Annons
Modersmålslärarna Keya Izol, Tareq Khan och Sebüktay Kaan. Foto: Marc Femenia
Bild 1/2

”Akut brist på modersmålslärare”

Publicerad 30 juni 2016

Fakta

Undervisar i kurdiska, turkiska och bengali

Namn: Keya Izol.

Ålder: 62.

Bor: Huddinge.

Familj: Gift.

Arbetat som lärare: Sedan 1984.

Undervisar i: Kurdiska (kurmanci).

Favoritstund på dagen: När alla uppdrag är slut.

 

Namn: Sebüktay Kaan.

Ålder: 59.

Bor: Huddinge.

Familj: Två barn, två barnbarn.

Arbetat som lärare: Sedan 1986.

Undervisar i: Turkiska.

Favoritstund på dagen: Efter en bra, lyckad lektion.   

 

Namn: Tareq Khan.

Ålder: 46.

Bor: Vårby gård.

Familj: Gift, 3 barn.

Arbetat som lärare: Sedan 2012.

Undervisar i: Bengali, engelska (studiehandledning).

Favoritstund på dagen: Efter en riktig bra lektion! Hurra!!!

Relaterat

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. När Skolvärlden träffar modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan över en fika blir det mycket prat om yrkets många utmaningar. Men också om den stolthet som finns i att arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Varför är ni modersmålslärare?

Keya: Jag läste samhällskunskap när jag hörde att den första kurdiska lärarutbildningen i historien skulle starta. Så jag utbildade mig till hemspråkslärare på Stockholms universitet. För mig blev det viktigt att kunna utbilda i kurdiska när mitt språk är förbjudet i mitt eget hemland. Jag hamnade i yrket mer än valde.

Sebüktay: Jag började läsa till SO-lärare i Turkiet, bytte över till byggingenjör men vände tillbaka till lärarhögskolan innan militärkuppen [1980] och avslutade snabbt när jag märkte att det inte skulle gå att vara kvar. Det var lättare att börja jobba här i Sverige med ett yrke i bakgrunden.

Tareq: Alla i min släkt i Bangladesh är lärare så jag hade väl inget val, ha ha. Via stipendium började jag läsa medicin och senare engelska i Polen. När jag sedan kom till Sverige var mitt första mål att fortsätta arbeta som engelsklärare, men det var svårt. Så då blev jag modersmålslärare i bengali. Jag är glad då jag äger språket på ett annat sätt än med engelskan. Och yrket har en flexibilitet, det är positivt att kunna lägga upp sin egen tid.

 Vi har samma krav för elever från 150 länder! Varje språk borde ha sitt eget kunskapskrav.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Sebüktay: Modersmålsundervisningen börjar oftast halv två, efter skoltid. För att fylla antalet lektionstimmar har därför de flesta av oss även studiehandledning på modersmålet, alltså undervisning för nyanlända eller för de elever som inte lärt sig det svenska språket så bra. Jag har elever på nio olika skolor.

Keya: Första månaden av terminen går åt till att försöka pussla ihop ett fungerande schema. Det är väldigt svårt, då vi måste vänta på att alla skolor ska bli färdiga med sina respektive scheman innan vi kan trolla fram ett för oss. Hade man organiserat systemet bättre från allra första början hade vi nog fått bättre resultat. Jag åker runt till tolv, tretton skolor per vecka. Jag känner mig som en ambulansförare. Ibland har jag en elev, ibland grupper. Ibland har jag lokaler, ibland inte. Ibland är vi välkomna, ibland känns det som vi inte är välkomna till skolan. 

Hur har yrket förändrats de senaste åren?

Sebüktay: Efter 90-talets ekonomiska kris har resurserna krympt för modersmålet.

Keya: Men det handlar inte bara om ekonomi. Under hela mitt yrkesliv i olika kommuner har det varit tal om att omorganisera modersmålsundervisningen. Politikerna är osäkra på vad de vill göra. De har varit osäkra i trettiofem år. Statusen för oss lärare som jobbar i verksamheten har inte höjts.

Tareq: Nej, det vi gör ses inte som ett riktigt jobb. Vi finns där men ingen tar det övergripande ansvaret. I vissa kommuner är det olika privata företag som verkar ta lärare från gatan helt utan utbildning. Där finns ingen kvalitetskontroll. Alla tittar på pengarna.

Hur ska man höja statusen för er modersmålslärare?

Tareq: Införa lärarlegitimation.

Sebüktay: Varför gäller inte samma lagtext för oss som för andra lärare när det gäller lärarlegitimation? För mig som är utbildad sänker det min konkurrenskraft, att någon utan utbildning kan anställas i stället för mig. I Pisa-rankningen har Sverige sjunkit mycket. Enligt Skolverket beror det på nyanlända elever som inte är gymnasiebehöriga. Men det beror ju delvis på att de inte får modersmålshjälp. För att svenska skolan ska lyckas bättre behöver skolan fler modersmålslärare nu, akut.

Keya: Det finns en slogan om ”En svensk skola i världsklass”. Utgår man från den har vi inte modersmål i världsklass. Kanske den bästa i Europa, många andra länder är långt efter, men vi är inte i världsklass.

Vi borde samarbeta mer med klasslärare, kommunikationen brister ofta.

Modersmålslärare arbetar ofta på många skolor och saknar en fast plats. Hur är det?

Keya: Varannan vecka har vi modersmålslärare i kommunen lärarkonferens under en halvdag. Men vi har inte någon direkt gemenskap med andra lärare på skolorna vi är på.

Sebüktay: Det är förstås negativt att inte ha fasta kollegor. När jag avslutar min lektion har jag redan på mig skorna för att åka till nästa skola. Man tappar arbets-gemenskapen.

Tareq: Jag tror det är ett jätteproblem. Vi borde samarbeta mer med klasslärare, kommunikationen brister ofta. Ibland kan jag åka en timme i onödan för att märka att eleven inte är i skolan på hela veckan. Det finns förslag om vi borde få mer tid att samplanera med övriga lärare. Det tror jag skulle vara bra.

Vilka är yrkets största utmaningar enligt er?

Keya: Ett problem är att kunskapskravet i vår kursplan inte stämmer med verkligheten. Vi har generellt två kategorier elever. En grupp där föräldrarna varit här i flera generationer och där familjen mestadels pratar svenska. De eleverna har inte hög motivation att läsa modersmål. Den andra kategorin är de som kommit hit senare, de som behärskar språket. De eleverna är mycket lättare att motivera. Jag tycker man borde ändra kunskapskraven så att de speglar båda grupper. Som det är i dag klarar ingen grupp de krav vi har. De är för högt ställda.

Tareq: Jag håller inte helt med, för jag tror att det är olika inställningar när det gäller olika språk. De jag träffar som pratar bengali hemma, väljer att lära sig svenska bra. Om de går på en jobbintervju får de frågan om de kan svenska, inte bengali. Sedan tror jag även att vi modersmålslärare behöver fortbildning i svenska språket också för att höja den akademiska nivån. Vi har arbetskamrater som har problem att kommunicera på svenska.

Sebüktay: Jag håller med Keya om kunskapskraven. Vi har samma krav för elever från 150 länder! I turkiska använder vi latinska bokstäver, så för mina elever är det mycket lättare att utveckla språket än de som läser kinesiska eller arabiska där de har ett annat alfabet. Och alla ska få samma resultat med en timme per vecka. Varje språk borde ha sitt eget kunskapskrav.

Vi har som förslag att man kan ha morgonpass på vissa skolor för modersmål. 

Vad vill ni förbättra med yrket?

Keya: Jag saknar att vår lärarkår inte kan påverka. Vi yttrar oss på alla möten, vi tar upp frågor och förslag, men det vi säger blir inte verklighet. De flesta i ledningarna känner nog till vad vi gör, men de måste lyssna på oss. Vi har som förslag att man kan ha morgonpass på vissa skolor för modersmål. Hade varje skola haft det systemet, hade vi varit överlyckliga. Hade vi förutbestämda lokaler hade det också underlättat. Vi säger mycket men det händer inget. Det måste bli bättre med regler som gäller för alla.

Sebüktay: Vi saknar ett forum för att utveckla vårt jobb. Sedan behöver vi höja lönerna. Först och främst behöver vi göra löneläget för modersmålslärare mer synligt än vad det är nu, vi behöver synas i statistiken.

Känner ni att ni ändå gör ett viktigt jobb?

Keya: Självklart. Det handlar inte bara om språk utan om identitet. Att barn inte förlorar sin historia. Och mångfalden är en rikedom för hela Sverige. Vi har kanske femtio språkgrupper, du kan tänka dig vilken gemensam kraft som ligger bakom. Det är en dold resurs som Sverige kanske inte ser. Vi är en länk mellan generationer som bidrar till Sveriges framtida utveckling.

Sebüktay: Det vi gör är jätteviktigt. Språket handlar om individens identitet. Det är en del av både kulturen och identiteten. Jag är väldigt glad att jag har det här jobbet.

Tareq: Jag är stolt över mina kollegor. Vi undervisar en timme, vi har samma kursplan som de som har svenska som andraspråk och vi uppnår en viss standard. Jag tycker att vi gör ett jättebra jobb. Mycket är tufft och kan bli bättre, men det finns ljuspunkter. Jag har en elev varje onsdag. Hans mamma säger alltid att när onsdagar kommer är han jätteglad för han ska få ha modersmål. Då känner jag mig motiverad. Jag får en riktig kick!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons
Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons