Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

”Alla skolor borde ge läxhjälp”

Publicerad 11 mars 2013

Det är Folkpartiets skolpolitik som alliansen har fört sedan 2006, säger riksdagsledamoten Tina Acketoft (FP).
Men förbättringarna av elevernas skolprestationer låter vänta på sig.
– Jag tror att alla de förslag som är lagda kommer att få effekt. Gör det inte det så skulle jag bli allvarligt rädd, säger Acketoft.

Relaterat

Tina Acketoft kom – oväntat för henne själv – in i riksdagen efter Folkpartiets succéval 2002. Hon hade börjat engagera sig politiskt under föräldraledigheten med sitt första barn. Från att ha varit fritidspolitiker befann hon sig plötsligt i maktens verkliga korridorer.

Sedan 2010 sitter hon i riksdagens utbildningsutskott. Hon har lett arbetet med att ta fram Folkpartiets nya skolpolitiska program, ”Sikta mot stjärnorna”, som presenterades i höstas.

Ni har fått kritik för ert nya skolprogram, även från kollegor inom Alliansen, som ifrågasatt om programmet snarare inte är nygammalt, med examensprov, tidigare betyg och mer katederundervisning.

– Det var väntat. Men jag tror att det är helt rätt väg att gå, säger Tina Acketoft.

Varför behövs betyg ännu tidigare än från årskurs sex? Det finns ingen forskning som entydigt talar för det.

– Det finns ingen forskning som entydigt visar på något annat än att det som påverkar resultaten absolut mest är lärarnas kvalitet och närvaro och din egen bakgrund som elev.

– Jag tror inte att betygen som sådana som kommer lösa alla knutar, men det är ett viktigt instrument för föräldrar och elever för att se var en extra växel behöver läggas in. Det är inte samma sak att sitta på ett utvecklingssamtal med glada eller ledsna ritade gubbar.

Är det Folkpartiets skolpolitik som har genomförts sedan 2006?

– Det är vår skolpolitik. Sedan finns det saker, som det här med statligt huvudmannaskap, som vi inte har gehör för ännu. Men det finns inga beslut som är fattade som har varit emot oss.

– Vi hade absolut noll gehör för betyg från årskurs sex också. Så har det varit hela tiden. Man kan säga att Jan Björklund är en utmärkt förhandlare och dessutom envis.

Varför skulle det vara bättre med staten som huvudman än med kommunerna?

– Vissa kommuner sköter sig exemplariskt, andra gör det inte. Skolans kvalitet ska inte bero på om det är kunniga och engagerade kommunpolitiker eller inte. Pengar är inte allt, men om det skiljer så mycket mellan de kommuner som lägger mest och de som lägger minst, så får det effekt.

I december kom siffror som visar att svenska skolelever fortsätter att tappa i matematik och läsning. Varför vänder det inte?

– Det har tagit en mandatperiod att få igång alla reformer. De sjösätts inte förrän nu. Det är nu sexorna har fått sina första betyg, det har inte kommit ut några lärare från nya lärarutbildningen ännu. Det tar tid för reformerna att slå igenom. Det är extremt frustrerande, men så är det.

– I Norge genomfördes reformer runt 2004–2006 och nu ser man effekter där. Så det är ett långt arbete.

Kommer vi att se effekter i Sverige?

– Gör vi inte det så skulle jag bli allvarligt rädd. Jag tror att alla de förslag som är lagda kommer att få effekt. Det allra viktigaste av dem är att vi har välutbildade lärare. En matematiklärare måste vara utbildad i matematik.

Ska Sverige som land verkligen ligga under EU- och OECD-snitten, som vi gör i mätningar från Timms och PIRLS?

– Det är klart som sjutton att vi inte ska vara under snittet. Det är bra att vi har Finnkampen varje år, jag skulle vilja ha en inom skol- och utbildningssystemet också, säger Tina Acketoft, som är född i finska Karleby men flyttade till Sverige som liten.

Inspireras du av den finska skolan?

– Ja, det är klart att jag gör! Min farbror är kommunpolitiker och skolpolitiker i Finland, och vi pratar väldigt mycket skola och jämför. Han är en generation äldre och rister konstant på huvudet när jag pratar om den svenska skolan. Han tycker att det som hänt med den svenska skolan under de senaste 20 åren varit ett enormt slöseri med barn och ungdomar.

– För honom är det också väldigt svårt att förstå att läraren inte har en självklar ställning i klassrummet. Så är det inte i några fall i Finland, skulle jag vilja påstå. Där finns också en annan syn på vikten av utbildning. Den har jag fått med mig. Skolan först, allt annat sedan. Det får mina barn också med sig.

Varför ska läxläsning skattesubventioneras?

– Att ha möjlighet till rut-avdrag för att hämta barnen, laga mellanmål och sedan inte få lov att hjälpa till med läxorna eftersom det inte ingår i arbetsuppgifterna – det blir en befängd situation. Så det är för att göra det tydligare och enklare för folk, vad det är som ingår.

Samtidigt finns det ju företag som bara specialiserar sig på läxläsning. Metta Fjelkner till exempe menar att detta är att subventionera skillnader inom skolan.

– Tanken är ju att folk som annars inte hade haft en möjlighet att köpa de här tjänsterna ska göra det och att vi omvandlar svarta sektorer till vita.

Jag tycker att det är bra om tjänsten finns tillgänglig för så många som möjligt, men det ligger på skolans ansvar att se till att det finns läxhjälp i skolan. Jag tycker faktiskt att det borde finnas krav på att alla skolor ska tillhandahålla det.

Så tycker folkpartiet:

Förstatligande av skolan: Ja.

Vinstdrivande friskolor: Ja, men Skolinspektionen ska kunna stoppa vinstutdelning hos skolor som inte upprätthåller kvaliteten.

Lärarlegitimation: Ja.

Betyg från: Årskurs 4.

 

Folkpartiets skolhistoria - ett axplock

1917: Vill att folkskolan ska utvecklas till en bottenskola. Frisinnande Landsföreningen vill också se en kraftfull satsning på påbyggnad på folkskolan i form av fortsättningsskolor, folkhögskolor, yrkesskolor, lantmannaskolor och handelsskolor.

1944: Skriver i sitt nya partiprogram följande: ”För alla samhällsgruppers ungdom på land som i stad böra bildningsvägarna göras så långt möjligt lika tillgängliga.”

1962: Max 25 elever i varje skolklass, möjlighet att börja skolan vid den ålder ”som bäst gagnar personlighetsutveckling och studiegång” och utbyggnad av den nioåriga grundskolan, yrkesskolor, fackskolor och gymnasier är frågor som partiet driver.

1972: Presenterar ”Socialliberal kurs” och anser på skolans område bland annat att: ”Det är nödvändigt att åstadkomma en jämnare könsfördelning vid studie- och yrkesval, till exempel genom information och attitydpåverkan. Åtgärder i detta syfte bör vidtas på alla stadier från och med förskolan. Lokala skolorgan bör ges ökad rörelsefrihet i förhållande till regionala och centrala myndigheter. Statens bidrag till det kommunala skolväsendet bör ges en väsentligt förenklad utformning.”

1976: Trycker i sitt valmanifest hårt på en minskad centralstyrning: ”Låt lärare, elever och föräldrar bestämma mer i skolan. Nej till förstatligande av läromedelsproduktionen.”

1988: Ur valmanifestet: ”Lärarna får stor frihet när det gäller att lägga upp verksamheten i skolan.Undervisningen individualiseras. Skolstarten sker vid sex år. (…) Ett nytt betygssystem införs där eleverna får mått på kunskap. De yrkesinriktade gymnasielinjerna görs treåriga med början höstterminen 1989.”

1998: Vill satsa på lärarlegitimation och högre lärarlöner. Inom skolan ska det finnas tydliga mål, nationella prov och betyg. ”Ordning och reda – ingen kan lära sig något om det råder kaos i klassrummet.”

2002: Partiet vill ge rektorer och lärare befogenheter att ingripa mot mobbning och andra ordningsproblem. ”Rätt att som yttersta åtgärd flytta en mobbare, rätt att beslagta föremål som skapar otrygghet eller förstör undervisningen m. m.”

Källa: Svensk nationell datatjänst/Göteborgs universitet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons
Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Annons

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons
Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Annons

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons