Alla ämnen måste utveckla läsförmågan
Återigen har det uppmärksammats att läskunnigheten inte är vad den borde vara bland svenska skolungdomar. Jan Björklund har under en längre tid satt fokus på brister i läsförmågan. I hans resonemang handlar det främst om skönlitterär läsning bland pojkar. Satsningar på skönlitteraturläsning har gjorts och i år torde fler pojkar än någonsin ha läst en bok (läs: Zlatans bok). Men läsförmåga är inte bara att kunna läsa skönlitteratur eller biografier. På gymnasiet och senare på högskolan handlar det mer om att läsa diskursiv text och facktext av olika slag. Den läsförmågan har försämrats avsevärt under 2000-talet.
Huvudskälet till den försämrade läsförmågan är enligt min uppfattning den snuttifierade läsningen av rubrik- och ingresstext på nätet. Man skaffar sig ingen vana att läsa en lång diskursiv text. Den första generationen som är helt uppvuxen med internet är nu i gymnasieåldern. I hemmen har man inte längre den dagliga tidningen med olika typer av texter. För 15–20 år sedan kunde man be en gymnasieklass att ta med sig morgontidningen, men det går inte längre för dagens gymnasieföräldrar har inte en morgontidning. Nyheter skaffar man sig på nätet eller genom att läsa Metros korta notiser på väg till jobbet.
Utanför Sverige har man också uppmärksammat problemet med den försämrade läsförmågan. I danska gymnasier finns det numera ”læsevejleder”, det vill säga lärare som har lektioner i konsten att läsa en text. Många svenska gymnasielärare försöker vara ”læsevejleder” genom att lägga in lästräning i svenskkurserna, men där är det trångt.
Svenskämnet har visserligen stärkts något men inte tillräckligt i den nya ämnesplanen för gymnasiet. Alla ämnen måste därför hjälpa till med att utveckla läsförmågan genom att inte bara ge informationsökningsuppgifter som blir ett kompilat av internettext utan bearbetning eller reflektion. Läraren måste också förse eleverna med längre diskursiva texter som det kostar på att ta sig igenom.
Att kunna läsa och skriva är grunden till nästan all teoretisk kunskapsinhämtning och utvecklande av tankeförmågan. Jag brukade säga till mina elever att en flitig läsare av olika typer av texter når oftast de höga betygen och i en förlängning de välbetalda jobben. Det är därför vi måste se till att alla ungdomar blir flitiga och förstående läsare både av längre diskursiva texter och av alla andra typer av texter.
Av Gerhard Sager
Fd språklärare i gymnasiet