”All skolpersonal viktig vid självskadebeteenden”

Barn och ungdomar som skadar sig själva kan ha en bakomliggande psykisk diagnos, men det kan också vara enbart ett sätt att dämpa sin ångest.

Hittills har främst flickors självdestruktivitet varit i fokus, men socionomstudenten Hanna Puonti har studerat pojkars självskadebeteenden i en kandidatuppsats vid Linnéuniversitetet:

– Det som skiljer dem åt är att pojkarna ofta har ett allmänt riskfyllt beteende. De kan köra bil fort, klättra på tågvagnar eller använda droger.

Pojkarna i studien skar sig, hade ätstörningsproblem eller var allmänt stökiga och aggressiva.

– En av dem sökte sig till slagsmål för att få stryk. Smärtan han fick av slagen gjorde att hans ångest minskade.

Pojkarna kände sig ofta missförstådda och upplevde att de inte fick samma hjälp som flickor i liknande situation. En av pojkarna hade gått med kortärmad tröja och armarna fulla med skärsår utan att någon på skolan hade reagerat.

Hanna Puonti tror att flickor visar sina sår i större utsträckning än pojkar.

– Samhällets normer bygger på att pojkar ska vara tuffa och många av dem ser det som ett svaghetstecken att söka hjälp, säger hon.

Specialläraren och specialpedagogen Kristin Renvall arbetar på en gymnasieskola och möter ibland elever som skadar sig själva. Många av dem har en ätstörning i kombination med annat destruktivt beteende.

Det händer att elever självmant berättar att de skär sig. Andra gånger drar de upp tröjärmen lite diskret så att Kristin Renvall själv får upptäcka skadorna.

– Ibland frågar jag dem rakt ut om de gör sig själva illa. Det är oerhört viktigt att se elever som mår dåligt och genom att fråga visar man att man bryr sig.

Skolan arbetar i team med lärare, skolsköterskor och kuratorer för att ta hand om elever som mår dåligt. De elever som skolan inte själva kan ta hand om skickar de vidare till BUP eller andra enheter beroende på vilken hjälp de behöver.

Skolsköterskan Lena Henriksson har upptäckt att ensamkommande flyktingbarn, framför allt pojkar med skär- och brännsår på kroppen, är en växande grupp bland elever som skadar sig avsiktligt.

– Jag känner igen de här ärren eftersom högerhänta elever oftast skär sig på vänster sida. Om de har ett pågående självskadebeteende så är ärren både äldre och nyare, berättar Lena Henriksson.

Lars Fjellman har skrivit boken ”Självskadande och suicidalt beteende hos ungdomar”. Hans råd är att agera på ett lugnt sätt när man får reda på att en elev skadar sig själv.

– Det är viktigt att reda ut om självskadebeteendet är ångestdämpande eller om det rör sig om ett allvarligt självmordsförsök, säger han.

Det är också betydelsefullt att all personal på skolan får veta när en elev mår dåligt, inte enbart skolhälsovården och kuratorerna.

Samtidigt varnar han för att informera rent allmänt om självskador. Självskadebeteende är mycket smittsamt och ungdomar inspirerar varandra.

– För många kan det verka coolt att skära sig och om en elev med hög status går ut med att han eller hon skär sig så är det garanterat fler som tar efter, säger Lars Fjellman.

En högstadielärare, som vill vara anonym för att skydda sina elever, känner igen smittsamheten. Nu har han en klass där flickorna har en destruktiv fixering vid utseende och vikt.

– Det började med att en av flickorna gick ner kraftigt i vikt. Nu har fler följt efter och det har blivit en kultur bland flera av dem att vara smala, högpresterande och modemedvetna.

Sjukhusets ätstörningsenhet gav rådet att inte ha en öppen diskussion i klassen kring problemet för att inte fler elever skulle inspireras. Därför känner bara kuratorn och de berörda lärarna till vilka flickor det rör sig om. Skolan har valt att låta kuratorn sitta i uppehållsrummet för att vara en lättillgänglig person som eleverna vågar ta kontakt med.

Det som skrämmer mig är att allt fler elever mår sämre idag jämfört med för tio, femton år sedan, säger han.

Varningssignaler vid självskadebeteenden:

•          Hög frånvaro.

•          Eleven pratar om självskador.

•          Eleven ritar teckningar med självskademotiv eller självmord.

•          Utåtagerande elever.

•          Plötslig viktnedgång.

Fler barn skadar sig själva

Barn som avsiktligt skadar sig själva har blivit fler. Andelen barn (0–17 år) som vårdats för avsiktligt självdestruktiv handling, självmord inkluderat, växte med 23 procent under 2005–2009, jämfört med 2001–2005. Flickor stod för knappt fyra femtedelar av fallen, som var i genomsnitt drygt 1 300 per år.

Samtidigt har antalet unga män (15–24 år) som vårdats för självskador ökat med en fjärdedel från 2002 till 2011.

Uppgifterna om självskador är dock osäkra eftersom fall kan dölja sig bakom rapporterade olycksfall och uppgifterna rör vårdade patienter.

Källa: ”Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2011” och ”Skador bland barn i Sverige 2011” av Socialstyrelsen.

Lästips om självskador

• ”Självskadande och suicidalt beteende hos ungdomar” av Lars Fjellman.

• ”För att överleva – om självskadebeteende” av Sofia Åkerman.

•” Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i relatione till skärande”, avhandling av Anna Johansson, fil dr vid Umeå universitet.

• ”Att möta de osynliga: En kvalitativ studie om killar med självskadebeteende”, en kandidatuppsats av Hanna Puonti och Madeleine Ahlström.