Annons
Alexander Tilly är leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Publicerad 13 februari 2018

Fakta

5 tips till lärare och rektorer - motverka hot och våld i skolan:

1. ”Skapa normer och rutiner som alla i organisationen känner till och sluter upp bakom. Ordning och struktur bidrar till trygghet och minskar stress för både lärare och elever.”

2. ”Normer och rutiner skapas av vanor och beteenden i högre grad än av dokument, upprätthåll dem därför i vardagen. Överträdelser behöver få konsekvenser som är förutsägbara och rimliga.” 

3. ”Använd dialog, tydlighet och lugn för att skapa goda relationer och bygga förtroendekapital. Ju bättre du känner dina elever desto bättre förutsättningar att kunna riskbedöma och påverka hotfulla situationer.”

4. ”Lär dig känna igen olika typer av aggressiva beteenden så du kan agera tidigt och effektivt. Detta ger dig möjlighet att motverka upptrappning.”

5. ”Hela organisationen behöver i konkret handling visa att den står bakom den som utsätts för hot eller våld. Det är av avgörande betydelse för alla inblandade parter.”

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året.
Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Många lärare och övrig skolpersonal har blivit utsatta för hot och våld under de senaste åren i Sverige. På många platser i landet har antalet anmälda fall av hot och våld mot lärare ökat. I Helsingborg till exempel gjordes totalt 455 anmälningar om hot och våld mot lärare under 2017, enligt Helsingborgs Dagblad. Det är en ökning med 116 anmälningar från året innan.

I Malmö är kränkningar, våld och hot om våld, vardag för många lärare – något som Skolvärlden tidigare skrivit om

Författare och föreläsaren Alexander Tilly är utbildad leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet. Han ser allvarligt på den våldsutveckling många vittnar om i skolan. 

– Det är otroligt tråkigt, men det kommer inte som någon överraskning direkt att det är så många lärare som är utsatta för hot och våld i skolan. Det jag hör när jag föreläser för lärare och rektorer är att våldet ökar i skolan, säger han.

Hur hanterar man en hotfull situation bäst?

– Det är massa variabler som påverkar vad som är klokt att göra. Dels utifrån vem man själv är och vad man är kapabel till att göra, vilken relation man har till eleverna som bråkar och vilka de andra är. Men det är alltid väldigt situationsbaserat. Det saknas kunskaper på många skolor i Sverige om hur man hanterar hot och våld.

Alexander Tilly berättar att det finns två huvudtyper av aggressivitet, och de behöver bemötas olika.

– Den ena är emotionell aggressivitet, det vill säga upprörda människor. Det kan uppstå om exempelvis eleven får ett lägre betyg än vad man hoppats på, en kamrat har tagit ens smartphone eller att man sovit dåligt under natten – allt som involverar adrenalin och känslor. På det området finns det god kunskap bland lärare. Många i skolan är duktiga på att lyssna, avleda och förstå eleven, säger han och fortsätter:

– Den andra huvudtypen som kallas instrumentell aggressivitet och då handlar det mer om personer som målmedvetet använder aggressivitet och hot för att få sin vilja igenom. Det kan ske genom manipulation, hot och man testar gränser. Eleven luktar sig då ofta till sårbarhet och utnyttjar ofta sårbarheten till att få sin vilja igenom. Jag märker i mitt arbete att det saknas en del kunskap om den här typen av aggressivitet. 

Beroende på vilken situation man hamnar i så kommer man som lärare behöva respondera olika. Men överlag vinner man otroligt mycket på att bara lyssna, bjuda in till dialog och behålla lugnet.

– Men det behöver kompletteras med att stå fast om man möter instrumentell aggressivitet. Blir man för följsam eller undfallande så riskerar det att tolkas som precis den sårbarhet som ofta bidrar till upptrappning.

Hur blir man bättre på att läsa av situationer då?

– Genom att observera och uppmärksamma saker i vardagen, som att se tidiga tecken på bråk, vem som mobbar eller vem som verkar vara irriterad eller arg. Jag kan tycka att detta är något som lärare borde få mer kunskap inom för att kunna hantera situationerna bättre i vardagen.

– Sedan tycker jag att man måste ta ett långsiktigt tänk kring frågan om hot och våld och ser det som en självklarhet i arbetsmiljöarbetet. Prata om hotfulla situationer, dra lärdomar och följ upp.

Vad bör man som lärare göra i en akut situation?

– Det beror alldeles på vilken relation du har med eleven från början. En jätteviktig del i ett förebyggande arbete är att odla goda relationer. I en sådan relation ingår det ömsesidig respekt. Som lärare behöver man välja sina strider och växla mellan mjukhet, fasthet, humor, allvar och ta hänsyn till konsekvenser både på kort och lång sikt.

Hur mycket påverkar stressen oss människor i konflikter?

– Enormt mycket. Stressen är supercentral i konflikter, speciellt när vi pratar om emotionell aggressivitet. Stress bidrar till att vi bli särskilt uppmärksamma på tecken på fientlighet och att våra marginaler för påfrestningar krymper. Det innebär om till exempel flera parter har förhöjd grundstress då ökar risken för konfrontation. 

Det är svårt att ge elever goda råd om stress när man som lärare själv är stressad, menar han.

– Sömn, planering och struktur sänker ofta stressen och jag skulle säga att har du ordning och tydliga regler som efterföljs då minskar du den generella stressen. Ramar och tydlighet är en trygghet som inte minst unga vill ha. Är vi stressade kan vi också bli sämre på att uppfatta subtila förändringar i vår omgivning.

När man väl varit med om en hotfull situation, hur hanterar man det bäst efteråt?

– Att bli hotad är bland det värsta man kan vara med om som människa, så man ska verkligen ta de här frågorna på fullaste allvar. En stor del av reaktionen är fysiologisk. Det vill säga när man blir hotad kommer kroppen att varva upp och adrenalinpåslaget sätter igång ett system av reaktioner, man blir rädd och tankarna snurrar. Därför är det väldigt viktigt att låta kroppen fysiskt återhämta sig och varva ner. Är man fortfarande uppe i varv är det svårt att analysera situationen som nyligen varit, det funkar inte. Sedan handlar det om att ha samtal och få stöd av sina kollegor och att man erbjuder det till kollegor.

– Sedan måste det finnas en fungerande organisation om något händer. Att det blir en konsekvens. Om jag blir utsatt av något av en elev och sedan får den gå kvar som om ingenting har hänt och hånflinar åt mig – det urgröper förtroendet för systemet och kommer att bidra till förhöjd grundstress. Man måste ha ett system med regler som är kända av alla, där det blir tydliga konsekvenser, och som är genomtänkta och rimliga.

Skolvärlden har nyligen skrivit om en ny vandaliseringstrend som spridits på svenska skolor, med elever som vandaliserar sina klassrum, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat. I bakgrunden ser man hur vuxna står och tittar på utan att ingripa. Alexander Tilly förstår att det är svårt att ingripa i publika miljöer.

– Det kräver mycket mod. Det gör att man blir självmedveten på ett sätt man inte är van vid, det kan försvåra ingripandet. Detta bäddar ju för att man som lärare blir passiv.

Det liknar att agera inför en hel skolklass i klassrummet och det är svårt att hantera våld och hot i grupper, menar han.

– Jag är gammal dörrvakt och det är samma sak där när det kommer ett stort gäng och beter sig dumt. Men då handlar det om att hitta sätt att få kontakt mellan fyra ögon. Ropa elevens namn och säg att du vill ta ett snack, säg namn och då får du en helt annan psykologisk kontroll, säger han och tillägger:

– Det jag tänker på när jag ser de här bilderna är att eleverna skulle ju inte göra så mot vilken lärare som helst. Utan det är det jag syftar på när jag belyser vikten av att odla goda relationer som bygger på ömsesidig respekt. Har eleverna respekt för läraren hade inte detta skett i klassrummet. Jag tror att lärare som över tid har byggt upp ett förtroendekapital kommer i mycket lägre grad att utsättas för våld och hot. Detta sagt utan att jag vill skuldbelägga någon utsatt lärare - det spelar roll både vad den enskilde läraren gör och vilket system man befinner sig i, de två dimensionerna samverkar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons