running track
Foto: Colourbox

Alla förlorar på att tävla

Matematiktävling i september, uppsatsmästerskap som pågår under hela hösten, och så ska alla klasser tävla mot varandra i att samla skräp.
Skoltävlingar är ett kul inslag i vardagen - eller?
– Tävlingar skapar en otrygghet hos eleverna, säger socialantropologen Brian Palmer.

FAKTA: Läs mer om psykologi och tävling
  • Amerikanen Alfie Kohn skriver och föreläser om utbildning och föräldraskap. Kohns kritik av tävlingar och utmärkelser har fått stor uppmärksamhet och i den amerikanska tidskriften ”Time Magazine” beskrivs han som USA:s ”kanske mest uttalade kritiker av utbildningssystemets fixering av betyg och tester”. www.alfiekohn.org
  • Psykologen Carol Dweck har skrivit boken ”Mindset. New Psychology of Success”, som handlar om hur barn ser på sig själva i tävlandet. Boken visar att barn som har tävlat mycket har en mer fixerad syn på sitt kunnande. Carol Dweck har också en hemsida där hon bland annat resonerar runt talang: http://mindsetonline.com

Ingen kan säga säkert att det verkligen tävlas mer i skolan idag jämfört med för trettio år sedan. Påståendet att tävlingarna har blivit fler är egentligen bara en trendspaning, inte vetenskap. Men de forskare och pedagoger som Skolvärlden har varit i kontakt med är samstämmiga: fler tävlingar har smugit sig in i skolan.
Skoltävlingarna anordnas av till exempel EU-parlamentet, kyrkan, kommunen och näringslivet. Priserna är ofta attraktiva och ibland pedagogiska – en klassuppsättning läseböcker, en kulturupplevelse för hela klassen, resor och tusenlappar.
– Man kan se tävlingarna som ett roligt inslag i vardagen, men jag trycker att man ska vara vaksam över var gränsen går så att inte tävlandet inverkar negativt på lärandet. Det är en stor skillnad i att tävla i det man har lärt sig och lära sig för att tävla, säger Christian Lundahl, docent vid pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet.
Han tror att alla skoltävlingar är en del i ett allt mer tävlingsinriktat samhälle, men också en snegling mot den amerikanska skolan. Däremot ingår inte tävlingar i det svenska professionella pedagogiska samtalet.

”Handlar om att memorera fakta”

– Tävlingar handlar ofta om att memorera fakta, och skolan har ju högre ambitioner än så, säger Christian Lundahl.
Lundahl har själv forskat inom ett angränsande område, nämligen hur lärarkåren har betraktat och utvecklat kunskapsbedömningen genom historien.
– Resultatet visar att man borde undersöka konsekvenserna av alla nya mätinstrument som nu börjar användas. Det finns till exempel inget som visar att införandet av flera standardprov skulle medföra något positivt för elevernas kunskaper. På samma sätt kan man ju tänka runt tävlingar. Vad ger de egentligen, undrar Christian Lundahl.
Han tycker att man ska vara uppmärksam på vad skolorna har för avsikt med att delta i tävlingar.
– I ett marknadsinriktat skolsystem kan det se bra ut att gjort bäst ifrån sig på Dagens Nyheters allmänbildningstest. Vissa skolor vill gärna använda sådant i sin marknadsföring.
Christian Lundahl tror inte att det är nödvändigt att i olika tävlingar försöka få fram en ”matematikens Zlatan”.
– Motivationsforskning visar att yttre belöningar har en relativt liten effekt på inlärandet. Tvärtom kan tävlingar och betyg ha en hämmande verkan. Eleverna blir helt enkelt rädda att göra fel, och de blir för fokuserade på tävling. De väljer säkra vägar för att vinna, i stället för att pröva sig fram och bryta ny mark. I ett generöst och icke tävlingsinriktat klimat tillåts många olika personer att komma fram.

Tar död på nyfikenheten?

Brian Palmer, gästlektor vid Teologiska institutionen vid Uppsala Universitet, håller med. Han anser att tävlingsmomentet hämmar kreativitet och tar död på nyfikenhet.
– Forskning visar att ju fler tävlingar och rankningar, desto mindre intresse för ämnet från elevernas sida. Relationen till läraren blir också lidande. Fokus läggs på att tillfredsställa läraren i stället för att ägna energi åt att till exempel skriva en kraftfull essä.
Brian Palmer var tidigare innehavare av gästprofessuren till Torgny Segerstedts minne vid Göteborgs universitet. 2002 fick han pris som Harvarduniversitetets bästa lärare. Han har skrivit flera böcker och var sommarpratare i Sveriges Radio 2004. Ett digert CV alltså, men uppväxten i Brooklyn, med föräldrar som var kväkare och pacifister, var allt annat än tävlingsinriktad.
– Både mina föräldrar och lärare hade en negativ inställning till tävling och konkurrens. Jag spelade fotboll i en säsong och gjorde två mål – båda var självmål. Ingen straffade mig för det, det accepterades av coachen och lagkamraterna, alla menade att det är sådant som händer.
När Brian Palmer bytte från sin trygga kväkarskola i Brooklyn till en prestigefull statusskola på Manhattan ökade hans egen tävlingsinstinkt. Föräldrarna var dock fortfarande lika ointresserade av sonens prestationer. De signerade hans betyg utan att ta del av innehållet – en markering att resultatet inte var viktigt för dem.
Trots föräldrarnas inställning lyckades Brian Palmer få skolans högsta genomsnittsbetyg någonsin.
– Under mitt första år på den nya skolan sa en lärare åt mig att ”du är begåvad, jag kan tänka mig att du håller talet på slutceremonin om tre år”. På något sätt blev jag frestad av tanken att vinna över de andra 800 studenterna. Och det var galenskap, det skadade mig på många sätt. Jag tappade intresset för mycket av undervisningen. Jag lärde mig bara utantill.

Placeras i olika fack

Brian Palmer är övertygad om att tävlande påverkar elevernas psyken.
– Tävling är en konstant sorteringsprocess. Plötsligt måste man tänka på var man befinner sig på skalan förlorare och vinnare. Minsta felsteg kan leda till att man drastiskt faller ner och aldrig hinner i kapp. Ingen tjänar på att tävla – inte ens de som vinner tävlingarna. Vinnarna tror att de blir lyckligare, men ofta är de bara ute efter att tillfredställa andra. De som tävlar, men inte vinner, får en negativ självbild, säger Brian Palmer.
Att vinna en mattetävling när man är åtta år kan påverka ens personlighetsutveckling negativt.
– Om folk säger åt en åttaåring att den är smartare än de femtio andra som finns i rummet kan det får konsekvenser. Eleven blir kanske nervös över att inte vinna nästa gång, eller väljer att inte delta i tävlingar som den inte vet att den kommer att vinna.
Men måste man ta tävlandet så allvarligt? Kan det inte bara få vara ett trevligt avbrott i vardagen?
Christian Lundahl svarar:
– Tävlingar kan säkert vara något positivt också, de fyller ett lustbehov i skolan. Jag minns själv hur vi avslutade veckan med att tävla i bland annat geografi på fredagseftermiddagarna. Det var en skön övergång till helgen. Så visst, i lagom dos är kan man kanske tycka att det är harmlöst, säger Christian Lundahl.
Som lärare – ska man undvika att anmäla klassen till tävlingar?
– Grupptävlingar är bättre än enskilda tävlingar. Och det är svårt för en enskild lärare att gå emot en samhällsutveckling. Men visst är det rimligt att som lärare ställa sig frågan om man verkligen vill vara med och delta i ett samhälle som är så tävlingsinriktat, säger Brian Palmer.
Hade du själv varit där du är i dag om du inte tävlat under perioder i livet?
– Vi kan jämföra mig med hur det gick för mina vänner som inte bytte bort kväkarskolan i Brooklyn till förmån för en elitskola på Manhattan. En startade hip hop-bandet Beastie Boys, en annan är en världskänd fotograf, och en tredje är bästsäljande författare. I det sammanhanget är ju jag den mindre presterande.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm