Annons
Bild 1/2
Modersmålslärarna Keya Izol, Tareq Khan och Sebüktay Kaan. Foto: Marc Femenia
Modersmålslärarna Keya Izol, Tareq Khan och Sebüktay Kaan. Foto: Marc Femenia
Bild 2/2

”Akut brist på modersmålslärare”

Publicerad 30 juni 2016

Fakta

Undervisar i kurdiska, turkiska och bengali

Namn: Keya Izol.

Ålder: 62.

Bor: Huddinge.

Familj: Gift.

Arbetat som lärare: Sedan 1984.

Undervisar i: Kurdiska (kurmanci).

Favoritstund på dagen: När alla uppdrag är slut.

 

Namn: Sebüktay Kaan.

Ålder: 59.

Bor: Huddinge.

Familj: Två barn, två barnbarn.

Arbetat som lärare: Sedan 1986.

Undervisar i: Turkiska.

Favoritstund på dagen: Efter en bra, lyckad lektion.   

 

Namn: Tareq Khan.

Ålder: 46.

Bor: Vårby gård.

Familj: Gift, 3 barn.

Arbetat som lärare: Sedan 2012.

Undervisar i: Bengali, engelska (studiehandledning).

Favoritstund på dagen: Efter en riktig bra lektion! Hurra!!!

Relaterat

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. När Skolvärlden träffar modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan över en fika blir det mycket prat om yrkets många utmaningar. Men också om den stolthet som finns i att arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Varför är ni modersmålslärare?

Keya: Jag läste samhällskunskap när jag hörde att den första kurdiska lärarutbildningen i historien skulle starta. Så jag utbildade mig till hemspråkslärare på Stockholms universitet. För mig blev det viktigt att kunna utbilda i kurdiska när mitt språk är förbjudet i mitt eget hemland. Jag hamnade i yrket mer än valde.

Sebüktay: Jag började läsa till SO-lärare i Turkiet, bytte över till byggingenjör men vände tillbaka till lärarhögskolan innan militärkuppen [1980] och avslutade snabbt när jag märkte att det inte skulle gå att vara kvar. Det var lättare att börja jobba här i Sverige med ett yrke i bakgrunden.

Tareq: Alla i min släkt i Bangladesh är lärare så jag hade väl inget val, ha ha. Via stipendium började jag läsa medicin och senare engelska i Polen. När jag sedan kom till Sverige var mitt första mål att fortsätta arbeta som engelsklärare, men det var svårt. Så då blev jag modersmålslärare i bengali. Jag är glad då jag äger språket på ett annat sätt än med engelskan. Och yrket har en flexibilitet, det är positivt att kunna lägga upp sin egen tid.

 Vi har samma krav för elever från 150 länder! Varje språk borde ha sitt eget kunskapskrav.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Sebüktay: Modersmålsundervisningen börjar oftast halv två, efter skoltid. För att fylla antalet lektionstimmar har därför de flesta av oss även studiehandledning på modersmålet, alltså undervisning för nyanlända eller för de elever som inte lärt sig det svenska språket så bra. Jag har elever på nio olika skolor.

Keya: Första månaden av terminen går åt till att försöka pussla ihop ett fungerande schema. Det är väldigt svårt, då vi måste vänta på att alla skolor ska bli färdiga med sina respektive scheman innan vi kan trolla fram ett för oss. Hade man organiserat systemet bättre från allra första början hade vi nog fått bättre resultat. Jag åker runt till tolv, tretton skolor per vecka. Jag känner mig som en ambulansförare. Ibland har jag en elev, ibland grupper. Ibland har jag lokaler, ibland inte. Ibland är vi välkomna, ibland känns det som vi inte är välkomna till skolan. 

Hur har yrket förändrats de senaste åren?

Sebüktay: Efter 90-talets ekonomiska kris har resurserna krympt för modersmålet.

Keya: Men det handlar inte bara om ekonomi. Under hela mitt yrkesliv i olika kommuner har det varit tal om att omorganisera modersmålsundervisningen. Politikerna är osäkra på vad de vill göra. De har varit osäkra i trettiofem år. Statusen för oss lärare som jobbar i verksamheten har inte höjts.

Tareq: Nej, det vi gör ses inte som ett riktigt jobb. Vi finns där men ingen tar det övergripande ansvaret. I vissa kommuner är det olika privata företag som verkar ta lärare från gatan helt utan utbildning. Där finns ingen kvalitetskontroll. Alla tittar på pengarna.

Hur ska man höja statusen för er modersmålslärare?

Tareq: Införa lärarlegitimation.

Sebüktay: Varför gäller inte samma lagtext för oss som för andra lärare när det gäller lärarlegitimation? För mig som är utbildad sänker det min konkurrenskraft, att någon utan utbildning kan anställas i stället för mig. I Pisa-rankningen har Sverige sjunkit mycket. Enligt Skolverket beror det på nyanlända elever som inte är gymnasiebehöriga. Men det beror ju delvis på att de inte får modersmålshjälp. För att svenska skolan ska lyckas bättre behöver skolan fler modersmålslärare nu, akut.

Keya: Det finns en slogan om ”En svensk skola i världsklass”. Utgår man från den har vi inte modersmål i världsklass. Kanske den bästa i Europa, många andra länder är långt efter, men vi är inte i världsklass.

Vi borde samarbeta mer med klasslärare, kommunikationen brister ofta.

Modersmålslärare arbetar ofta på många skolor och saknar en fast plats. Hur är det?

Keya: Varannan vecka har vi modersmålslärare i kommunen lärarkonferens under en halvdag. Men vi har inte någon direkt gemenskap med andra lärare på skolorna vi är på.

Sebüktay: Det är förstås negativt att inte ha fasta kollegor. När jag avslutar min lektion har jag redan på mig skorna för att åka till nästa skola. Man tappar arbets-gemenskapen.

Tareq: Jag tror det är ett jätteproblem. Vi borde samarbeta mer med klasslärare, kommunikationen brister ofta. Ibland kan jag åka en timme i onödan för att märka att eleven inte är i skolan på hela veckan. Det finns förslag om vi borde få mer tid att samplanera med övriga lärare. Det tror jag skulle vara bra.

Vilka är yrkets största utmaningar enligt er?

Keya: Ett problem är att kunskapskravet i vår kursplan inte stämmer med verkligheten. Vi har generellt två kategorier elever. En grupp där föräldrarna varit här i flera generationer och där familjen mestadels pratar svenska. De eleverna har inte hög motivation att läsa modersmål. Den andra kategorin är de som kommit hit senare, de som behärskar språket. De eleverna är mycket lättare att motivera. Jag tycker man borde ändra kunskapskraven så att de speglar båda grupper. Som det är i dag klarar ingen grupp de krav vi har. De är för högt ställda.

Tareq: Jag håller inte helt med, för jag tror att det är olika inställningar när det gäller olika språk. De jag träffar som pratar bengali hemma, väljer att lära sig svenska bra. Om de går på en jobbintervju får de frågan om de kan svenska, inte bengali. Sedan tror jag även att vi modersmålslärare behöver fortbildning i svenska språket också för att höja den akademiska nivån. Vi har arbetskamrater som har problem att kommunicera på svenska.

Sebüktay: Jag håller med Keya om kunskapskraven. Vi har samma krav för elever från 150 länder! I turkiska använder vi latinska bokstäver, så för mina elever är det mycket lättare att utveckla språket än de som läser kinesiska eller arabiska där de har ett annat alfabet. Och alla ska få samma resultat med en timme per vecka. Varje språk borde ha sitt eget kunskapskrav.

Vi har som förslag att man kan ha morgonpass på vissa skolor för modersmål. 

Vad vill ni förbättra med yrket?

Keya: Jag saknar att vår lärarkår inte kan påverka. Vi yttrar oss på alla möten, vi tar upp frågor och förslag, men det vi säger blir inte verklighet. De flesta i ledningarna känner nog till vad vi gör, men de måste lyssna på oss. Vi har som förslag att man kan ha morgonpass på vissa skolor för modersmål. Hade varje skola haft det systemet, hade vi varit överlyckliga. Hade vi förutbestämda lokaler hade det också underlättat. Vi säger mycket men det händer inget. Det måste bli bättre med regler som gäller för alla.

Sebüktay: Vi saknar ett forum för att utveckla vårt jobb. Sedan behöver vi höja lönerna. Först och främst behöver vi göra löneläget för modersmålslärare mer synligt än vad det är nu, vi behöver synas i statistiken.

Känner ni att ni ändå gör ett viktigt jobb?

Keya: Självklart. Det handlar inte bara om språk utan om identitet. Att barn inte förlorar sin historia. Och mångfalden är en rikedom för hela Sverige. Vi har kanske femtio språkgrupper, du kan tänka dig vilken gemensam kraft som ligger bakom. Det är en dold resurs som Sverige kanske inte ser. Vi är en länk mellan generationer som bidrar till Sveriges framtida utveckling.

Sebüktay: Det vi gör är jätteviktigt. Språket handlar om individens identitet. Det är en del av både kulturen och identiteten. Jag är väldigt glad att jag har det här jobbet.

Tareq: Jag är stolt över mina kollegor. Vi undervisar en timme, vi har samma kursplan som de som har svenska som andraspråk och vi uppnår en viss standard. Jag tycker att vi gör ett jättebra jobb. Mycket är tufft och kan bli bättre, men det finns ljuspunkter. Jag har en elev varje onsdag. Hans mamma säger alltid att när onsdagar kommer är han jätteglad för han ska få ha modersmål. Då känner jag mig motiverad. Jag får en riktig kick!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Tryggheten i skolan ska öka med ny app

Tryggheten i skolan ska öka med ny app

Ny teknik

Digitala verktyg ska öka tryggheten bland eleverna på Eksjö gymnasium. Genom en ny app ska barnen kunna anmäla kränkningar och skadegörelse anonymt.

Annons
Annons
Elevhälsa är nyckel till ökad likvärdighet

Elevhälsa är nyckel till ökad likvärdighet

Debatt

Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Ett gemensamt elevhälsoarbete är en tydlig framgångsfaktor för en likvärdig skola, skriver tre företrädare för SPSM.

Kommentera
Annons
Läraren styr elevers samhällsintresse

Läraren styr elevers samhällsintresse

Samhälle.

Läraren kan ha en avgörande betydelse för om unga får upp ögonen för politik och samhällsfrågor – eller börjar misstro samhället. Det framgår av en ny forskningsrapport.
– Vi har sett flera exempel på det, säger en av rapportens författare, Erik Amnå.

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Replik

I dag är det mer välinformerade föräldrar med starkare socioekonomisk ställning som väljer friskolor åt sina barn. Men det kan vi ändra på, bland annat genom att införa ett obligatoriskt skolval, som vissa kommuner redan har, där vi får alla att göra ett medvetet val, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Kommentera
Annons
Annons
Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Studiero

Eleverna skickade flera hundra snapchats om dagen. De missade lektionstid och det uppstod konflikter som lärarna fick ta tag i. Nu fyller det totala mobilförbudet två veckor.

Annons
Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Lärarbristen i Sverige är akut och skolorna letar allt oftare efter lärare utomlands.
Nu riktas blicken både söderut och österut – till Danmark och Finland – i jakt på arbetslösa lärare som vill börja jobba i Malmö.

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Debatt.

Kraven ökar och sjukskrivningarna likaså. Är det bara fråga om en balans mellan krav och resurser? Finns en ”Good enough lärare” och är den rollen eftersträvansvärd? skriver Pål Christensson.

Kommentera
Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt

Läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ska hjälpa landets lärare att bli bättre på att undervisa med hjälp av ungdomslitteratur i klassrummet.
– Lärarna ska få ett lyxigt startpaket till sina svensklektioner, säger projektets huvudpedagog Ann Boglind.

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

Debatt.

Att allt fler friskolor börsnoteras borde vara en varningsklocka för alla seriösa politiker. SSU uppmanar högerpartierna att se bortom sina ideologiska skygglappar och tänka på Sveriges elever i kommande förhandlingar med regeringen om vinst i välfärden.

Kommentera
Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Lön

Borås kommun riskerar att få betala miljonbelopp för brister i sina skolor. Bland annat handlar det om bristande stöd och allvarligt stök.

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

Segregation

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Digitalt

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Viralt

En lapp på en skola i Portugal manar föräldrar att ta ansvar för barnens uppförande. Listan i fem punkter sprids just nu som en löpeld på sociala medier i Sverige.

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Lärarlöner

Förlängd skolplikt för nyanlända som inte når målen och 10 000 kronor i månaden för förstelärare i utsatta områden.
Det är delar i alliansens gemensamma skolförslag.

Planen som ska lösa lärarkrisen

Planen som ska lösa lärarkrisen

Lärarbristen

Här är planen som ska lösa lärarbristen i Borås skolor.
Högre lön, studiecoacher och hitta lärare i Finland är några de 28 förslag som ska locka fler lärare.
– Detta är ett bra första steg. Nu börjar det viktiga arbetet, säger Anne Pihlo, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Borås.

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Med högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar vill Lärarnas Riksförbund locka erfarna och skickliga lärare till skolor med störst utmaningar.
 Den satsning regeringen gör är långt ifrån tillräcklig, menar ordföranden Åsa Fahlén.

”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.