4000 lärare kan förlora jobben
Den nya gymnasiereformen är underfinansierad. Därmed riskerar 4 000 gymnasielärare att bli av med sina arbeten, menar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
@font-face {
font-family: "Cambria";
}p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 10pt; font-size: 12pt; font-family: "Times New Roman"; }div.Section1 { page: Section1; }
Cirka 2 miljarder kronor. Så mycket har regeringen kalkylerat med att spara in på gymnasieskolan i och med införandet av den nya gymnasiereformen.
Utbildningsdepartementet har beräknat att de årliga besparingarna på 1 930 miljoner kronor för kommunerna kommer att nå full effekt år 2015 – men enligt SKL kan reformen i stället medföra ökade kostnader och enligt TT riskerar cirka 4 000 gymnasielärare att förlora sina jobb.
SKL är särskilt kritiskt till att utbildningsdepartementet inte genomfört förhandlingar enligt finansieringsprincipen – vilket innebär att kommunerna ersätts för kostnader som statliga beslut för med sig.
– Gymnasiet behöver en finansiering som säkerställer undervisningens kvalitet. Eleverna ska inte drabbas av felaktiga beräkningar från statsmakten, säger Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning.
– Inga besparingar alls bör ske förrän det står klart vilka effekter förändringarna för med sig. Det beror bland annat på hur eleverna väljer till den nya gymnasieskolan och hur huvudmännen då har möjlighet att utforma skolornas verksamhet.