”Ämneslagens nedmontering orsak till skolkris”

Efter de svenska elevernas störtdykning i Pisa sågar nu även en av OECD:s experter det svenska skolsystemet och pekar bland annat på orsaker som ökad administration bland lärare och rektorer som tar fokus från pedagogiken. En ytterligare och sannolikt mer avgörande faktor som bidragit till den pedagogiska utförslöpan inom svensk skola torde ha ett samband med den totala omläggning av skolans interna institutioner som påbörjades i mitten av 1990-talet där de pedagogiskt inriktade ämneslagen kom att ersättas av arbetslag med ett ökat fokus på lärarnas förmåga att lära sig samarbeta och hitta gemensamma arbetsformer som på ett bättre sätt skulle främja elevernas samlade utveckling.

Ett genomgripande förändringsarbete stod nu för dörren med förhoppningar om en framtida skola som skulle bli mer jämlik. Arbetslagsidén hade marknadsförts med en tilltalande design och ett lockande budskap och kom okritiskt att omhuldas och lovordas av såväl ansvariga politiker som skolledare och sågs som en ny och fruktbar modell som skulle verka för förnyelse och förbättrade studieresultat. I praktiken kom modellen mer att framstå som ett upphaussat luftslott, föga genomtänkt till sina praktiska delar, som ofta visade sig sakna såväl personella resurser som utrymme i arbetstid att klara de högt uppställda mål och förväntningar som framställts i varudeklarationen.

De tidigare och väletablerade ämneslagen med inriktning på ämne och pedagogik hade nu tvingats in på sin Golgatavandring, när de i rask takt monterades ned inom svensk skola. De dagliga och spontana pedagogiska samtalen kom därefter av sig och ersattes av pappersgöra och elevsociala och administrativa frågor.

Ett radikalt systemskifte hade därmed inletts inom svensk skola där ett slarvigt och oansvarigt riskprojekt sjösatts med de förödande konsekvenser vi i dag bevittnar i strömmen av alla larmrapporter. Notan till skattebetalarna lät heller inte vänta på sig …

Hans Luthman
Språkpedagog och läromedelsförfattare