Ämnesspråket utmaning i NO

Judy Ribeck undersöker i sin avhandling i språkvetenskaplig databehandling från Göteborgs universitet ämnesspråket i naturvetenskapliga läromedel. En av hennes slutsatser är att språket i naturvetenskapliga ämnen i många avseenden skiljer sig från både vardagligt språk och det språk som används i andra skolämnen. Judy Ribeck menar att det kan vara en del av förklaringen till att elever har svårare att tillgodogöra sig naturvetenskapliga ämneskunskaper.

– Att behärska de olika ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång, eftersom de både vid inhämtning och vid redovisning av ämneskunskaper måste använda språket. Detta är extra viktigt inom naturvetenskapliga ämnen, säger Judy Ribeck i ett pressmeddelande.

I undersökningen ingår 63 läroböcker från högstadiet och gymnasiet. Analyserna har genomförts med språkteknologiska hjälpmedel, vilket gör att viktiga språkliga egenskaper kan undersökas i stora textmängder och undersökningen visar att visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken redan på högstadiet innehåller en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än vanliga, berättande texter, som eleverna möter i vardagen, står det i pressmeddelandet.

Dessutom är typiska naturvetenskapliga ord mycket mer sällsynta i vardagsspråket än typiska samhällsvetenskapliga ord. Samtidigt visar en jämförelse med svenska läroböcker från 1970-talet att dagens böcker språkligt är enklare till sin utformning än de äldre. I jämförelse med texter som förekommer på universitet och högskolor är läroböckernas språkliga utformning också enkel.

Judy Ribeck ställer några öppna frågor om hur resultaten kan tolkas.

– Skolresultaten går ner och läroböckerna är språkligt enklare. Kan det vara så att språket i moderna läroböcker inte är tillräckligt komplext för att eleverna ska kunna tillägna sig naturvetenskapliga ämneskunskaper i skolan? Och är möjligen gymnasieböckerna för enkla för att förebereda eleverna för högskolestudier?