70-99 procent tycker proven är bra
En kommande rapport från Skolverket visar att 70–99 procent av lärarna tycker att de nationella proven som helhet är bra eller mycket bra. Samtidigt är många lärare oroliga över hur de ska hinna med och varför proven fortfarande måste göras på papper.
Skolvärlden ringde upp Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.
Ni kommer snart med en rapport om lärarnas uppfattning om nationella prov, vad säger den?
– Vi har frågat 21 000 lärare vad de egentligen tycker om de nationella proven. Rapporten är inte klar ännu, men mellan 70–99 procent av lärarna i de olika årskurserna har svarat att de tycker att proven är bra eller mycket bra. Lärarna upplever att proven prövar mot kursplanen, men visst upplever många också att det är en stor rättningsbörda.
Varför är inte de nationella proven digitala?
– Vi hade digitala prov på försök för de nationella proven i SFI för ett par år sedan, men det var för dyrt och skolorna hade inte alltid tillräckligt med resurser för att fixa det. Visst finns det många delar som man med fördel kan göra digitalt och få rättat automatiskt, men å andra sidan finns det uppgifter, som skrivuppgifter, som inte kan bedömas digitalt. I Holland och Norge har man längre erfarenhet av digitala prov och därifrån vet vi att det tar mellan fem och åtta år att utveckla ett bra digitalt prov. Det är svårt att säkerställa likvärdig kvalitet i leverans digitalt, att alla elever har samma upplösning och att datorerna inte kraschar. Och det är dyrt, man ska inte tro att man sparar pengar på kort sikt med digitala prov. Det skulle vara en spännande utmaning att gå vidare med digitala prov. Om vi får i uppdrag av regeringen att utveckla digitala prov så kommer vi absolut att titta på hur andra har gjort och ta vara på deras erfarenheter. Och det kan vara ett alternativ att börja i liten utsträckning, med ett ämne eller i en årskurs.
Vad är tanken med de nationella prov i årskurs 9 som ligger så sent som ett par veckor innan terminsslut och betygssättning?
– Proven i årskurs 9 har en utvärderande funktion, en summativ roll, till skillnad från proven i de tidigare årskurserna som dessutom har en formativ roll. Som lärare kan man dock använda även de sena proven i årskurs 9 formativt för sin egen undervisning. Har eleverna låga resultat i till exempel statistik så behöver man nog utveckla sin undervisning där. Det är en utmaning att få in alla prov under vårterminen, sex veckor går bort på grund av sport- och påsklov, och självklart kan det bli en belastning för lärarna när proven hamnar sent. Vi brukar säga att det är viktigt att planera centralt ifrån, att skapa en organisation som ger lärarna möjlighet att hinna med.
Hur ska man säkerställa likvärdigheten?
– Det viktigaste är att man pratar om det. Att skolan och huvudmannen diskuterar hur stora skillnader man har mellan betyg och resultat på nationella prov, och att man skapar en medvetenhet om skillnaden och pratar om varför det ser ut som det gör. Det är också bra att använda våra bedömningsstöd och alla de exempel som beskriver olika kunskapsnivåer och förmågor elever ska ha för ett visst betyg. Diskuterar man de här frågorna på skolan så bör man få en gemensam syn på var gränserna går mellan olika betyg.
En del lärare undrar varför man inte får använda lexikon på proven i engelska, när man får det i proven i svenska?
– Det är olika hur långt eleven har kommit i sin språkutveckling i svenska och engelska och det är olika saker som bedöms. I engelska prövas även stavning och grammatik.
Och program för rättstavning och grammatik, varför får man inte använda det?
– Vi har tankar på att testa det.