Annons

Opinion: Risk för svensk skolmassaker

Publicerad 21 januari 2010

Tiotusentals barn går varje dag till skolan fyllda av oro och ångest, andra låtsas vara sjuka för att slippa bli retade, hotade eller slagna på vägen till skolan, på skolgården eller i korridorerna.

Barn som mobbas tillbringar mycket tid med att tänka ut sätt att komma undan sina plågoandar och får inte så mycket energi över till skolarbetet. Jullov, helger, studiedagar och andra skolfria dagar innebär också för många elever att skoldagarnas helvete fortsätter genom att plågarna använder elektronisk mobbning, som inte är beroende av tid och plats, utan når sitt offer när och i stort sett var som helst. Hemmet är ingen skyddad zon.

Problem på liv och död

Mobbning är för offret en fråga om psykiskt liv eller död och får ibland fysiska konsekvenser genom att mobboffer inte orkar leva utan begår självmord. Vi har också under de senaste åren haft fruktansvärda skolmassakrer till exempel i Tusby och Kauhajoki i Finland, Winnenden i Tyskland, Columbine High school i Colorado, Virgina Tech i Blacksburg, USA, där utstötta, kränkta, före detta mobbade elever, har skjutit ihjäl skolkamrater och skolpersonal, för att sedan ta sina egna liv. Kan en skolmassaker hända i Sverige? Ja, tyvärr tror jag det. Det som hittills har skonat oss, är enligt min uppfattning , våra restriktiva vapenlagar. Jag har i över fyrtio år arbetat med vålds och mobbningsfrågor på olika sätt. Både som skolanställd i praktiskt arbete samt som föreläsare för elever, föräldrar, skolpersonal och andra professionella barn- och ungdomsarbetare landet runt. På grund av den erfarenheten och via mina kontakter med mängder av mobbade elever och deras föräldrar, har jag sett utvecklingen. Därför menar jag, att om inte skolor, föräldrar, polis, socialtjänst och övriga som har med barn och ungdomsarbete att göra, i samarbete med elever, prioriterar, intensifierar och fördjupar det förebyggande arbetet mot våld och mobbning, så är inte frågan, om det kan hända en skolmassaker i Sverige, utan när.

Farligt bagatellisera

Mobbningen får inte trivialiseras och slätas över av vuxna, den får inte bagatelliseras, förträngas eller förnekas. Många av de barn som mobbar kan inte bryta sitt beteendemönster utan tar det med sig in i vuxenlivet, där de får problem med relationer till andra människor. Risken är stor att de behandlar sina egna barn illa. De får svårt att behålla ett arbete och hamnar oftare i missbruk och fängelse. Man kan sällan identifiera en mobbare genom hur mobbaren ser ut, men däremot avslöjar de sig alltid genom sitt handlande. De kan sina repliker och rörelser; ofta övar de in sina roller hemma. Ibland inspireras de av filmer de sett, av lekar de leker, av kompisar, skolan och den kultur som omger dem.

Mobbing medveten handling

Det finns fyra typer av mobbning; verbal, fysisk, social och numera elektronisk. Var och en av dem kan ensam slå tillräckligt hårt, men ofta kombineras de till en kraftfullare attack. Mobbning är en medveten, avsiktlig och övervägd fientlig handling som avser att skada, hota och skrämma. Man kan alltid avslöja mobbning genom följande fyra kännetecken.

1. MAKTOBALANS När fler gaddar ihop sig mot en enda är denna obalans uppenbar. Syskonrivalitet är inte mobbning, och det är inte heller bråk mellan två jämnstarka barn som behöver lösa en konflikt.

2. AVSIKT ATT SKADA Mobbaren avser att orsaka sitt offer fysisk eller känslomässig smärta. Han/hon förväntar sig att det han/hon gör ska göra ont och njuter av att bevittna smärtan.

3. HOT OM FORTSATT VÅLD Både mobbaren och mobbarens offer vet att mobbningen kan och förmodligen också kommer att upprepas. Det som skedde var inte avsett som en engångshändelse. När mobbningen får fortgå utan hinder tillkommer???

4. SKRÄCKVÄLDE Mobbning är systematiskt våld som används för att skrämma och dominera. Den skräck som mobbningen skapar hos offret är inte bara en väg till målet. Den är ett mål i sig.

Sedan den 1 april 2006 kan skolhuvudmän, oftast kommuner, genom barn och elevombudet på skolinspektionen, BEO, åläggas att betala skadestånd till mobbade elever om skolans personal inte motarbetat mobbningen tillräckligt. Men mobbaren då, vilket ansvar kan utkrävas, av honom/henne? Det finns mobbning som saknar lagrum i brottsbalken. Exempelvis utfrysning, som är lika allvarlig som all annan mobbning. Skolor måste genom sina likabehandlingsplaner självklart göra sitt yttersta för att aktivt förebygga och akut behandla också utfrysning. Men det mesta av den mobbning och annat kränkande beteende som sker inom skolans värld är ett brott och har sitt speciella lagrum i brottsbalken.

Skolan ska polisanmäla

Därför måste skolan genom rektor omedelbart polisanmäla mobbning som till exempel, våld, misshandel, olaga tvång, ofredande, olaga hot, sexuellt ofredande, bötning, olika former av elektronisk mobbning med mera. Tyvärr sker inte detta med inneboende automatik av alla rektorer. Kanske är man rädd för att skolan skall få någon sorts stämpel på sig som ”mobbningsskola”. I stället är det tvärtom. Den skola som anmäler och försöker hålla rent växer i anseende. Skolan får inte bli en arena där handlingar som aldrig tillåts ute i samhället får ske utan polisanmälan. Om eleverna som mobbar har fyllt femton år är de straffmyndiga och anmälan leder till polisförhör, rättegång och dom. Har eleverna inte fyllt femton år överlämnas ärendet efter polissamtal till sociala myndigheter. När polisanmälan är gjord börjar skolans personals egentliga arbete, genom att likabehandlingsplanen sjösätts. Jag skall i denna artikel inte beskriva hur en likabehandlingsplan skall se ut, bara påminna om, att den skall utvärderas varje år, förankras hos all personal, föräldrar och elever och självklart genomsyra all verksamhet i skolan. Den rektor som på sin skola prioriterar någon annan uppgift före kampen mot våld och mobbning, är enligt min mening inte bara på fel plats här i livet, utan dessutom en riskfaktor när det gäller våra elevers trygghet och säkerhet och bör snarast fråntas sin skolledartjänst. Kampen mot mobbning är inte en fråga om vad man anser sig ha tid med, lust för, kunskap om eller resurser till. Det är en absolut skyldighet!

Christer Olsson, legitimerad psykolog, Ljungskile

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons