”Alla måste tro på att eleverna kan lyckas”

”Så vänder man en skola i kris” var den lite kaxiga underrubriken på ett av de seminarier som Timbro anordnade under Bokmässan i Göteborg. Åsa Melander har under tio år varit delaktig i arbetet med att få ordning på skolan i Londonkommunen Hackney, först som projektledare för en rad skolförbättringsprojekt och senare som skolplatsplaneringschef.

På mässan samtalade hon med Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall om den resa Hackney gjort från att ha haft Englands sämsta skolor till några av landets bästa.

En skillnad mellan det engelska och svenska skolsystemet som lyftes under seminariet var ansvarsutkrävande. Enligt Åsa Melander finns en mycket lägre tolerans mot långvariga skolmisslyckanden i England. Om en kommun misslyckats med skolan under en längre tid kan ansvaret tas över av en stiftelse, vilket var vad som hände i Hackney 2002.

– Tanken är att skapa en struktur som bara fokuserar på utbildning och som inte påverkas av olika politiska viljor. Det gjorde det möjligt för oss att driva igen vissa saker mot opinionen, som när vi lade ner en av kommunens pojkskolor, berättade hon.

En tidig åtgärd var att göra sig av med personal.

– Det fanns en attityd bland många rektorer att eleverna i Hackney inte gick att göra något åt. Den inställningen kan man inte ha som rektor, man måste tro att alla barn kan utvecklas. Det var många rektorer som fick sluta de första åren. Även lärare fick sluta eller byta jobb.

Samtidigt menar Åsa Melander att det finns ett högre stöd till både rektorer och lärare i England och att läraryrket inte är riktigt samma ensamarbete som det varit i Sverige.

– Man förväntas delta i progressionsutveckling och man förväntas samarbeta. Lektionsobservationer är extremt vanligt i England.

En fråga som lyftes under samtalet var hur man ska få lärare och rektorer att söka sig till skolor med tuffa förutsättningar. I Sverige finns en tendens att skickliga lärare med lång erfarenhet söker sig till redan välfungerande skolor.

– De märkliga i Sverige är att man bara tittar på resultat när man ska avgöra vilka skolor som är så kallade bra skolor. I England tittar man också på progression. En bra skola är en skola där man lyckas lyfta eleverna långt, oavsett start. Man får bara det högsta omdömet av deras motsvarighet till Skolinspektionen om man lyckats lyfta eleverna.

Detta blir ett incitament för exempelvis rektorer att söka sig till skolor med dåliga resultat, menar hon.

– Rektorer i England vill inte ta över en skola med omdömet ”outstanding”. Då är det jättesvårt att förbättra ännu mer. Det är enklare att göra skillnad på en skola som har en bit kvar.

Hur lång tid tog det att vända resultaten i Hackney?

– Stiftelsen tog ifrån Hackney kommun ansvaret 2002 och fanns fram till 2012. Men redan 2008 var elevernas resultat minst genomsnittliga på alla nivåer, säger Åsa Melander till Skolvärlden.

Vad skulle vara möjligt att plocka upp här?

– En sådan sak är ansvarsutkrävandet. Man måste fråga om det är rimligt att man behåller lärare och skolledare som år efter år inte gör någon skillnad utan låter dåliga resultat fortgå.

En annan sak är att även titta på hur mycket eleverna förbättras.  

– I England förväntas eleverna förbättra sig med ett visst antal nivåer per år. Om du har ett barn som är före sin nivå i årskurs ett och nästa år ligger kvar på samma nivå, har skolan misslyckats eftersom eleven inte höjt sig, även om hen ligger där man ska sett till ålder. Jag tycker att det är jätteviktigt att inte bara titta på om man uppnår E. Även elever som ligger på C eller A måste få möjlighet att utvecklas.