5 missar lärare gör – enligt senaste hjärnforskningen

Annika Nilsson och Lena Winqvist undervisar i svenska på Einar Hansen-gymnasiet i Malmö. De håller lektioner tillsammans, skriver läromedel tillsammans – och driver utbildning om hjärnsmart lärande för pedagoger tillsammans.

De två lärarna har läst in sig på kognitions- och neurovetenskap och har möjlighet att konsultera personal på universitetet i Lund när de utvecklar sina metoder. För Skolvärlden berättar Annika Nilsson om fem saker som lärare kan förbättra för att ge sina elever en mer hjärnsmart undervisning.

Här kan du felsöka – och hitta rätt åtgärd för att förbättra undervisningen.

Bristande studiero: ”Ett vanligt exempel som de flesta vet, men som många inte orkar brottas med är distraktioner i klassrummet. Hjärnan har inte utvecklats på 40 000 år, och är anpassad till ett stilla liv på savannen. Vår uppmärksamhet är som en ficklampa, vi kan rikta den på en sak i taget. Resten hamnar i mörker. Uppmärksamheten krävs för att aktivera hippocampus, ett område i hjärnan som är betydelsefullt för att flytta information från arbets- till långtidsminne. Och när mobilen ringer, det dyker upp en notis på Facebook, eller om dörren öppnas för att någon kommer sent så bryts uppmärksamheten.”

Åtgärd: Mobiler är förbjudna i klassrummet, locket på datorn helst ska vara nedfällt vid genomgång, och sociala kanaler stängda – precis som klassrumsdörren. Det är små saker, men de ger stor effekt. Det är sjukt jobbigt att lära sig, man kan inte göra det utan uppmärksamhet.

Eleverna är passiva lyssnare: ”Som lärare tänker man ofta att man måste prata hela tiden – det är mitt jobb. Men för att bearbeta information i långtidsminnet måste vi tänka egna, aktiva tankar, inte lyssna passivt.”

Åtgärd: Dra ner på hastigheten, låt eleverna få tid att tänka. Uppmana dem att skriva ner för hand (det har större effekt på inlärningsprocessen än att skriva på datorn). När du har haft en genomgång, be eleverna sammanfatta för varandra och sätta sina egna ord på den nya kunskapen. För effektiv inlärning kan man jämföra den nya kunskapen med det vi redan lagrat. Vi brukar dela ut frågor som vi kallar ’tankeställare’ som handlar om att få eleverna att komma på egna exempel på det de lärt sig, eller värdera den nya informationen.”

För långa genomgångar:”Vi blir slöa och trötta av att sitta ner. När eleverna sitter ner under långa pass och lyssnar blir de sömniga och tappar uppmärksamheten och fokuserar inte på vad de ska lära sig.”

Åtgärd: Efter 20 till 30 minuter behöver eleverna upp och stå. Vi har gjort olika saker, squats, stått på led efter klasslistan för att få blod i huvudet. Det är en investering i de kommande 30 minuterna, för att förbättra uppmärksamheten.”

Vi berättar inte om hjärnan: ”Lärare är hjärnförändrare. Om vi berättar mer om hur hjärnan fungerar kan vi hjälpa eleverna att ta kontroll över det egna lärandet.”

Åtgärd:  Berätta att hjärnan är plastisk och formbar. När du lär dig något nytt dras en ny koppling mellan hjärnceller. I början är den tunn och svårframkomlig, men ju mer du repeterar desto starkare blir kopplingen. Det man vill säga till eleverna är att när du lär dig något nytt är det svårt att förstå, det går långsamt och är tungt. Det är bra att lära dem en trygghet i att det är positivt att det är knöligt i början, efter hand går det bättre.”

Tankekartor och understrykning: ”Lärare förklarar sällan lärprocesserna och hur vi underlättar dem.”

Åtgärd: Sitt inte tyst med dina kunskaper. Elever som ska plugga hemma och läsa 30 sidor får mer robusta minnen om du förklarar för dem att det bästa sättet att lära sig är att läsa, lägga undan boken och testa vad de kommer ihåg. Det är vetenskapligt bevisat att det funkar bättre med testbaserad inlärning än tankekartor och understrykningar. Människan lever längre än någonsin och behovet av fortbildning är livslångt. Därför är det guld värt att effektivisera utbildningen.”