Annons

”Det här varnade vi för när skolan kommunaliserades”

Publicerad 23 februari 2011

Den stora skillnaden i kvalitet mellan Sveriges skolor är ingen tillfällighet.
– Det var precis det politikerna ville med kommunaliseringen av skolan. Det är hög tid att tala klarspråk, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Enligt den nya skollag som riksdagen antog förra året ska alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet.
Utbildningen ska dessutom vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Det är den inte i dag.
Några exempel:
• 2009 var det 1,2 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i Tanums kommun som inte var behöriga att studera på gymnasiet. I Skinnskatteberg var motsvarande
andel 27,5 procent.
• Av niorna i Nordmaling var det samma år 46 procent som inte hade uppnått målen i ett eller flera ämnen. I Överkalix var det 5,7 procent och i Danderyd 6,4 procent.
• Av lärarna i grundskolan i Norsjö – som arbetade heltid – hade 2009 nästan alla – 98 procent – pedagogisk utbildning. I Nynäshamn var det bara 72 procent.
Oavsett vilka faktorer som undersöks är resultaten desamma. Skillnaderna mellan kommunerna är enorma.

Varför?
– Genom att det är kommunerna som bestämmer över skolan uppstår det per definition olikheter som dels beror på kommuninvånarnas socioekonomiska sammansättning, dels hur mycket kommunpolitikerna är beredda att satsa på skolan, säger Metta Fjelkner.
– Det här är inget överraskande utan något vi varnade för redan när skolan var på väg att kommunaliseras i slutet av 1980-talet. Tyvärr tycks det i Sverige som om  det kommunala självstyret är överordnat allt annat: skolans likvärdighet, statens ansvar och elevers rätt till god utbildning.

Det fanns väl skillnader mellan olika skolors resultat även före kommunaliseringen?
– Jo, men de var inte lika stora som i dag. Dessutom har skillnaderna förstärks, med resultat att vissa grupper av elever halkar efter allt mer. Det är en helt orimlig situation.
I en intervju i Skolvärlden 2010 förklarade den dåvarande ordföranden i Södertälje kommuns utbildningsnämn Thomas Johansson (S) att kommunen inte hade råd att satsa mer på skolan än vad den gjorde:
– En stor del av de pengar som borde gå till skolan tvingas vi använda till att ge människor mat för dagen och någonstans att bo.

Det innebär väl att många kommuner inte har något ordentligt val?
– Att kommunpolitiker ska tvingas välja mellan mat och undervisning är inte värdigt en nation som Sverige. Det borde finnas ett system som garanterar att eleverna både får mat och undervisning, säger Metta Fjelkner.
– Jag tycker att det är mycket upprörande att Södertälje kommun inte kan erbjuda sina elever det som kommuner som Danderyd, Lomma, Vellinge och Lund kan. Alla  elever har rätt till liknande chanser och det kan bara staten garantera.

Hur då?
– Vi ska inom LR arbeta fram en modell för hur det ska gå till. Det handlar inte om att gå tillbaka till samma system vi hade före 1989. Det går inte. Sverige ser i dag helt annorlunda ut. Därför gäller att hitta en ny modern form av statligt huvudmannaskap för skolan.

Som innebär?
– Att staten fullt ut finansierar grundskolan. Den ska också med hjälp av tydliga regler och krav och återkommande inspektioner styra skolans verksamhet. Alla  elever ska garanteras det stöd de behöver för att nå målen. Därmed inte sagt att staten också ska driva skolorna

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Det kan göra mer skada än nytta”

Pisa

OECD missbrukar Pisa-testet för att påverka utbildningspolitiken i världen, enligt kritiska forskare. 

Annons
Annons

Stort intresse för betyg och bedömning

Tips

15 000 lärare läser ”massive open online courses” om betyg och bedömning vid Karlstads universitet. Nu erbjuds kurserna ytterligare ett år. 

Annons

Satsning med Allianspengar eller egna?

Debatt

Regeringen kopierar nu Alliansens lågstadiesatsning och gör det till sin egen. Frågan är bara om regeringen använder Alliansens avsatta två miljarder kronor eller om detta besked innebär ett tillskott på två miljarder kronor? Det skriver Camilla Waltersson Grönvall (M), skolpolitisk talesperson​, i ett debattinlägg.

Individanpassat mottagande av nyanlända

Göteborg

Direktintegrering eller förberedelseklass? På Sjumilaskolan i Göteborg göra man olika, beroende på elevens egna förutsättningar.

Annons
Annons

Utmaning undervisa om hållbarhet

Avhandling

Att utbilda elever i hållbar utveckling är en utmaning. Lärare vill att eleverna ska tänka kritiskt men det är svårt eftersom lärare talar om begreppet olika vis, visar en ny avhandling från Malmö högskola.

Annons

OECD: Skolan avgörande för fortsatt välfärd

OECD-rapport

Att vända kunskapsraset i svensk skola är avgörande för en fortsatt god svensk välfärd. Det konstaterar OECD i sin genomgång av den svenska ekonomin.

BO: Skärp barnets skydd mot kränkningar

Årsrapport

Skollagen behöver innehålla ett tydligt förbud mot all användning av våld. Det menar BO som vill skärpa barnets skydd mot kränkningar och våld från vuxna. 

Lågstadiesatsning

Satsning på mindre klasser och fler lärare

Politik

Regeringen satsar två miljarder på fler lärare och mindre klassar i lågstadiet, och på fler platser på lärarutbildningen.

Källkritik

Källkritik ett ständigt uppdrag

Källkritik

Låt eleverna bli producenter och inte bara konsumenter. Det öppnar deras ögon för hur viktig källkritiken är, menar läraren Ylva Pettersson, vars elever publicerat hundratals artiklar på nätet.

Så skapar de ordning och reda

Rektorsintervju

Internationella Engelska Skolan Bromma har utarbetade regler för ordning och reda. Både i och utanför klassrummet. Eleverna ska räcka upp handen, komma i tid och respektera varandra och lärarna. Annars väntar en varning.

Webbfilmer ska locka till läraryrket

Lärarbrist

Skolverket vill inspirera unga att bli lärare genom programserien Lärarkandidaterna. 

Var fjärde elev har rätt till modersmålsundervisning

Statistik

Nya siffror från Skolverket visar att andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning fortsätter öka.

Skolsatsning på unga HBTQ-personer

Regeringsbeslut

Regeringen har fattat beslut om att ge 1,1 miljoner kronor extra till den pågående utbildningssatsningen för unga hbtq-personer. Målet är att skolan ska bli mer öppen och hälsofrämjande.

Utbildningsutskottet säger nej till obligatorisk gymnasium

Mot regeringen

Utbildningsutskottet anser att gymnasiestudier och grundläggande behörighet till högskolan för yrkesprogram ska vara frivilligt. Det innebär att utskottet motsätter sig regeringens politik.

Tidsbrist största utmaningen för rektor

"Rektorn och styrkedjan"

”Allvarligast är att rektorer inte har tid för det pedagogiska ledarskapet.” Det konstaterade utbildningsminister Gustav Fridolin när han tog emot rektorsutredningen.

Berättande gör att eleverna minns bättre

Berätta i undervisningen

Berättande är ett naturligt sätt att förhålla sig till kunskap och lärande.
– Elevernas förståelse av ett ämnes innehåll och begrepp underlättas vid berättande, säger läraren och doktoranden Ola Henricson som föreläser på Berättarfestivalen i Skellefteå i slutet av veckan.

JO kritiserar Skolverket

Lärarleg

Justitieombudsmannen kritiserar den långa handläggningstiden för beslut om lärarlegitimationer. 33.000 lärare väntar fortfarande på besked.

Betyg

”Lärare misstolkar betygsskalan”

Om taggig profil

Betygsskalan tolkas på ett sätt som gör att varenda liten uppgift bedöms och ges samma dignitet när betygen sätts. Feltolkning, säger Magdalena Rangne som möter den genom sina lärarstudenter.

Rasism i skolan

Musik och litteratur vapen mot rasism

Intolerans

Expos senaste rapport visar att nazistiska grupper i Sverige var aktivare än vanligt under 2014.
– Grunden till de här personernas världsbild läggs i skolåren, säger läraren och författaren Martin Laps.

”Gymnasieavhoppen är problemet”

Debatt

I stället för att bara tvinga eleverna till skolan måste vi komma till rätta med rotorsakerna till skolavhopp och ofullständiga betyg, skriver Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges Elevkårer.

Muntliga delprov ska ges på hösten

Nationella prov

För att minska antalet prov på vårterminen kommer de muntliga delproven i årskurs 6 och 9 att genomföras på hösten. Det gäller från nästa läsår. 

”Ta vara på nyanländas kompetens”

Kommentar

Skolinspektionen kritiserar kommunernas mottagande av asylsökande elever.
– Många av de som kommer hit som flyktingar är utbildade lärare, deras kompetens kan komma till nytta i skolan, säger Bo Jansson. 

”Står inte nationella prov på pengarna”

Nationella proven

Kommunerna fick 40 miljoner kronor extra per år för de ökade antalen nationella prov, från 2013. Men pengarna är inte öronmärkta. 

Daniel är Årets FN-lärare

Nytt lärarpris

Daniel Gustavsson Emmertz, lärare på gymnasieskolan Spyken i Lund, har tagit emot Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare. 

"Straffa inte elever som väljer fel"

Debatt

Vi anser att individer inte ska straffas för att de inte kunnat välja ”rätt” utbildning när de var 15 år eller för att av olika skäl inte klarar av att genomföra/slutföra sin utbildning mellan 16-19 år, skriver Johanna Möller som representant för Nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, SiV.

Skolverket kritiskt mot Bergaskolan

Kommentar

På Bergaskolan i Malmö bedrivs hemkunskapsundervisning utan praktiska moment.

– Det finns goda grunder för att hävda att sådana måste finnas, säger Anna Österlund, Skolverket. 

Skolan ser inte unga tjejers problem

Forskning

Unga flickor med en svår livssituation får inte den förståelse de önskar från skolan, enligt en ny avhandling från Umeå universitet. 

Robyn håller teknikfestival

Tekla

Popartisten vill ge fler tjejer möjlighet att lära sig teknik, som robotprogrammering och spelutveckling, och arrangerar därför teknikfestival på KTH.

Folkhögskolorna visade upp sig

Folkbildning

Folkhögskolans dag arrangerades i lördags med föreläsningar, festivaler och utställningar på schemat. 

Lärarlöner

Lönesatsning ska få alla kommuner att lyfta lärarlönerna

Fackligt

Många kommuner har valt att satsa på lärarna, men skillnaderna mellan kommunerna är fortfarande stora. Därför satsar Lärarnas Riksförbund nu extra på de 60 kommuner som gett mindre än 10 procent.

Pensionärer kallas in vid lärarbrist

Lärare sökes

I Norrlands inland är lärarbristen stor precis som på många andra håll. En lösning är att plocka in pensionerade lärare.

Gymnasieutredning

”Alla ska ta sig igenom gymnasiet”

Gymnasieavhopp

Nu tillsätter regeringen en utredning vars övergripande mål är att alla unga ska påbörja och avsluta sin gymnasieutbildning. Man vill också återinföra estetiska ämnen. 

Yrkesengelska viktigt för språkundervisningen

Forskning

Yrkesengelska är en del av den vanliga engelskundervisningen på Bygg- och anläggningsprogrammet, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Friskolelönerna

Bara 0,8 procent extra till Academedialärarna

Friskolelönerna

I februari meddelade Academedia att de skulle betala ut de extra två procent i lönepåslag som Stockholms stad beslutat skulle gå till deras lärare. Men det blir bara 0,8.
– Därmed ökar gapet till kommunens lärare ytterligare, säger Andres Jerez, Lärarnas Riksförbund. 

Extra mattetimme på högstadiet

Utbildningspolitik 

Det blir mer matematik på högstadiet. Förslaget röstades igenom i riksdagen igår.

Studiebesök påverkar på olika sätt

Avhandling

När elever gör studiebesök verkar de i högre grad relatera till egna livserfarenheter och se sin egen roll än de gör när de är i klassrummet. Det visare en licentiatavhandling vid Karlstad universitet. 

16 skolbibliotek i världsklass

Bibliotekspris

Fackförbundet DIK korar återigen en rad "skolbibliotek i värlsklass". Av de sexton som prisas är bara fyra skolor nya på listan.