Annons

”Det här varnade vi för när skolan kommunaliserades”

Publicerad 23 februari 2011

Den stora skillnaden i kvalitet mellan Sveriges skolor är ingen tillfällighet.
– Det var precis det politikerna ville med kommunaliseringen av skolan. Det är hög tid att tala klarspråk, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Enligt den nya skollag som riksdagen antog förra året ska alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet.
Utbildningen ska dessutom vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Det är den inte i dag.
Några exempel:
• 2009 var det 1,2 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i Tanums kommun som inte var behöriga att studera på gymnasiet. I Skinnskatteberg var motsvarande
andel 27,5 procent.
• Av niorna i Nordmaling var det samma år 46 procent som inte hade uppnått målen i ett eller flera ämnen. I Överkalix var det 5,7 procent och i Danderyd 6,4 procent.
• Av lärarna i grundskolan i Norsjö – som arbetade heltid – hade 2009 nästan alla – 98 procent – pedagogisk utbildning. I Nynäshamn var det bara 72 procent.
Oavsett vilka faktorer som undersöks är resultaten desamma. Skillnaderna mellan kommunerna är enorma.

Varför?
– Genom att det är kommunerna som bestämmer över skolan uppstår det per definition olikheter som dels beror på kommuninvånarnas socioekonomiska sammansättning, dels hur mycket kommunpolitikerna är beredda att satsa på skolan, säger Metta Fjelkner.
– Det här är inget överraskande utan något vi varnade för redan när skolan var på väg att kommunaliseras i slutet av 1980-talet. Tyvärr tycks det i Sverige som om  det kommunala självstyret är överordnat allt annat: skolans likvärdighet, statens ansvar och elevers rätt till god utbildning.

Det fanns väl skillnader mellan olika skolors resultat även före kommunaliseringen?
– Jo, men de var inte lika stora som i dag. Dessutom har skillnaderna förstärks, med resultat att vissa grupper av elever halkar efter allt mer. Det är en helt orimlig situation.
I en intervju i Skolvärlden 2010 förklarade den dåvarande ordföranden i Södertälje kommuns utbildningsnämn Thomas Johansson (S) att kommunen inte hade råd att satsa mer på skolan än vad den gjorde:
– En stor del av de pengar som borde gå till skolan tvingas vi använda till att ge människor mat för dagen och någonstans att bo.

Det innebär väl att många kommuner inte har något ordentligt val?
– Att kommunpolitiker ska tvingas välja mellan mat och undervisning är inte värdigt en nation som Sverige. Det borde finnas ett system som garanterar att eleverna både får mat och undervisning, säger Metta Fjelkner.
– Jag tycker att det är mycket upprörande att Södertälje kommun inte kan erbjuda sina elever det som kommuner som Danderyd, Lomma, Vellinge och Lund kan. Alla  elever har rätt till liknande chanser och det kan bara staten garantera.

Hur då?
– Vi ska inom LR arbeta fram en modell för hur det ska gå till. Det handlar inte om att gå tillbaka till samma system vi hade före 1989. Det går inte. Sverige ser i dag helt annorlunda ut. Därför gäller att hitta en ny modern form av statligt huvudmannaskap för skolan.

Som innebär?
– Att staten fullt ut finansierar grundskolan. Den ska också med hjälp av tydliga regler och krav och återkommande inspektioner styra skolans verksamhet. Alla  elever ska garanteras det stöd de behöver för att nå målen. Därmed inte sagt att staten också ska driva skolorna

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Begåvning

Få vågar tala om begåvning

Laddat ämne

I varje skola och i varje klass finns elever med svag teoretisk begåvning, som har svårt att nå kunskapsmålen. Men att prata om begåvning är laddat. 
– Vi måste förstå att det finns en stor spridning i befolkningen och att det är normalt, säger Gunilla Carlsson Kendall, psykolog.

Annons
Annons
Annons

Stockholm ska betala 700.000

Arbetsmiljö

Åtgärder mot lärares höga arbetsbelastning som Arbetsmiljöverket krävt av utbildningsförvaltningen i Stockholm sedan februari 2013 har uteblivit. Nu dömer Förvaltningsrätten staden att betala vite.

Så undervisar du om miljömålen

Lektionstips

För den som vill jobba med Sveriges miljömål tillsammans med eleverna har Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent tagit fram 18 konkreta lektionsupplägg som läraren kan använda i sin undervisning. Materialet är kostnadsfritt och går att koppla till många av grundskolans ämnen.

Annons
Annons

Skolpersonal fick knivhandskar

Umeå

Fridhemsgymnasiet i Umeå har köpt in knivhandskar för att personalen ska kunna skydda sig mot angrepp.
– Det är skyddshandskar som tål skärsår, säger skolvärden Daniell Andersson till SVT Västerbotten.

Annons

Argentina inspireras av Vittra

Skolbesök

La Banderita, en skola utanför Buenos Aires i Argentina, valde Vittraskolorna som förebild i samband med ett utvecklingsprojekt. Nu är skolans representanter på inspirationsbesök på Vittra Jakobsberg.  

Skolmat som läromedel

Undervisningsmaterial

Livsmedelsverket har tagit fram pedagogiska verktyg kopplade till skolmaten. De består av övningar, lärarhandledningar och faktatexter på temana hälsa, mat och miljö.

Nationella proven görs om

 Nationella prov

Regeringen ska se över de nationella proven och hur de hanteras.
– Idag läggs mer tid på att mäta kunskap än på att skapa förutsättningar för den, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Rekord för gymnasienöjdhet

Svenskt Kvalitetsindex

Fler än tidigare är nöjda med gymnasieskolan, men för grundskolan är trenden den motsatta. Det visar Svenskt Kvalitetsindex årliga undersökning.

Göteborg tappar i skoljämförelse

Skolranking

Västsvenska Handelskammaren har granskat hur skolorna i regionen står sig nationellt. Navet Göteborg tappar i jämförelsen och de bästa kommunerna i regionen dyker upp först på tiondeplats. Det duger inte, menar Johan Trouvé, Handelskammarens vd.

Niorna bäst på engelska

Nationella prov

Engelska är niondeklassarnas starkaste ämne även i år. Det visar resultaten från förra vårens nationella prov, som Skolverket publicerade i dag. 

"Vi måste kunna garantera kvaliteten"

Debatt

Stockholms universitet är angeläget att bidra till att minska den lärarbrist som finns i skolan nu och som kommer att bli ett ännu större problem i en nära framtid i och med pensionsavgångar och att lärare byter yrke.​ Det skriver Hans Adolfsson och B-O Molander, Stockholms universitet, i ett debattinlägg. 

Malte vinnare i matte-SM

Matematik

Malmö Borgarskola vann lagtävlingen och deras Malte Larsson den individuella, i årets Matte-SM. Hemligheten heter bland annat Svetlana Iantchenko – läraren med stort engagemang för elevernas matematikstudier.
– Matematik handlar om harmoni och kunskap. Det är vackert och allt hänger ihop. Det måste vi förmedla till eleverna, säger hon.

 

Extra lönepåslag i Stockholm till jul

Lärarlön

Det står nu klart att Stockholm stads lärare får den utlovade extra löneökningen med två procent. Med totalt nästan sex procent innebär det den näst högsta löneökningen bland landets kommuner. 

79 procent av sjätteklassarna godkända

Skolverket

Drygt 79 procent av eleverna i årskurs 6 blev godkända i alla ämnen de har läst. Bäst betyg fick eleverna i engelska, medan betygen i de naturorienterande ämnena och matematik har sjunkit. Det visar ny statistik från Skolverket. 

En av fyra får jobb efter särskola

Särskolan

Den största svenska studien någonsin av gymnasiesärskolan har genomförts. Den visar hur det har gått för dem som har lämnat gymnasiesärskolan – bland annat att knappt en fjärdedel har fått arbete. 

Inträdesprov och tidiga betyg i Singapore

Studieresa

Lärarna Catarina Ericsson och Emelie Hahn vann Skolnämndens pris för pedagogiska insatser och valde att åka till Singapore för att studera landets skolsystem lite närmare.

Läsbarhet låg prio vid läromedelsval

Forskning

Faktorer som pris och läsbarhet är underordnat textinnehållet när lärare väljer läromedel, enligt en studie vid Göteborgs universitet. 

Ny metod inkodar kunskap i långtidsminnet

Klassrumsmetod

Spaced Learning kallas en undervisningsmetod som genom repetition och vila stimulerar nervcellerna i hjärnan att skapa varaktiga minnen.
– Hjärnan behöver förstå att ”det här är viktig information som du borde spara”, säger grundaren Paul Kelley till Skolvärlden.

Fiktivt matteprov engagerade eleverna

Lektionstips

Matematikläraren Cristian Abrahamsson ville att elevernas matematikprov skulle ge något mer än att bara summera elevernas kunskaper. Därför fick eleverna rätta och kommentera ”Kims prov”.

Distansundervisning

Skolinspektionen sågar distansutbildning i glesbygd

Lärarkrisen

Ytterhogdals centralskola i Härjedalen får inte fortsätta med distansundervisning som lösning på lokal lärarbrist, enligt ett nytt beslut från Skolinspektionen.

Intressekonflikt för vägledare

Gymnasiemässan

På veckans gymnasiemässa på Stockholmsmässan finns studie- och yrkesvägledare på plats. Men att representera sin egen skola på en gymnasiemässa kan innebära en utmaning för den enskilde vägledaren. 

Läromedel

Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel

Granskning

Utbudet av läromedel har ökat lavinartat de senaste åren. De som ansvarar för att välja och kvalitetsgranska alla läromedel är lärarna. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. Och skolmyndigheterna gör bara sporadiska granskningar av läromedel – den senaste kom 2006.

Lärare måste svära trohetsed

Lärarrollen

Det blir allt vanligare runt om i världen att lärare ska svära en trohetsed till sin skola och sitt yrke. Förebilden är den traditionella läkareden, Hippokrates ed. Det senaste förslaget om särskilda eder för lärare kommer från det brittiska partiet Labour. 

Skypeundervisning nyckel till omvärlden

Undervisningsmetod

Förra året införde Sari Jylhä, engelsklärare på Bergskolan i Luleå, Skype i engelskundervisningen. Nu har klassen regelbunden kontakt med elever i andra länder. 

Nätverk tar upp kampen mot rasism

Lärarstöd

Lärare behöver stöd av varandra för att bemöta rasistiska och främlingsfientliga argument. Det anser gymnasieläraren Olle Linton som startat Facebookgruppen Lärare mot rasism, som på drygt ett halvår fått drygt 1100 medlemmar.

Inkludering svårt men viktigt

Särskilda undervisningsgrupper 

Ibland är det nödvändigt med exkluderande lösningar för elever i behov av särskilt stöd. För många elever innebär det en positiv förändring att gå i särskild undervisningsgrupp, visar Skolinspektionens granskning. Men sådana lösningar ska inte vara permanenta och skolan måste hela tiden arbeta för att stärka sin förmåga till inkludering.

Kritik mot vaga kunskapskrav

Ny avhandling

Vaga nationella kunskapskrav orsakar vanmakt i skolan. Det menar Gunnar Hyltegren som i sin avhandling tittat på hur kunskapskraven tolkas av lärare. 
– När kunskapskraven inte är precisa utan så påtagligt vaga kan användbarheten starkt ifrågasättas, menar han.

”Vägledarna måste våga visa sin kunskap”

SYV

Leif Andergren utbildar studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola. När bristen på vägledningsteorier på svenska blev påtaglig tog han saken i egna händer och skrev en bok. 

Skolsajt om mänskliga rättigheter

Pedagogiskt verktyg

Nu finns en ny skolsajt med mängder av uppgifter och frågor kring mänskliga rättigheter. Syftet med sajten är att ge skolan pedagogiska verktyg kring globala frågor.

Pressen på glädjebetyg blev droppen

Ny bok

Efter tio år som gymnasielärare fick Lotta Sjöberg nog, och slutade. I boken ”Uppdrag lärare: mission impossible” berättar hon om hot, påtryckningar och skolledare som inte stöttar.
– Lärare är både rättslösa och skyddslösa, säger hon till Skolvärlden.

Så skapas god utbildning för nyanlända

Skolinspektionens dag

Om läraren har en nyanländ elev i klassen så är det lärarens och kollegornas ansvar att tillsammans bli bra på att undervisa den eleven. Det säger Skolinspektionens utredare Andrés Brink. Samtidigt måste alla lärare få förutsättningar och kompetens för att möta den utmaning det innebär.

Yrkeslärares erfarenheter påverkar undervisningen

Avhandling

Yrkeslärare utbildar och fostrar elever olika beroende på sin egen skol- och yrkeserfarenhet, enligt en doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Skolkbekämpning

Närvaroteam gav mindre skolk

Skolk

I Östersund har man lyckats vända elevfrånvaro till närvaro genom samarbete och samordning mellan flera aktörer som finns runt eleven.