det tror jag inte. Men det fanns klasser, lektioner, elever och lärare då, precis som nu.
- Ja, men det är ganska mycket som är förändrat i bedömning och i hur man ska arbeta.

Hur förväntas en lärare i Staffanstorp förhålla sig till det här dokumentet i dagsläget?
- Vi har haft oerhört mycket information. Det finns alltid någon som missuppfattar det, men det har varit mycket information om detta. Där har det framgått att detta är en vision, och inte något de ska göra i morgon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Annons
Annons

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Annons
Annons

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Annons

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons