30% mer pengar till utbildning 2000-2012

Sverige spenderar cirka 6,5 procent av BNP på utbildning. Det placerar oss på tolfte plats i en internationell jämförelse.

SCB har tittat på hur utbildningskonstnaden har utvecklats under åren 2000-2012 och totalt sett har posten ökat med cirka 30 procent. Mest pengar går till grundskolan, som 2012 kostade drygt 80 miljarder kronor. En ökning med cirka 10 miljarder från 2000. Gymnasieskolan kostade 37 miljarder 2012, även här har kostnaderna ökat med cirka 10 miljarder kronor. Det enda område där kostnaden minskat sedan 2000 är för vuxenutbildningen.

Tittar man närmare på den kommunala skolkostnaden så skiljer det hela 75 procent mellan den kommun som har den högsta kostnaden och den som har den lägsta.

I snitt kostade en elev i den kommunala skolan 90 000 kronor 2012. En ökning med 35 procent sedan 2000. Elevkostnaden i enskilda grundskolor ligger något lägre, på cirka 87 000 kronor per elev, men har ökat i samma omfattning.

Den post som har ökat mest under perioden är undervisningskostnaden. Här är lärarlöner den enskilt största utgiftsposten.

Det som sticker ut mest i SCB:s statistik – och som väckte flest frågor vid seminariet i Almedalen – var det faktum att lärartätheten har ökat under perioden. Enligt SCB har antalet elever per lärare minskat från drygt 13 till 12 i den kommunala grundskolan under perioden 2000-2012. I de fristående grundskolorna har elevantalet per lärare också minskat något, från 13 till 12,5.

Många undrade hur det går ihop med skoldebatten och politikernas krav på mindre klasser.

– Siffrorna säger inget om gruppstorleken i skolan, men att det är fler lärare i skolan i dag. Det är enbart den pedagogiska personalen som vi har räknat, sa Maria Pettersson, SCB.

Även inom gymnasieskolan har lärartätheten ökat under perioden, men här är skillnaden mellan kommunala och fristående skolor stor. 2012 var andelen elever per lärare i snitt 11,5 i de kommunala gymnasieskolorna, medan motsvarande siffra för de enskilda gymnasierna var 14.

– Det är svårare att analysera vad siffran egentligen säger när det gäller gymnasieskolan eftersom det är stora skillnader mellan olika program och dessutom har elevantalet inom gymnasieskolan gått ner under perioden, kommenterade Maria Pettersson.

SCB har också tittat på hur behörigheten till gymnasieskolan respektive högskolan/universitetet utvecklats under perioden. För de kommunala skolorna har behörigheten att söka till gymnasiet minskat med knappt 3 procentenheter, medan den för de enskilda skolorna har legat relativt konstant.

Behörigheten att söka till universitet/högskola låg 2012 på 87 procent. En siffra som är svår att jämföra med åren innan det fria skolvalet infördes, liksom det nya betygssystemet. Men de senaste tre åren har den legat relativt konstant.