Annons

8 av 10 lärare känner till elever som saknar särskilt stöd

Publicerad 20 november 2017

Åtta av tio högstadielärare känner till elever i behov av särskilt stöd som inte får det, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort. 
Granskningen tyder också på att bristen är som störst i skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar.

Relaterat

Skolan ska vara likvärdig för alla elever. Men när det kommer till elever med särskilda behov, exempelvis barn som har ADHD eller Asperger, kan stödet som erbjuds se väldigt olika ut – och allt för ofta blir elever utan det stöd de behöver.

En undersökning bland Lärarnas Riksförbunds medlemmar som arbetar på högstadiet visar att 28 procent känner till någon elev som är i behov av särskilt stöd, och hela 55 procent svarar att de känner till flera elever som är i behov av särskilt stöd men som inte får det. Tillsammans är det 83 procent av lärarna som känner till åtminstone en elev som är i behov av särskilt stöd utan att få det.

2014 gjordes en ändring i skollagen där man införde en så kallad mellannivå om när man ska sätta in särskilt stöd. Lärarna skulle slippa dokumentera så mycket och med en gång kunna göra anpassningar redan i klassrummet. Det var en tanke som hade ett gott syfte, men resultatet som vi ser är tyvärr inte så positivt, menar Åsa Fahlén.

– Det är väldigt många lärare som upplever att de har elever i sitt klassrum som är i behov av särskilt stöd men som inte får det. Man hålls ofta kvar i den här mellannivån och lärarna har svårt att ta sig vidare och fixa så att eleverna faktiskt får särskilt stöd. Ofta när man som lärare lyfter det här så bollas frågan tillbaka att du ska göra ytterligare extra anpassningar. Den här mellannivån har cementerat saker och ting ute på skolorna vilket gör att det blir svårare för eleverna att få det särskilda stödet de har rätt till – och det blir en väldigt stor press på lärare att möta behoven, säger hon.

Det blir en väldigt stor press på lärare att möta behoven.

Lärarnas Riksförbund tycker att det måste vara läraren som har det professionella ansvaret och också befogenheten att säga till när det behövs särskilt stöd.

– Man måste lyssna tydligare på läraren i det här fallet. Sedan är det också så att det är en brist på utbildade speciallärare. Man behöver både se över om man kan uppmuntra till att fler vidareutbildar sig och skaffar sig en speciallärarexamen. Sedan måste man också använda resurser för att anställa de som finns. Det är man i dag alldeles för dålig på, säger Åsa Fahlén.

LR:s ordförande vill att man har en mycket tydligare ambition att rikta det särskilda stödet mycket tidigare.

– För det handlar ofta om att eleverna behöver verktyg för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett lika bra sätt som sina klasskamrater. Det kan vara att man under vissa lektioner behöver sitta ensam med en speciallärare för att hitta verktyg att hantera saker. Får man verktygen så ökar möjligheterna att man sedan har en god skolgång.

– Många elever har faktiskt inte fått det särskilda stödet som man har rätt till och då känner man sig värdelös och att man inte kan – och det är en väldigt dålig och tråkig skolgång som man får helt i onödan, det är en katastrof. Sätter man dessutom in det för sent så får det inte lika positiva effekter som det skulle kunna få om man gjorde det tidigare.

Undersökningen tar även upp att bristen på särskilt stöd tycks vara störst i skolor där många elevers föräldrar har låg utbildningsnivå. 65 procent av lärarna i de skolor där elevernas föräldrar hade lägst utbildningsnivå svarade att de kände till flera elever i behov av särskilt stöd som inte fick det. Totalt kände hela 88 procent av lärarna till minst en elev som inte fick särskilt stöd – trots behovet av det.

Tittar man i stället på de skolor där elevernas föräldrar hade högst utbildning så kände 44 procent av lärarna till flera elever i behov av särskilt stöd, och 77 procent kände till minst en elev som inte fick det särskilda stöd eleven behövde.

– Det rimmar tyvärr väl med det vi ser i skolan i stort, nämligen att elevernas bakgrund får större och större betydelse för deras möjligheter att lyckas i skolan. Det handlar om att resursstarka föräldrar, om vi pratar akademiska resurser, har större möjligheter att göra sin röst hörd. Man vet vad man har för rättigheter och man har lättare att uttrycka sig kring rätten och kräva det stödet, säger Åsa Fahlén och tillägger:

– Mindre resursstarka föräldrar vet kanske inte vart man ska vända sig. Det är någonting som spär på den bristande likvärdigheten i svensk skola. Därför blir det så viktigt att det måste vara lärarna som flaggar för om man har några elever i behov av särskilt stöd, då måste det falla ut. Det får inte vara upp till om föräldrarna ligger på och kräver detta.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Annons
Annons

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Annons
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons