hot_och_vald_alexander

Alexander Tilly är leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet.

Våld

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året.
Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

5 tips till lärare och rektorer - motverka hot och våld i skolan:

1. ”Skapa normer och rutiner som alla i organisationen känner till och sluter upp bakom. Ordning och struktur bidrar till trygghet och minskar stress för både lärare och elever.”

2. ”Normer och rutiner skapas av vanor och beteenden i högre grad än av dokument, upprätthåll dem därför i vardagen. Överträdelser behöver få konsekvenser som är förutsägbara och rimliga.” 

3. ”Använd dialog, tydlighet och lugn för att skapa goda relationer och bygga förtroendekapital. Ju bättre du känner dina elever desto bättre förutsättningar att kunna riskbedöma och påverka hotfulla situationer.”

4. ”Lär dig känna igen olika typer av aggressiva beteenden så du kan agera tidigt och effektivt. Detta ger dig möjlighet att motverka upptrappning.”

5. ”Hela organisationen behöver i konkret handling visa att den står bakom den som utsätts för hot eller våld. Det är av avgörande betydelse för alla inblandade parter.”

Många lärare och övrig skolpersonal har blivit utsatta för hot och våld under de senaste åren i Sverige. På många platser i landet har antalet anmälda fall av hot och våld mot lärare ökat. I Helsingborg till exempel gjordes totalt 455 anmälningar om hot och våld mot lärare under 2017, enligt Helsingborgs Dagblad. Det är en ökning med 116 anmälningar från året innan.

I Malmö är kränkningar, våld och hot om våld, vardag för många lärare – något som Skolvärlden tidigare skrivit om

Författare och föreläsaren Alexander Tilly är utbildad leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet. Han ser allvarligt på den våldsutveckling många vittnar om i skolan. 

– Det är otroligt tråkigt, men det kommer inte som någon överraskning direkt att det är så många lärare som är utsatta för hot och våld i skolan. Det jag hör när jag föreläser för lärare och rektorer är att våldet ökar i skolan, säger han.

Hur hanterar man en hotfull situation bäst?

– Det är massa variabler som påverkar vad som är klokt att göra. Dels utifrån vem man själv är och vad man är kapabel till att göra, vilken relation man har till eleverna som bråkar och vilka de andra är. Men det är alltid väldigt situationsbaserat. Det saknas kunskaper på många skolor i Sverige om hur man hanterar hot och våld.

Alexander Tilly berättar att det finns två huvudtyper av aggressivitet, och de behöver bemötas olika.

– Den ena är emotionell aggressivitet, det vill säga upprörda människor. Det kan uppstå om exempelvis eleven får ett lägre betyg än vad man hoppats på, en kamrat har tagit ens smartphone eller att man sovit dåligt under natten – allt som involverar adrenalin och känslor. På det området finns det god kunskap bland lärare. Många i skolan är duktiga på att lyssna, avleda och förstå eleven, säger han och fortsätter:

– Den andra huvudtypen som kallas instrumentell aggressivitet och då handlar det mer om personer som målmedvetet använder aggressivitet och hot för att få sin vilja igenom. Det kan ske genom manipulation, hot och man testar gränser. Eleven luktar sig då ofta till sårbarhet och utnyttjar ofta sårbarheten till att få sin vilja igenom. Jag märker i mitt arbete att det saknas en del kunskap om den här typen av aggressivitet. 

Beroende på vilken situation man hamnar i så kommer man som lärare behöva respondera olika. Men överlag vinner man otroligt mycket på att bara lyssna, bjuda in till dialog och behålla lugnet.

– Men det behöver kompletteras med att stå fast om man möter instrumentell aggressivitet. Blir man för följsam eller undfallande så riskerar det att tolkas som precis den sårbarhet som ofta bidrar till upptrappning.

Hur blir man bättre på att läsa av situationer då?

– Genom att observera och uppmärksamma saker i vardagen, som att se tidiga tecken på bråk, vem som mobbar eller vem som verkar vara irriterad eller arg. Jag kan tycka att detta är något som lärare borde få mer kunskap inom för att kunna hantera situationerna bättre i vardagen.

– Sedan tycker jag att man måste ta ett långsiktigt tänk kring frågan om hot och våld och ser det som en självklarhet i arbetsmiljöarbetet. Prata om hotfulla situationer, dra lärdomar och följ upp.

Vad bör man som lärare göra i en akut situation?

– Det beror alldeles på vilken relation du har med eleven från början. En jätteviktig del i ett förebyggande arbete är att odla goda relationer. I en sådan relation ingår det ömsesidig respekt. Som lärare behöver man välja sina strider och växla mellan mjukhet, fasthet, humor, allvar och ta hänsyn till konsekvenser både på kort och lång sikt.

Hur mycket påverkar stressen oss människor i konflikter?

– Enormt mycket. Stressen är supercentral i konflikter, speciellt när vi pratar om emotionell aggressivitet. Stress bidrar till att vi bli särskilt uppmärksamma på tecken på fientlighet och att våra marginaler för påfrestningar krymper. Det innebär om till exempel flera parter har förhöjd grundstress då ökar risken för konfrontation. 

Det är svårt att ge elever goda råd om stress när man som lärare själv är stressad, menar han.

– Sömn, planering och struktur sänker ofta stressen och jag skulle säga att har du ordning och tydliga regler som efterföljs då minskar du den generella stressen. Ramar och tydlighet är en trygghet som inte minst unga vill ha. Är vi stressade kan vi också bli sämre på att uppfatta subtila förändringar i vår omgivning.

När man väl varit med om en hotfull situation, hur hanterar man det bäst efteråt?

– Att bli hotad är bland det värsta man kan vara med om som människa, så man ska verkligen ta de här frågorna på fullaste allvar. En stor del av reaktionen är fysiologisk. Det vill säga när man blir hotad kommer kroppen att varva upp och adrenalinpåslaget sätter igång ett system av reaktioner, man blir rädd och tankarna snurrar. Därför är det väldigt viktigt att låta kroppen fysiskt återhämta sig och varva ner. Är man fortfarande uppe i varv är det svårt att analysera situationen som nyligen varit, det funkar inte. Sedan handlar det om att ha samtal och få stöd av sina kollegor och att man erbjuder det till kollegor.

– Sedan måste det finnas en fungerande organisation om något händer. Att det blir en konsekvens. Om jag blir utsatt av något av en elev och sedan får den gå kvar som om ingenting har hänt och hånflinar åt mig – det urgröper förtroendet för systemet och kommer att bidra till förhöjd grundstress. Man måste ha ett system med regler som är kända av alla, där det blir tydliga konsekvenser, och som är genomtänkta och rimliga.

Skolvärlden har nyligen skrivit om en ny vandaliseringstrend som spridits på svenska skolor, med elever som vandaliserar sina klassrum, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat. I bakgrunden ser man hur vuxna står och tittar på utan att ingripa. Alexander Tilly förstår att det är svårt att ingripa i publika miljöer.

– Det kräver mycket mod. Det gör att man blir självmedveten på ett sätt man inte är van vid, det kan försvåra ingripandet. Detta bäddar ju för att man som lärare blir passiv.

Det liknar att agera inför en hel skolklass i klassrummet och det är svårt att hantera våld och hot i grupper, menar han.

– Jag är gammal dörrvakt och det är samma sak där när det kommer ett stort gäng och beter sig dumt. Men då handlar det om att hitta sätt att få kontakt mellan fyra ögon. Ropa elevens namn och säg att du vill ta ett snack, säg namn och då får du en helt annan psykologisk kontroll, säger han och tillägger:

– Det jag tänker på när jag ser de här bilderna är att eleverna skulle ju inte göra så mot vilken lärare som helst. Utan det är det jag syftar på när jag belyser vikten av att odla goda relationer som bygger på ömsesidig respekt. Har eleverna respekt för läraren hade inte detta skett i klassrummet. Jag tror att lärare som över tid har byggt upp ett förtroendekapital kommer i mycket lägre grad att utsättas för våld och hot. Detta sagt utan att jag vill skuldbelägga någon utsatt lärare – det spelar roll både vad den enskilde läraren gör och vilket system man befinner sig i, de två dimensionerna samverkar. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm