Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

”Varför ska jag chatta med eleverna?”

Publicerad 17 september 2010

Facebook och andra sociala medier är en växande del av skolans vardag.
En majoritet av Sveriges högstadie- och gymnasieelever vill till exempel att deras lärare ska finnas tillgängliga via communities eller chattprogram.
– Jag förstår eleverna. Samtidigt måste vi dra gränsen någonstans. Vi kan inte jobba dygnet runt, säger Högstadieläraren Ida Storoni.

Fakta

Undersökningen

Under 18 maj – 11 juni 2010 genomförde undersökningsföretaget Exquiro Market Research på uppdrag av Lärarnas Riksförbund telefonintervjuer med ett representativt urval av elever, lärare och föräldrar:

» 750 elever födda 1995 (varav de flesta går i årskurs 8) respektive elever födda 1992 (varav de flesta går andra året på gymnasiet).
» 750 föräldrar till barn födda 1991–1993 respektive 1994–1996.
» 750 högstadie- och gymnasielärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund)

Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning är en stor del av Sveriges högstadie- och gymnasieelever mycket positiva till att sociala medier används i skolan. Bland lärarna är synen mer negativ, vilket även vår diskussion visade.

Martin Balsvik: – På min skola brukar vi bland annat använda Facebook i samband med grupparbeten, eftersom det är ett enklare och effektivare sätt att arbeta än via mejl. Men lärarna använder inte Facebook, utan mejl.
Ida Storoni: – Varför ska jag chatta med mina elever via nätet? Är det inte bättre att jag pratar med dem när vi träffas i klassrummet? Jag tycker inte att vi ska använda nya medier bara för att vi ska vara moderna; de måste tillföra något positivt.
Martin Balsvik: – Vid större diskussioner i till exempelvis filosofi eller religion kan det vara jättebra att lägga upp en tråd på en community. Ofta blir diskussionerna där mer seriösa än i ”verkligheten” och andra åsikter och personer kommer fram än i klassrummet.
Ida Storoni: – Sitter ni då i klassrummet?
Martin Balsvik: – Nej, överallt när man känner för det.
Ida Storoni: – Är det undervisningstid?
Martin Balsvik: – Vad innebär undervisningstid? Vi arbetar med läxor, projektarbeten och liknande även utanför skolan.
Ida Storoni: – Jag är ytterst tveksam till att använda detta i undervisningen. Hur ska jag till exempel kunna betygsätta en sådan diskussion. Jag kan ju inte vara säker på vem det är som skriver vad.
– Man får heller inte glömma bort att förutsättningarna varierar mycket mellan olika skolor. Jag har inte möjlighet att i mitt klassrum använda internet i undervisningen. Jag har visserligen en dator sedan några månader tillbaka, men ingen projektor.
Martin Balsvik: – Vi har en projektor i varje klassrum, alla elever har egna datorer med ständig internetuppkoppling och alla har Facebook. I min förra skola var det annorlunda. Där tvingades vi antingen arbeta hemifrån eller gå till  datasalen om vi skulle ut på nätet.
Carl Gustav Sidenqvist: – Man kan inte ta för givet att alla barn har tillgång till dator hemma; det har nämligen inte alla. Det är dessutom skolans uppgift att ställa upp med utrustning.
– Datorer i klassrummet, tillgängliga för eleverna i det vanliga arbetet, är en förutsättning för att vi på ett vettigt sätt ska kunna använda nätet i undervisningen. Det funkar inte med en datasal. Du har ju till exempel ingen pennsal eller boksal. Datorerna ska finnas där eleverna finns.

Enligt LR:s undersökning har en majoritet av gymnasieeleverna mejlat lärare i skolrelaterade frågor. Flickor mejlar lärare i högre utsträckning än pojkar.

Martin Balsvik: – Många lärare är stressade när de är i skolan. Att då som elev kunna mejla sina frågor till dem är mycket bra. Då kan de svara när de hinner, på eller utanför arbetstiden.
Ida Storoni: – Även mejl förutsätter att lärare och elever har tillgång till datorer. Jag tycker dessutom att det är en väldig skillnad att som lärare på tjänstemejlen svara på frågor från eleverna och att ha kontakt med dem via en privat sida på en community.

Kan du som lärare vara vän med en elev på exempelvis Facebook?

Ida Storoni: – Aldrig. Jag är inte deras vän, jag deras lärare. Att vara vän på Facebook med sina elever tycker jag är oproffsigt. Man ska inte blanda sitt privata liv med sitt professionella.
Carl Gustav Sidenqvist: – Om du är lärare kan du på Facebook eller något annat socialt forum inte ha ett annat förhållande med dina elever än lärarens. Du kan aldrig ta av dig lärarmössan.
– Dessutom, om du är vän med dina elever på Facebook, hur hanterar du den information du får av dem? Om deras liv, om  hur de mår och så vidare. Jag tror att det gäller att göra en noggrann bodelning.
Martin Balsvik: – Jag tycker att det ska vara upp till lärarna att själva bestämma om de vill vara vänner med sina elever på Facebook eller inte. Ser de någon av sina elever som en vän, så varför inte?

Enligt LR:s undersökning har  sju procent av eleverna och tre procent av lärarna blivit mobbade på nätet. Räknat i antal individer handlar det om tiotusentals personer bara i Sverige.

Carl Gustav Sidenqvist: – Det är fruktansvärt. Om skolan får reda på att elever mobbar eller kränker varandra på nätet är den – enligt lag – skyldig att ingripa och se till att det upphör. Detta gäller även om mobbningen sker på fritiden och om kränkningarna fortsätter i skolan, vilket nästan alltid är fallet.
– Och precis som skolan ska ha tillsyn över eleverna när de befinner sig på exempelvis skolgården i den fysiska  världen, bör den ha det när barnen befinner sig i den virtuella.

Kan skolan ta det ansvaret?

Martin Balsvik: – Nej. Aldrig. Det går inte att kontrollera nätet på det sättet.
Ida Storoni: – I den verkliga världen har vi rastvakter, rutiner för att ingen ska stå ensam bakom ett skåp, likabehandlingsplaner och liknande. Jag har inga kunskaper om hur vi ska kunna göra något liknande på nätet.
Carl Gustav Sidenqvist: – Det är inget ansvar som man kan eller ska lägga ut på enskilde lärare. Det är huvudmannen som ska se till att skolan håller sig uppdaterad om vad eleverna gör och var de befinner sig på nätet, var det är farligt för dem att vara och var det händer hemska saker.
Martin Balsvik: – Om inte lärarna får finnas på Facebook – eller andra sociala medier – tillsammans med eleverna får de heller inte veta vad eleverna gör på nätet.

Har skolor som använder internet och sociala medier i undervisningen ett större ansvar för vad som händermed eleverna på nätet?

Ida Storoni: – Ja, och inte minst därför bör man som lärare ordentligt fundera igenom konsekvenserna innan man börjar använda sig av sociala medier. Om jag inte använder exempelvis Facebook i undervisningen är mitt ansvar för vad barnen gör där begränsat. Det är viktigt att hålla på vad som är skolans huvuduppgift och dra en gräns för skolans ansvar. Vad eleverna gör hemma och på sin fritid måste vara föräldrarnas huvudsakliga ansvar. Det innebär inte att jag som lärare inte agerar om jag får reda på att någon elev inte har det bra hemma eller av andra skäl mår dåligt.
Martin Balsvik: – Jag tycker heller inte att det är skolans ansvar vad vi gör på exempelvis Facebook. Om man inte vill göra skolan ansvarig för allting måste man dra vissa gränser. Lärarna ska inte använda undervisningstid till att lära eleverna chatta på Facebook eller hur de är ute på nätet på ett tryggt sätt.
Carl Gustav Sidenqvist: – Det är skolans uppgift oavsett vad vi tycker om det. En av skolans huvuduppgifter är att förmedla kunskap. Den finns numera tillgänglig på många andra ställen än i skolan, bland annat på nätet, vilket får konsekvenser.
Martin Balsvik: – Jag har av mina föräldrar bland annat fått lära mig att jag inte ska röra mig i vissa områden i stan när det är mörkt ute eller åka tunnelbana mitt i natten. På samma sätt kommer jag att lära mina barn att de inte ska lägga ut vissa bilder på Facebook. Problemet är bara att vi nu har lärare som inte är på Facebook, som inte kan Facebook men som ska lära elever hur de ska agera på Facebook. Det funkar inte.
Ida Storoni: – Jag känner inte till alla farliga ställen på nätet. Jag tycker heller inte att det helt är mitt ansvar att lära eleverna hur de ska undvika dem. Däremot är det min uppgift att försöka hjälpa eller slussa vidare eleverna om de mår dåligt på grund av något som de har utsatts för på nätet, eftersom det påverkar deras skolarbete.
Carl Gustav Sidenqvist: – Jag är övertygad om att eleverna kan guida dig och berätta vad det finns för farliga ställen på nätet. Tillsammans kan ni därefter föra en begåvad diskussion om hur man bör agera. Du kan inte alltid undvika att åka buss eller tunnelbana sent på kvällen, men bör vara medveten om vilka risker du utsätter dig för när du gör det och hur du kan undvika dessa risker.

Var slutar skolans ansvar?

Carl Gustav Sidenqvist: – Det är inte definierat. Inte heller hur pass okunnig skolan får vara. Det är en fråga för elever, personal och föräldrar att reda ut tillsammans. Som jag ser det finns det här underlag för fortbildning och studiedagar under många år framåt. Det finns inget enkelt svar.
 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons