Annons
Alexander Tilly är leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Publicerad 13 februari 2018

Fakta

5 tips till lärare och rektorer - motverka hot och våld i skolan:

1. ”Skapa normer och rutiner som alla i organisationen känner till och sluter upp bakom. Ordning och struktur bidrar till trygghet och minskar stress för både lärare och elever.”

2. ”Normer och rutiner skapas av vanor och beteenden i högre grad än av dokument, upprätthåll dem därför i vardagen. Överträdelser behöver få konsekvenser som är förutsägbara och rimliga.” 

3. ”Använd dialog, tydlighet och lugn för att skapa goda relationer och bygga förtroendekapital. Ju bättre du känner dina elever desto bättre förutsättningar att kunna riskbedöma och påverka hotfulla situationer.”

4. ”Lär dig känna igen olika typer av aggressiva beteenden så du kan agera tidigt och effektivt. Detta ger dig möjlighet att motverka upptrappning.”

5. ”Hela organisationen behöver i konkret handling visa att den står bakom den som utsätts för hot eller våld. Det är av avgörande betydelse för alla inblandade parter.”

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året.
Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Många lärare och övrig skolpersonal har blivit utsatta för hot och våld under de senaste åren i Sverige. På många platser i landet har antalet anmälda fall av hot och våld mot lärare ökat. I Helsingborg till exempel gjordes totalt 455 anmälningar om hot och våld mot lärare under 2017, enligt Helsingborgs Dagblad. Det är en ökning med 116 anmälningar från året innan.

I Malmö är kränkningar, våld och hot om våld, vardag för många lärare – något som Skolvärlden tidigare skrivit om

Författare och föreläsaren Alexander Tilly är utbildad leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet. Han ser allvarligt på den våldsutveckling många vittnar om i skolan. 

– Det är otroligt tråkigt, men det kommer inte som någon överraskning direkt att det är så många lärare som är utsatta för hot och våld i skolan. Det jag hör när jag föreläser för lärare och rektorer är att våldet ökar i skolan, säger han.

Hur hanterar man en hotfull situation bäst?

– Det är massa variabler som påverkar vad som är klokt att göra. Dels utifrån vem man själv är och vad man är kapabel till att göra, vilken relation man har till eleverna som bråkar och vilka de andra är. Men det är alltid väldigt situationsbaserat. Det saknas kunskaper på många skolor i Sverige om hur man hanterar hot och våld.

Alexander Tilly berättar att det finns två huvudtyper av aggressivitet, och de behöver bemötas olika.

– Den ena är emotionell aggressivitet, det vill säga upprörda människor. Det kan uppstå om exempelvis eleven får ett lägre betyg än vad man hoppats på, en kamrat har tagit ens smartphone eller att man sovit dåligt under natten – allt som involverar adrenalin och känslor. På det området finns det god kunskap bland lärare. Många i skolan är duktiga på att lyssna, avleda och förstå eleven, säger han och fortsätter:

– Den andra huvudtypen som kallas instrumentell aggressivitet och då handlar det mer om personer som målmedvetet använder aggressivitet och hot för att få sin vilja igenom. Det kan ske genom manipulation, hot och man testar gränser. Eleven luktar sig då ofta till sårbarhet och utnyttjar ofta sårbarheten till att få sin vilja igenom. Jag märker i mitt arbete att det saknas en del kunskap om den här typen av aggressivitet. 

Beroende på vilken situation man hamnar i så kommer man som lärare behöva respondera olika. Men överlag vinner man otroligt mycket på att bara lyssna, bjuda in till dialog och behålla lugnet.

– Men det behöver kompletteras med att stå fast om man möter instrumentell aggressivitet. Blir man för följsam eller undfallande så riskerar det att tolkas som precis den sårbarhet som ofta bidrar till upptrappning.

Hur blir man bättre på att läsa av situationer då?

– Genom att observera och uppmärksamma saker i vardagen, som att se tidiga tecken på bråk, vem som mobbar eller vem som verkar vara irriterad eller arg. Jag kan tycka att detta är något som lärare borde få mer kunskap inom för att kunna hantera situationerna bättre i vardagen.

– Sedan tycker jag att man måste ta ett långsiktigt tänk kring frågan om hot och våld och ser det som en självklarhet i arbetsmiljöarbetet. Prata om hotfulla situationer, dra lärdomar och följ upp.

Vad bör man som lärare göra i en akut situation?

– Det beror alldeles på vilken relation du har med eleven från början. En jätteviktig del i ett förebyggande arbete är att odla goda relationer. I en sådan relation ingår det ömsesidig respekt. Som lärare behöver man välja sina strider och växla mellan mjukhet, fasthet, humor, allvar och ta hänsyn till konsekvenser både på kort och lång sikt.

Hur mycket påverkar stressen oss människor i konflikter?

– Enormt mycket. Stressen är supercentral i konflikter, speciellt när vi pratar om emotionell aggressivitet. Stress bidrar till att vi bli särskilt uppmärksamma på tecken på fientlighet och att våra marginaler för påfrestningar krymper. Det innebär om till exempel flera parter har förhöjd grundstress då ökar risken för konfrontation. 

Det är svårt att ge elever goda råd om stress när man som lärare själv är stressad, menar han.

– Sömn, planering och struktur sänker ofta stressen och jag skulle säga att har du ordning och tydliga regler som efterföljs då minskar du den generella stressen. Ramar och tydlighet är en trygghet som inte minst unga vill ha. Är vi stressade kan vi också bli sämre på att uppfatta subtila förändringar i vår omgivning.

När man väl varit med om en hotfull situation, hur hanterar man det bäst efteråt?

– Att bli hotad är bland det värsta man kan vara med om som människa, så man ska verkligen ta de här frågorna på fullaste allvar. En stor del av reaktionen är fysiologisk. Det vill säga när man blir hotad kommer kroppen att varva upp och adrenalinpåslaget sätter igång ett system av reaktioner, man blir rädd och tankarna snurrar. Därför är det väldigt viktigt att låta kroppen fysiskt återhämta sig och varva ner. Är man fortfarande uppe i varv är det svårt att analysera situationen som nyligen varit, det funkar inte. Sedan handlar det om att ha samtal och få stöd av sina kollegor och att man erbjuder det till kollegor.

– Sedan måste det finnas en fungerande organisation om något händer. Att det blir en konsekvens. Om jag blir utsatt av något av en elev och sedan får den gå kvar som om ingenting har hänt och hånflinar åt mig – det urgröper förtroendet för systemet och kommer att bidra till förhöjd grundstress. Man måste ha ett system med regler som är kända av alla, där det blir tydliga konsekvenser, och som är genomtänkta och rimliga.

Skolvärlden har nyligen skrivit om en ny vandaliseringstrend som spridits på svenska skolor, med elever som vandaliserar sina klassrum, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat. I bakgrunden ser man hur vuxna står och tittar på utan att ingripa. Alexander Tilly förstår att det är svårt att ingripa i publika miljöer.

– Det kräver mycket mod. Det gör att man blir självmedveten på ett sätt man inte är van vid, det kan försvåra ingripandet. Detta bäddar ju för att man som lärare blir passiv.

Det liknar att agera inför en hel skolklass i klassrummet och det är svårt att hantera våld och hot i grupper, menar han.

– Jag är gammal dörrvakt och det är samma sak där när det kommer ett stort gäng och beter sig dumt. Men då handlar det om att hitta sätt att få kontakt mellan fyra ögon. Ropa elevens namn och säg att du vill ta ett snack, säg namn och då får du en helt annan psykologisk kontroll, säger han och tillägger:

– Det jag tänker på när jag ser de här bilderna är att eleverna skulle ju inte göra så mot vilken lärare som helst. Utan det är det jag syftar på när jag belyser vikten av att odla goda relationer som bygger på ömsesidig respekt. Har eleverna respekt för läraren hade inte detta skett i klassrummet. Jag tror att lärare som över tid har byggt upp ett förtroendekapital kommer i mycket lägre grad att utsättas för våld och hot. Detta sagt utan att jag vill skuldbelägga någon utsatt lärare - det spelar roll både vad den enskilde läraren gör och vilket system man befinner sig i, de två dimensionerna samverkar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons