Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

”Varför ska jag chatta med eleverna?”

Publicerad 17 september 2010

Facebook och andra sociala medier är en växande del av skolans vardag.
En majoritet av Sveriges högstadie- och gymnasieelever vill till exempel att deras lärare ska finnas tillgängliga via communities eller chattprogram.
– Jag förstår eleverna. Samtidigt måste vi dra gränsen någonstans. Vi kan inte jobba dygnet runt, säger Högstadieläraren Ida Storoni.

Fakta

Undersökningen

Under 18 maj – 11 juni 2010 genomförde undersökningsföretaget Exquiro Market Research på uppdrag av Lärarnas Riksförbund telefonintervjuer med ett representativt urval av elever, lärare och föräldrar:

» 750 elever födda 1995 (varav de flesta går i årskurs 8) respektive elever födda 1992 (varav de flesta går andra året på gymnasiet).
» 750 föräldrar till barn födda 1991–1993 respektive 1994–1996.
» 750 högstadie- och gymnasielärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund)

Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning är en stor del av Sveriges högstadie- och gymnasieelever mycket positiva till att sociala medier används i skolan. Bland lärarna är synen mer negativ, vilket även vår diskussion visade.

Martin Balsvik: – På min skola brukar vi bland annat använda Facebook i samband med grupparbeten, eftersom det är ett enklare och effektivare sätt att arbeta än via mejl. Men lärarna använder inte Facebook, utan mejl.
Ida Storoni: – Varför ska jag chatta med mina elever via nätet? Är det inte bättre att jag pratar med dem när vi träffas i klassrummet? Jag tycker inte att vi ska använda nya medier bara för att vi ska vara moderna; de måste tillföra något positivt.
Martin Balsvik: – Vid större diskussioner i till exempelvis filosofi eller religion kan det vara jättebra att lägga upp en tråd på en community. Ofta blir diskussionerna där mer seriösa än i ”verkligheten” och andra åsikter och personer kommer fram än i klassrummet.
Ida Storoni: – Sitter ni då i klassrummet?
Martin Balsvik: – Nej, överallt när man känner för det.
Ida Storoni: – Är det undervisningstid?
Martin Balsvik: – Vad innebär undervisningstid? Vi arbetar med läxor, projektarbeten och liknande även utanför skolan.
Ida Storoni: – Jag är ytterst tveksam till att använda detta i undervisningen. Hur ska jag till exempel kunna betygsätta en sådan diskussion. Jag kan ju inte vara säker på vem det är som skriver vad.
– Man får heller inte glömma bort att förutsättningarna varierar mycket mellan olika skolor. Jag har inte möjlighet att i mitt klassrum använda internet i undervisningen. Jag har visserligen en dator sedan några månader tillbaka, men ingen projektor.
Martin Balsvik: – Vi har en projektor i varje klassrum, alla elever har egna datorer med ständig internetuppkoppling och alla har Facebook. I min förra skola var det annorlunda. Där tvingades vi antingen arbeta hemifrån eller gå till  datasalen om vi skulle ut på nätet.
Carl Gustav Sidenqvist: – Man kan inte ta för givet att alla barn har tillgång till dator hemma; det har nämligen inte alla. Det är dessutom skolans uppgift att ställa upp med utrustning.
– Datorer i klassrummet, tillgängliga för eleverna i det vanliga arbetet, är en förutsättning för att vi på ett vettigt sätt ska kunna använda nätet i undervisningen. Det funkar inte med en datasal. Du har ju till exempel ingen pennsal eller boksal. Datorerna ska finnas där eleverna finns.

Enligt LR:s undersökning har en majoritet av gymnasieeleverna mejlat lärare i skolrelaterade frågor. Flickor mejlar lärare i högre utsträckning än pojkar.

Martin Balsvik: – Många lärare är stressade när de är i skolan. Att då som elev kunna mejla sina frågor till dem är mycket bra. Då kan de svara när de hinner, på eller utanför arbetstiden.
Ida Storoni: – Även mejl förutsätter att lärare och elever har tillgång till datorer. Jag tycker dessutom att det är en väldig skillnad att som lärare på tjänstemejlen svara på frågor från eleverna och att ha kontakt med dem via en privat sida på en community.

Kan du som lärare vara vän med en elev på exempelvis Facebook?

Ida Storoni: – Aldrig. Jag är inte deras vän, jag deras lärare. Att vara vän på Facebook med sina elever tycker jag är oproffsigt. Man ska inte blanda sitt privata liv med sitt professionella.
Carl Gustav Sidenqvist: – Om du är lärare kan du på Facebook eller något annat socialt forum inte ha ett annat förhållande med dina elever än lärarens. Du kan aldrig ta av dig lärarmössan.
– Dessutom, om du är vän med dina elever på Facebook, hur hanterar du den information du får av dem? Om deras liv, om  hur de mår och så vidare. Jag tror att det gäller att göra en noggrann bodelning.
Martin Balsvik: – Jag tycker att det ska vara upp till lärarna att själva bestämma om de vill vara vänner med sina elever på Facebook eller inte. Ser de någon av sina elever som en vän, så varför inte?

Enligt LR:s undersökning har  sju procent av eleverna och tre procent av lärarna blivit mobbade på nätet. Räknat i antal individer handlar det om tiotusentals personer bara i Sverige.

Carl Gustav Sidenqvist: – Det är fruktansvärt. Om skolan får reda på att elever mobbar eller kränker varandra på nätet är den – enligt lag – skyldig att ingripa och se till att det upphör. Detta gäller även om mobbningen sker på fritiden och om kränkningarna fortsätter i skolan, vilket nästan alltid är fallet.
– Och precis som skolan ska ha tillsyn över eleverna när de befinner sig på exempelvis skolgården i den fysiska  världen, bör den ha det när barnen befinner sig i den virtuella.

Kan skolan ta det ansvaret?

Martin Balsvik: – Nej. Aldrig. Det går inte att kontrollera nätet på det sättet.
Ida Storoni: – I den verkliga världen har vi rastvakter, rutiner för att ingen ska stå ensam bakom ett skåp, likabehandlingsplaner och liknande. Jag har inga kunskaper om hur vi ska kunna göra något liknande på nätet.
Carl Gustav Sidenqvist: – Det är inget ansvar som man kan eller ska lägga ut på enskilde lärare. Det är huvudmannen som ska se till att skolan håller sig uppdaterad om vad eleverna gör och var de befinner sig på nätet, var det är farligt för dem att vara och var det händer hemska saker.
Martin Balsvik: – Om inte lärarna får finnas på Facebook – eller andra sociala medier – tillsammans med eleverna får de heller inte veta vad eleverna gör på nätet.

Har skolor som använder internet och sociala medier i undervisningen ett större ansvar för vad som händermed eleverna på nätet?

Ida Storoni: – Ja, och inte minst därför bör man som lärare ordentligt fundera igenom konsekvenserna innan man börjar använda sig av sociala medier. Om jag inte använder exempelvis Facebook i undervisningen är mitt ansvar för vad barnen gör där begränsat. Det är viktigt att hålla på vad som är skolans huvuduppgift och dra en gräns för skolans ansvar. Vad eleverna gör hemma och på sin fritid måste vara föräldrarnas huvudsakliga ansvar. Det innebär inte att jag som lärare inte agerar om jag får reda på att någon elev inte har det bra hemma eller av andra skäl mår dåligt.
Martin Balsvik: – Jag tycker heller inte att det är skolans ansvar vad vi gör på exempelvis Facebook. Om man inte vill göra skolan ansvarig för allting måste man dra vissa gränser. Lärarna ska inte använda undervisningstid till att lära eleverna chatta på Facebook eller hur de är ute på nätet på ett tryggt sätt.
Carl Gustav Sidenqvist: – Det är skolans uppgift oavsett vad vi tycker om det. En av skolans huvuduppgifter är att förmedla kunskap. Den finns numera tillgänglig på många andra ställen än i skolan, bland annat på nätet, vilket får konsekvenser.
Martin Balsvik: – Jag har av mina föräldrar bland annat fått lära mig att jag inte ska röra mig i vissa områden i stan när det är mörkt ute eller åka tunnelbana mitt i natten. På samma sätt kommer jag att lära mina barn att de inte ska lägga ut vissa bilder på Facebook. Problemet är bara att vi nu har lärare som inte är på Facebook, som inte kan Facebook men som ska lära elever hur de ska agera på Facebook. Det funkar inte.
Ida Storoni: – Jag känner inte till alla farliga ställen på nätet. Jag tycker heller inte att det helt är mitt ansvar att lära eleverna hur de ska undvika dem. Däremot är det min uppgift att försöka hjälpa eller slussa vidare eleverna om de mår dåligt på grund av något som de har utsatts för på nätet, eftersom det påverkar deras skolarbete.
Carl Gustav Sidenqvist: – Jag är övertygad om att eleverna kan guida dig och berätta vad det finns för farliga ställen på nätet. Tillsammans kan ni därefter föra en begåvad diskussion om hur man bör agera. Du kan inte alltid undvika att åka buss eller tunnelbana sent på kvällen, men bör vara medveten om vilka risker du utsätter dig för när du gör det och hur du kan undvika dessa risker.

Var slutar skolans ansvar?

Carl Gustav Sidenqvist: – Det är inte definierat. Inte heller hur pass okunnig skolan får vara. Det är en fråga för elever, personal och föräldrar att reda ut tillsammans. Som jag ser det finns det här underlag för fortbildning och studiedagar under många år framåt. Det finns inget enkelt svar.
 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons