Annons
Foto: Sven-Erik Sjöberg, Magnus Hjalmarsson Neideman/SVD/Scanpix, Björn Larsson Rosvall, Anna Simonsson

Andelen underkända ökar

Publicerad 25 september 2012

Närmare 180 000 elever har gått ut nian med underkända betyg sedan det nya betygsystemet infördes 1998.
80 000 av dem har underkänts under Jan Björklunds tid som utbildningsminister.
– De många reformer som vi nu genomför inom skolan kommer att vända trenden, säger han.

I våras gick 12 500 ungdomar ut nian utan att ha behörighet till något av gymnasieskolans nationella program, enligt preliminära siffror från Skolverket.
Det är 12,4 procent av årskullen och jämfört med liknande data den högsta andelen någonsin.
Det betyder att ungefär 180 000* underkända elever har gått ut nian sedan den första kullen utexaminerades med det nya betygssystemet 1998. Högst ansvarig för elevernas misslyckanden är utbildningsministern. Därför har Skolvärlden räknat fram hur många underkända elever varje minister har på sitt samvete.

Listan toppas av Jan Björklund (FP) med närmare 80 000 underkända elever. Att han toppar listan beror dels på att han suttit längst, dels på att resultaten varit sämst under hans år vid makten. Detta oavsett om man räknar till antalet eller andelen underkända elever.
Bäst resultat, enligt Skolvärldens undersökningar, var det under den stundtals utskällda skolministern Ingegerd Wärnerssons år.
Under Ingegerd Wärnerssons (S) första år som skolminister, 1998, då hon efterträdde Ylva Johansson, var det 8,6 procent av niorna som inte klarade den allmänna behörigheten.
Sedan dess har det bara gått utför.

Jan Björklunds bottenplats gäller även när man bryter ner resultatet för de tre kärnämnena.
1998 hade 3,3 procent av niondeklassarna inte uppnått målet i svenska. Motsvarande siffror för engelska och matematik var 4,6 procent respektive 5,3 procent.
Enligt Skolverkets preliminära siffror för avgångsbetygen 2012 var:
•9,6 procent underkända i matematik
•7,1 procent underkända i engelska
•3,5 procent underkända i svenska

Resultaten för flera andra ämnen är ännu sämre, visar Skolverkets preliminära statistik. Drygt var tionde elev, 10,5 procent, var underkända i fysik och 11,2 procent i kemi.
Allra sämst resultat var det i svenska som andra språk. Här var mer än var fjärde elev, 28,6 procent, underkända.
Elever med invandrarbakgrund underkänns i högre grad än svenskfödda. I våras klarade var fjärde invandrarelev inte att nå gymnasiebehörighet.
Allra svårast att klara skolan har de som fötts utomlands och kommit till Sverige efter 2002.
Av dem var det bara drygt hälften som klarade behörighetsgränsen. 47,9 procent underkändes.

I Kunskapsskolan Norra i Uppsala är alla elever godkända i alla ämnen.
I Ängsmogården i Östersund är det varannan.
Skillnaderna mellan Sveriges skolor slår rekord. Skolan ska vara likvärdig står det i skollagen.
Men tittar man på elevernas resultat är skillnaderna större än någonsin.
De närmare 13 000 underkända eleverna våren 2011 är inte jämnt fördelade på landets 1 770 skolor.
Tvärtom.

I Kunskapsskolan Norra i Uppsala hade alla elever betyget G eller bättre i samtliga ämnen. Ett resultat de delar med 42 andra skolor.
Motsvarande siffra på Ängsmogården i Östersund är varannan. Klart under riksgenomsnittet där 77,3 procent av niorna var godkända i samtliga ämnen 2011.
– Varje elev som inte klarar behörigheten är ett misslyckande för oss och för samhället, säger Jan Carlsson, rektor på Ängsmogården, som ligger i förorten Torvalla, 7-8 kilometer från Östersunds centrum.
Det är ett område med stor in- och utflyttning och lite tyngre socioekonomisk struktur. Men med relativt få med annan kulturell bakgrund.
– Vi jobbar stenhårt, men når inte ända fram med alla elever.

Ett sätt att förbättra kunskapen i svenska är att skolan utökat lektionstiden varje dag med en kvart. Den förläggs till morgonen då alla elever tillsammans med en lärare får läsa skönlitteratur. Läsningen uppskattas av både elever och lärare.
– Det har gjort att eleverna fått lättare att ta till sig faktatexter också, säger Jan Carlsson.
Det finns flera förklaringar till att inga elever är underkända i något ämne på Kunskapsskolan, menar rektorn Stina Jonsson:
– En av de viktigaste förklaringarna är vårt arbetssätt. Vi är mer flexibla och individanpassade. Dessutom har vi tydliga mål och uppföljningar med en loggbok och 15 minuters samtal mellan elev och huvudlärare varje vecka, säger Stina Jonsson.

Ett av skolminister Jan Björklunds recept för att minska skillnaderna mellan skolor som Ängsmogården och Kunskapsskolan är fler prov och betyg i flera årskurser.
Jan Carlsson är tveksam om det är rätt medicin:
– Jag vet inte om det blir bättre bara för att man kontrollerar elevernas kunskap oftare. En fördel är ju att man kan identifiera dem med problem lite tidigare. Men det intressanta är ju vad man sedan gör med den kunskapen. Det är den verkliga utmaningen. Och där tycker jag Jan Björklund inte är lika tydlig över hur det ska gå till.

* I siffran ingår de 8 364 elever som underkändes våren 1998 då Ylva Johansson(S) var skolminister.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons