Annons
Alexander Tilly är leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Publicerad 13 februari 2018

Fakta

5 tips till lärare och rektorer - motverka hot och våld i skolan:

1. ”Skapa normer och rutiner som alla i organisationen känner till och sluter upp bakom. Ordning och struktur bidrar till trygghet och minskar stress för både lärare och elever.”

2. ”Normer och rutiner skapas av vanor och beteenden i högre grad än av dokument, upprätthåll dem därför i vardagen. Överträdelser behöver få konsekvenser som är förutsägbara och rimliga.” 

3. ”Använd dialog, tydlighet och lugn för att skapa goda relationer och bygga förtroendekapital. Ju bättre du känner dina elever desto bättre förutsättningar att kunna riskbedöma och påverka hotfulla situationer.”

4. ”Lär dig känna igen olika typer av aggressiva beteenden så du kan agera tidigt och effektivt. Detta ger dig möjlighet att motverka upptrappning.”

5. ”Hela organisationen behöver i konkret handling visa att den står bakom den som utsätts för hot eller våld. Det är av avgörande betydelse för alla inblandade parter.”

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året.
Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Många lärare och övrig skolpersonal har blivit utsatta för hot och våld under de senaste åren i Sverige. På många platser i landet har antalet anmälda fall av hot och våld mot lärare ökat. I Helsingborg till exempel gjordes totalt 455 anmälningar om hot och våld mot lärare under 2017, enligt Helsingborgs Dagblad. Det är en ökning med 116 anmälningar från året innan.

I Malmö är kränkningar, våld och hot om våld, vardag för många lärare – något som Skolvärlden tidigare skrivit om

Författare och föreläsaren Alexander Tilly är utbildad leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet. Han ser allvarligt på den våldsutveckling många vittnar om i skolan. 

– Det är otroligt tråkigt, men det kommer inte som någon överraskning direkt att det är så många lärare som är utsatta för hot och våld i skolan. Det jag hör när jag föreläser för lärare och rektorer är att våldet ökar i skolan, säger han.

Hur hanterar man en hotfull situation bäst?

– Det är massa variabler som påverkar vad som är klokt att göra. Dels utifrån vem man själv är och vad man är kapabel till att göra, vilken relation man har till eleverna som bråkar och vilka de andra är. Men det är alltid väldigt situationsbaserat. Det saknas kunskaper på många skolor i Sverige om hur man hanterar hot och våld.

Alexander Tilly berättar att det finns två huvudtyper av aggressivitet, och de behöver bemötas olika.

– Den ena är emotionell aggressivitet, det vill säga upprörda människor. Det kan uppstå om exempelvis eleven får ett lägre betyg än vad man hoppats på, en kamrat har tagit ens smartphone eller att man sovit dåligt under natten – allt som involverar adrenalin och känslor. På det området finns det god kunskap bland lärare. Många i skolan är duktiga på att lyssna, avleda och förstå eleven, säger han och fortsätter:

– Den andra huvudtypen som kallas instrumentell aggressivitet och då handlar det mer om personer som målmedvetet använder aggressivitet och hot för att få sin vilja igenom. Det kan ske genom manipulation, hot och man testar gränser. Eleven luktar sig då ofta till sårbarhet och utnyttjar ofta sårbarheten till att få sin vilja igenom. Jag märker i mitt arbete att det saknas en del kunskap om den här typen av aggressivitet. 

Beroende på vilken situation man hamnar i så kommer man som lärare behöva respondera olika. Men överlag vinner man otroligt mycket på att bara lyssna, bjuda in till dialog och behålla lugnet.

– Men det behöver kompletteras med att stå fast om man möter instrumentell aggressivitet. Blir man för följsam eller undfallande så riskerar det att tolkas som precis den sårbarhet som ofta bidrar till upptrappning.

Hur blir man bättre på att läsa av situationer då?

– Genom att observera och uppmärksamma saker i vardagen, som att se tidiga tecken på bråk, vem som mobbar eller vem som verkar vara irriterad eller arg. Jag kan tycka att detta är något som lärare borde få mer kunskap inom för att kunna hantera situationerna bättre i vardagen.

– Sedan tycker jag att man måste ta ett långsiktigt tänk kring frågan om hot och våld och ser det som en självklarhet i arbetsmiljöarbetet. Prata om hotfulla situationer, dra lärdomar och följ upp.

Vad bör man som lärare göra i en akut situation?

– Det beror alldeles på vilken relation du har med eleven från början. En jätteviktig del i ett förebyggande arbete är att odla goda relationer. I en sådan relation ingår det ömsesidig respekt. Som lärare behöver man välja sina strider och växla mellan mjukhet, fasthet, humor, allvar och ta hänsyn till konsekvenser både på kort och lång sikt.

Hur mycket påverkar stressen oss människor i konflikter?

– Enormt mycket. Stressen är supercentral i konflikter, speciellt när vi pratar om emotionell aggressivitet. Stress bidrar till att vi bli särskilt uppmärksamma på tecken på fientlighet och att våra marginaler för påfrestningar krymper. Det innebär om till exempel flera parter har förhöjd grundstress då ökar risken för konfrontation. 

Det är svårt att ge elever goda råd om stress när man som lärare själv är stressad, menar han.

– Sömn, planering och struktur sänker ofta stressen och jag skulle säga att har du ordning och tydliga regler som efterföljs då minskar du den generella stressen. Ramar och tydlighet är en trygghet som inte minst unga vill ha. Är vi stressade kan vi också bli sämre på att uppfatta subtila förändringar i vår omgivning.

När man väl varit med om en hotfull situation, hur hanterar man det bäst efteråt?

– Att bli hotad är bland det värsta man kan vara med om som människa, så man ska verkligen ta de här frågorna på fullaste allvar. En stor del av reaktionen är fysiologisk. Det vill säga när man blir hotad kommer kroppen att varva upp och adrenalinpåslaget sätter igång ett system av reaktioner, man blir rädd och tankarna snurrar. Därför är det väldigt viktigt att låta kroppen fysiskt återhämta sig och varva ner. Är man fortfarande uppe i varv är det svårt att analysera situationen som nyligen varit, det funkar inte. Sedan handlar det om att ha samtal och få stöd av sina kollegor och att man erbjuder det till kollegor.

– Sedan måste det finnas en fungerande organisation om något händer. Att det blir en konsekvens. Om jag blir utsatt av något av en elev och sedan får den gå kvar som om ingenting har hänt och hånflinar åt mig – det urgröper förtroendet för systemet och kommer att bidra till förhöjd grundstress. Man måste ha ett system med regler som är kända av alla, där det blir tydliga konsekvenser, och som är genomtänkta och rimliga.

Skolvärlden har nyligen skrivit om en ny vandaliseringstrend som spridits på svenska skolor, med elever som vandaliserar sina klassrum, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat. I bakgrunden ser man hur vuxna står och tittar på utan att ingripa. Alexander Tilly förstår att det är svårt att ingripa i publika miljöer.

– Det kräver mycket mod. Det gör att man blir självmedveten på ett sätt man inte är van vid, det kan försvåra ingripandet. Detta bäddar ju för att man som lärare blir passiv.

Det liknar att agera inför en hel skolklass i klassrummet och det är svårt att hantera våld och hot i grupper, menar han.

– Jag är gammal dörrvakt och det är samma sak där när det kommer ett stort gäng och beter sig dumt. Men då handlar det om att hitta sätt att få kontakt mellan fyra ögon. Ropa elevens namn och säg att du vill ta ett snack, säg namn och då får du en helt annan psykologisk kontroll, säger han och tillägger:

– Det jag tänker på när jag ser de här bilderna är att eleverna skulle ju inte göra så mot vilken lärare som helst. Utan det är det jag syftar på när jag belyser vikten av att odla goda relationer som bygger på ömsesidig respekt. Har eleverna respekt för läraren hade inte detta skett i klassrummet. Jag tror att lärare som över tid har byggt upp ett förtroendekapital kommer i mycket lägre grad att utsättas för våld och hot. Detta sagt utan att jag vill skuldbelägga någon utsatt lärare - det spelar roll både vad den enskilde läraren gör och vilket system man befinner sig i, de två dimensionerna samverkar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons