Annons
Foto: Pawel Flato

”Lärare måste själva ta sig mandat”

Publicerad 17 februari 2011

Hon kallar sig själv ”fröken duktig”.
Men hon hade önskat högre förväntningar på sig när hon som tolvåring började i svensk skola. Och hon skulle ha behövt hjälp med språket. Då hade avgångsbetygen i grundskolan varit högre än 3,2, tror hon.
Möt Nyamko Sabuni som för några år sedan tackade nej till att bli sin klans första kvinnliga hövding och som nu i stället är jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister.

Du gör många skolbesök. Vad reagerar du på när du kommer ut i skolorna?
– Det är välordnat, regisserat och fixat när jag är på skolbesök. Jag äter lunch med den bästa klassen. Jag förväntar mig inte att se verkligheten när jag besöker skolor. Det är en tillrättalagd bild som visas upp för mig. Men jag vet att skolan inte alltid är en bra arbetsmiljö, varken för elever eller för lärare. Ingen ska behöva känna oro för att gå till skolan, vilket många, särskilt flickor, gör i dag. Eleverna lämnas för mycket för sig själva. Skolans uppgift är att fostra solidariska, demokratiska medborgare. Skolan ska inte bara lära ut kunskaper i kemi, utan hur man är som människa.

Det låter som om du tycker att livskunskap ska finnas på schemat?
– Jag har inte satt mig in i innehållet i ämnet livskunskap. Däremot menar jag att det är viktigt att eleverna ska få konkret kunskap om hur vi beter oss mot varandra, med respekt och medmänsklighet. Både föräldrar och lärare har ett viktigt ansvar för detta.

En jämställd skola är grunden för allt jämställdhetsarbete brukar du säga. Varför då?
– Ordningsproblemen i skolan handlar ofta om bristen på jämställdhet och avsaknad av respekt för andra människor. Det är inte acceptabelt att flickor har ont i magen och mår dåligt när de ska gå till skolan. Jag har svårt att tro att man kan utvecklas till en ansvarstagande och jämställd människa utan att ha haft med sig rätt värderingar från början. Ett medvetet tänkande börjar i skolan. Skolan är den mest naturliga platsen att jobba med könsroller. Många flickor är ”duktiga flickor”. De vill prestera bra i skolan, vara snygga, inte vara till besvär för sina föräldrar. Den psykiska ohälsan bland flickor ökar. Bland pojkar finns i stället en glidarmentalitet. De presterar sämre i skolan, men hamnar trots det på ledande poster i samhället. Ohälsan i skolan är framför allt farlig för flickorna.

Hur ska du göra för att öka jämställdheten i skolan?
– Vi måste diskutera hur skolan ska vara uppbyggd. Varje barn måste ses efter sina behov. Vi ska ha höga förväntningar på precis varje barn. Utgångspunkten måste vara MVG. Har vi för låga förväntningar sätter vi inte in de resurser som behövs. Låga förväntningar genomsyrar skolan generellt. G är utgångspunkten.

Hur ska pojkarnas resultat förbättras?
– Ta reda på vad forskningen säger. För statistik. Spela in klassrumssituationer och analysera beteendet efteråt. Det finns massor av sätt. Ett exempel är när lärare har filmat sig själva och upptäcker att så mycket mer hjälp till pojkarna ges att det slutar med att de gjort pojkarnas skrivuppgift. Tidigare betyg, ordning och reda, och att satsa på läsning är några viktiga saker som kan göra skillnad.

Forskning visar ju att tävlandet i skolan kan vara kontraproduktiv, och bidra till att elever fokuserar på fel saker.
– Tävlandet behöver inte alls vara negativt. Det är inte fel att mäta sig med de bästa. Det är varje lärares uppdrag att försöka få fram det bästa hos den enskilda eleven.

Du verkar vara en förespråkare av fortbildningar.
– Jag kan bara konstatera att det är mycket som lärare förväntas kunna och lära sig. Men fortbildningar tror vi på, och det har vi ju infört. Snart kommer en utvärdering av fortbildningarna, vilket ska bli väldigt intressant att läsa.

När du själv kom hit från Burundi när du var tolv möttes du av låga förväntningar. Hur stor betydelse har förväntningar?
– Jag upplevde att det var en väldigt stor skillnad i de förväntningar som man hade på mig i min skola i Burundi och de förväntningar som den svenska skolan hade. Jag skulle ha behövt större förväntningar på mig också i Sverige. Alla – lärarna och mina föräldrar – var nöjda med att jag presterade medel. Det var ingen som sa till mig: ”Vi vet att du kan bättre.”, utan det var snarare: ”Invandrartjejen är en stjärna.”. Visst var jag ambitiös, men jag satt inte och pluggade hela dagarna, utan jag ägnade tiden åt att dansa och spela basket.

Du har två tvillingsöner. Vad går de i för skola?
– I det området där jag bor är alla skolor bra, så jag har inte gjort ett aktivt val. Jag skulle aldrig välja en skola där eleverna tävlar i rikedom och ägande. Barnen går i den kommunala skola som ligger närmast. När de kommer upp i högre årskurser kommer jag nog att välja en annan skola.

Det har pratats mycket om den senaste PISA–undersökningen. Hur allvarliga är de resultat som framkommer i rapporten?
– Den typen av undersökningar blir allt viktigare. I en globaliserad värld måste vi kunna konkurrera.

Svenska skolan är inte bra på integration, säger du. Vilka är de största problemen?
– Vi ska samtidigt komma ihåg att vi lyckas rätt bra. Ibland kan integrationspolitiken få för mycket kritik. Sverige är ett öppet, tolerant och generöst samhälle, trots det finns det människor som fastnar i ett utanförskap. De lärare som inte ställer krav på eleverna gör dem en björntjänst. Barn till invandrare ska inte behöva hamna i ett utanförskap, och där är skolan a och o. Varför ska alla nyanlända sättas i samma klassrum? Jag kastades rakt in i fjärde klass vid tolv års ålder utan att kunna ett ord svenska. Parallellt med de vanliga klasserna kan man ju arbeta med introduktionsklasser. Det är i utsatta områden som eleverna tappar mest. I de områdena finns ingen valfrihet. Det är ingen som berättar för dem att man kan välja en annan skola. Härnösand är ett exempel på en kommun där man faktiskt informerar alla om vad som gäller.

Du har nyligen skrivit en bok om integrationsarbetet. Stora förändringar måste ske, säger du. Hur viktig är skolan i det här arbetet?
– En uppmärksam lärare kan avgöra hur livet gestaltar sig för eleverna. Som TV–serien 9A visar är de vuxnas roll att se unga, som egna personer, med egna förutsättningar. För lärarna gäller det att hitta sätt att nå eleverna, samtidigt som de undervisar. I ett utanförskap finns många faror.

Är det skolan som ska ha ansvar för att bryta utanförskapet?
– Vi har en valfrihet för elever att välja skola, men alla känner inte till det, särskilt inte de nyanlända. De måste få den informationen. Dessa elever behöver extra stöd i början för att de ska hinna i fatt de som gått i svensk skola sedan starten. Modersmål ska inte vara något eleven går och tränar en lektion i veckan, utan modersmålslärarna ska finnas i elevernas vardagsundervisning. Det man inte begriper i vanlig klass bör man få hjälp med på sitt modersmål.

Vad vill du göra för att höja lärarnas status?
– Att vara lärare är ett väldigt viktigt arbete som man ska ha bra betalt för. Men det handlar inte bara om lön. Ett annat sätt att höja statusen är att satsa på fler disputerade lärare. Att kombinera forskarrollen med lärarrollen är utvecklande både för skolan och den enskilde personen. Dessutom måste lärarna själva ta sig mandat och hävda sig som lärare.
 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons