Annons
Bild 1/2
Modersmålslärarna Keya Izol, Tareq Khan och Sebüktay Kaan. Foto: Marc Femenia
Modersmålslärarna Keya Izol, Tareq Khan och Sebüktay Kaan. Foto: Marc Femenia
Bild 2/2

”Akut brist på modersmålslärare”

Publicerad 30 juni 2016

Fakta

Undervisar i kurdiska, turkiska och bengali

Namn: Keya Izol.

Ålder: 62.

Bor: Huddinge.

Familj: Gift.

Arbetat som lärare: Sedan 1984.

Undervisar i: Kurdiska (kurmanci).

Favoritstund på dagen: När alla uppdrag är slut.

 

Namn: Sebüktay Kaan.

Ålder: 59.

Bor: Huddinge.

Familj: Två barn, två barnbarn.

Arbetat som lärare: Sedan 1986.

Undervisar i: Turkiska.

Favoritstund på dagen: Efter en bra, lyckad lektion.   

 

Namn: Tareq Khan.

Ålder: 46.

Bor: Vårby gård.

Familj: Gift, 3 barn.

Arbetat som lärare: Sedan 2012.

Undervisar i: Bengali, engelska (studiehandledning).

Favoritstund på dagen: Efter en riktig bra lektion! Hurra!!!

Relaterat

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. När Skolvärlden träffar modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan över en fika blir det mycket prat om yrkets många utmaningar. Men också om den stolthet som finns i att arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Varför är ni modersmålslärare?

Keya: Jag läste samhällskunskap när jag hörde att den första kurdiska lärarutbildningen i historien skulle starta. Så jag utbildade mig till hemspråkslärare på Stockholms universitet. För mig blev det viktigt att kunna utbilda i kurdiska när mitt språk är förbjudet i mitt eget hemland. Jag hamnade i yrket mer än valde.

Sebüktay: Jag började läsa till SO-lärare i Turkiet, bytte över till byggingenjör men vände tillbaka till lärarhögskolan innan militärkuppen [1980] och avslutade snabbt när jag märkte att det inte skulle gå att vara kvar. Det var lättare att börja jobba här i Sverige med ett yrke i bakgrunden.

Tareq: Alla i min släkt i Bangladesh är lärare så jag hade väl inget val, ha ha. Via stipendium började jag läsa medicin och senare engelska i Polen. När jag sedan kom till Sverige var mitt första mål att fortsätta arbeta som engelsklärare, men det var svårt. Så då blev jag modersmålslärare i bengali. Jag är glad då jag äger språket på ett annat sätt än med engelskan. Och yrket har en flexibilitet, det är positivt att kunna lägga upp sin egen tid.

 Vi har samma krav för elever från 150 länder! Varje språk borde ha sitt eget kunskapskrav.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Sebüktay: Modersmålsundervisningen börjar oftast halv två, efter skoltid. För att fylla antalet lektionstimmar har därför de flesta av oss även studiehandledning på modersmålet, alltså undervisning för nyanlända eller för de elever som inte lärt sig det svenska språket så bra. Jag har elever på nio olika skolor.

Keya: Första månaden av terminen går åt till att försöka pussla ihop ett fungerande schema. Det är väldigt svårt, då vi måste vänta på att alla skolor ska bli färdiga med sina respektive scheman innan vi kan trolla fram ett för oss. Hade man organiserat systemet bättre från allra första början hade vi nog fått bättre resultat. Jag åker runt till tolv, tretton skolor per vecka. Jag känner mig som en ambulansförare. Ibland har jag en elev, ibland grupper. Ibland har jag lokaler, ibland inte. Ibland är vi välkomna, ibland känns det som vi inte är välkomna till skolan. 

Hur har yrket förändrats de senaste åren?

Sebüktay: Efter 90-talets ekonomiska kris har resurserna krympt för modersmålet.

Keya: Men det handlar inte bara om ekonomi. Under hela mitt yrkesliv i olika kommuner har det varit tal om att omorganisera modersmålsundervisningen. Politikerna är osäkra på vad de vill göra. De har varit osäkra i trettiofem år. Statusen för oss lärare som jobbar i verksamheten har inte höjts.

Tareq: Nej, det vi gör ses inte som ett riktigt jobb. Vi finns där men ingen tar det övergripande ansvaret. I vissa kommuner är det olika privata företag som verkar ta lärare från gatan helt utan utbildning. Där finns ingen kvalitetskontroll. Alla tittar på pengarna.

Hur ska man höja statusen för er modersmålslärare?

Tareq: Införa lärarlegitimation.

Sebüktay: Varför gäller inte samma lagtext för oss som för andra lärare när det gäller lärarlegitimation? För mig som är utbildad sänker det min konkurrenskraft, att någon utan utbildning kan anställas i stället för mig. I Pisa-rankningen har Sverige sjunkit mycket. Enligt Skolverket beror det på nyanlända elever som inte är gymnasiebehöriga. Men det beror ju delvis på att de inte får modersmålshjälp. För att svenska skolan ska lyckas bättre behöver skolan fler modersmålslärare nu, akut.

Keya: Det finns en slogan om ”En svensk skola i världsklass”. Utgår man från den har vi inte modersmål i världsklass. Kanske den bästa i Europa, många andra länder är långt efter, men vi är inte i världsklass.

Vi borde samarbeta mer med klasslärare, kommunikationen brister ofta.

Modersmålslärare arbetar ofta på många skolor och saknar en fast plats. Hur är det?

Keya: Varannan vecka har vi modersmålslärare i kommunen lärarkonferens under en halvdag. Men vi har inte någon direkt gemenskap med andra lärare på skolorna vi är på.

Sebüktay: Det är förstås negativt att inte ha fasta kollegor. När jag avslutar min lektion har jag redan på mig skorna för att åka till nästa skola. Man tappar arbets-gemenskapen.

Tareq: Jag tror det är ett jätteproblem. Vi borde samarbeta mer med klasslärare, kommunikationen brister ofta. Ibland kan jag åka en timme i onödan för att märka att eleven inte är i skolan på hela veckan. Det finns förslag om vi borde få mer tid att samplanera med övriga lärare. Det tror jag skulle vara bra.

Vilka är yrkets största utmaningar enligt er?

Keya: Ett problem är att kunskapskravet i vår kursplan inte stämmer med verkligheten. Vi har generellt två kategorier elever. En grupp där föräldrarna varit här i flera generationer och där familjen mestadels pratar svenska. De eleverna har inte hög motivation att läsa modersmål. Den andra kategorin är de som kommit hit senare, de som behärskar språket. De eleverna är mycket lättare att motivera. Jag tycker man borde ändra kunskapskraven så att de speglar båda grupper. Som det är i dag klarar ingen grupp de krav vi har. De är för högt ställda.

Tareq: Jag håller inte helt med, för jag tror att det är olika inställningar när det gäller olika språk. De jag träffar som pratar bengali hemma, väljer att lära sig svenska bra. Om de går på en jobbintervju får de frågan om de kan svenska, inte bengali. Sedan tror jag även att vi modersmålslärare behöver fortbildning i svenska språket också för att höja den akademiska nivån. Vi har arbetskamrater som har problem att kommunicera på svenska.

Sebüktay: Jag håller med Keya om kunskapskraven. Vi har samma krav för elever från 150 länder! I turkiska använder vi latinska bokstäver, så för mina elever är det mycket lättare att utveckla språket än de som läser kinesiska eller arabiska där de har ett annat alfabet. Och alla ska få samma resultat med en timme per vecka. Varje språk borde ha sitt eget kunskapskrav.

Vi har som förslag att man kan ha morgonpass på vissa skolor för modersmål. 

Vad vill ni förbättra med yrket?

Keya: Jag saknar att vår lärarkår inte kan påverka. Vi yttrar oss på alla möten, vi tar upp frågor och förslag, men det vi säger blir inte verklighet. De flesta i ledningarna känner nog till vad vi gör, men de måste lyssna på oss. Vi har som förslag att man kan ha morgonpass på vissa skolor för modersmål. Hade varje skola haft det systemet, hade vi varit överlyckliga. Hade vi förutbestämda lokaler hade det också underlättat. Vi säger mycket men det händer inget. Det måste bli bättre med regler som gäller för alla.

Sebüktay: Vi saknar ett forum för att utveckla vårt jobb. Sedan behöver vi höja lönerna. Först och främst behöver vi göra löneläget för modersmålslärare mer synligt än vad det är nu, vi behöver synas i statistiken.

Känner ni att ni ändå gör ett viktigt jobb?

Keya: Självklart. Det handlar inte bara om språk utan om identitet. Att barn inte förlorar sin historia. Och mångfalden är en rikedom för hela Sverige. Vi har kanske femtio språkgrupper, du kan tänka dig vilken gemensam kraft som ligger bakom. Det är en dold resurs som Sverige kanske inte ser. Vi är en länk mellan generationer som bidrar till Sveriges framtida utveckling.

Sebüktay: Det vi gör är jätteviktigt. Språket handlar om individens identitet. Det är en del av både kulturen och identiteten. Jag är väldigt glad att jag har det här jobbet.

Tareq: Jag är stolt över mina kollegor. Vi undervisar en timme, vi har samma kursplan som de som har svenska som andraspråk och vi uppnår en viss standard. Jag tycker att vi gör ett jättebra jobb. Mycket är tufft och kan bli bättre, men det finns ljuspunkter. Jag har en elev varje onsdag. Hans mamma säger alltid att när onsdagar kommer är han jätteglad för han ska få ha modersmål. Då känner jag mig motiverad. Jag får en riktig kick!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.