”Alla skolor kan bli bra skolor”

I slutet av november presenterades rapporten TIMSS Advanced 2015, den enda internationella kunskapsmätningen i gymnasieskolan och fokuserar på elevers kunskaper i matematik och fysik. Likt övriga kunskapsmätningar i skolan har även TIMSS Advanced tidigare visat på en nedåtgående trend i elevers kunskaper. Men vi ser nu att svenska gymnasieelever som läser avancerad matematik förbättrar sina resultat. Samtidigt försämras resultaten i fysik jämfört med förra mätningen 2008, framför allt är det de lägst presterande eleverna som försämrat sina resultat.

Att kunskaper i matematik har förbättras är glädjande. Men att vi ser en fortsatt försämring i fysik är bekymrande. Undersökningen visar att det har stor betydelse för en elevs resultat vilka resurser eleven har med sig hemifrån. Det handlar till exempel om föräldrars yrkesstatus och utbildningsnivå. Elever som har föräldrar med högre utbildning presterar i genomsnitt bättre. Det starka sambandet mellan utrymme hemma att göra läxan på, föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas kunskapsresultat är ett varningstecken.  De reformer som genomfördes på 1990-talet har förstärkt skillnaderna, och under åtta år av borgerlig utbildningspolitik gjordes inte mycket för att minska ojämlikheten i skolan.

Jag ser det som min viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för lärarna att höja kvaliteten i undervisningen. För en långsiktighet och för att bryta segregationen prioriterar regeringen en jämlik skola, tidiga insatser och ett attraktivt läraryrke. På så sätt kan alla skolor bli bra skolor. Viktiga förslag för skolans framtid, förankrad i skolans vardagsarbete – elever, lärare och skolledare – kommer i Skolkommissionen slutbetänkande i april.

Det finns en viktig skillnad mellan matematik och fysik i TIMSS Advanced. En stor majoritet av lärarna har fått kompetensutveckling i matematik, där de svenska eleverna nu presterar bättre än 2008. Däremot hade få lärare fått kompetensutveckling i fysik, där de svenska eleverna nu presterar sämre än 2008. I länder där eleverna når höga resultat i internationella undersökningar finns ofta systematisk kompetensutveckling, kopplad till lärarnas professionsutveckling. Därför har regeringen infört nationella skolutvecklingsprogram för en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling i skolan. Förändringar som lägger grunden för en jämlik skola med fokus på kunskap och bildning.

Regeringens utbildningspolitik har som utgångspunkt att skapa förutsättningar för alla att studera och lära sig så mycket som möjligt. Ekonomiska förutsättningar eller föräldrars utbildningsbakgrund ska inte avgöra vilken utbildning och vilka möjligheter du ges i livet. Den svenska modellen vilar på en jämlik skola där ingen elev lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka.

Anna Ekström (s)
Gymnasie- och kunskapslyftsminister