ministrar
Foto: Sven-Erik Sjöberg, Magnus Hjalmarsson Neideman/SVD/Scanpix, Björn Larsson Rosvall, Anna Simonsson

Andelen underkända ökar

Närmare 180 000 elever har gått ut nian med underkända betyg sedan det nya betygsystemet infördes 1998.80 000 av dem har underkänts under Jan Björklunds tid som utbildningsminister.– De många reformer som vi nu genomför inom skolan kommer att vända trenden, säger han.

I våras gick 12 500 ungdomar ut nian utan att ha behörighet till något av gymnasieskolans nationella program, enligt preliminära siffror från Skolverket.
Det är 12,4 procent av årskullen och jämfört med liknande data den högsta andelen någonsin.
Det betyder att ungefär 180 000* underkända elever har gått ut nian sedan den första kullen utexaminerades med det nya betygssystemet 1998. Högst ansvarig för elevernas misslyckanden är utbildningsministern. Därför har Skolvärlden räknat fram hur många underkända elever varje minister har på sitt samvete.

Listan toppas av Jan Björklund (FP) med närmare 80 000 underkända elever. Att han toppar listan beror dels på att han suttit längst, dels på att resultaten varit sämst under hans år vid makten. Detta oavsett om man räknar till antalet eller andelen underkända elever.
Bäst resultat, enligt Skolvärldens undersökningar, var det under den stundtals utskällda skolministern Ingegerd Wärnerssons år.
Under Ingegerd Wärnerssons (S) första år som skolminister, 1998, då hon efterträdde Ylva Johansson, var det 8,6 procent av niorna som inte klarade den allmänna behörigheten.
Sedan dess har det bara gått utför.

Jan Björklunds bottenplats gäller även när man bryter ner resultatet för de tre kärnämnena.
1998 hade 3,3 procent av niondeklassarna inte uppnått målet i svenska. Motsvarande siffror för engelska och matematik var 4,6 procent respektive 5,3 procent.
Enligt Skolverkets preliminära siffror för avgångsbetygen 2012 var:
•9,6 procent underkända i matematik
•7,1 procent underkända i engelska
•3,5 procent underkända i svenska

Resultaten för flera andra ämnen är ännu sämre, visar Skolverkets preliminära statistik. Drygt var tionde elev, 10,5 procent, var underkända i fysik och 11,2 procent i kemi.
Allra sämst resultat var det i svenska som andra språk. Här var mer än var fjärde elev, 28,6 procent, underkända.
Elever med invandrarbakgrund underkänns i högre grad än svenskfödda. I våras klarade var fjärde invandrarelev inte att nå gymnasiebehörighet.
Allra svårast att klara skolan har de som fötts utomlands och kommit till Sverige efter 2002.
Av dem var det bara drygt hälften som klarade behörighetsgränsen. 47,9 procent underkändes.

I Kunskapsskolan Norra i Uppsala är alla elever godkända i alla ämnen.
I Ängsmogården i Östersund är det varannan.
Skillnaderna mellan Sveriges skolor slår rekord. Skolan ska vara likvärdig står det i skollagen.
Men tittar man på elevernas resultat är skillnaderna större än någonsin.
De närmare 13 000 underkända eleverna våren 2011 är inte jämnt fördelade på landets 1 770 skolor.
Tvärtom.

I Kunskapsskolan Norra i Uppsala hade alla elever betyget G eller bättre i samtliga ämnen. Ett resultat de delar med 42 andra skolor.
Motsvarande siffra på Ängsmogården i Östersund är varannan. Klart under riksgenomsnittet där 77,3 procent av niorna var godkända i samtliga ämnen 2011.
– Varje elev som inte klarar behörigheten är ett misslyckande för oss och för samhället, säger Jan Carlsson, rektor på Ängsmogården, som ligger i förorten Torvalla, 7-8 kilometer från Östersunds centrum.
Det är ett område med stor in- och utflyttning och lite tyngre socioekonomisk struktur. Men med relativt få med annan kulturell bakgrund.
– Vi jobbar stenhårt, men når inte ända fram med alla elever.

Ett sätt att förbättra kunskapen i svenska är att skolan utökat lektionstiden varje dag med en kvart. Den förläggs till morgonen då alla elever tillsammans med en lärare får läsa skönlitteratur. Läsningen uppskattas av både elever och lärare.
– Det har gjort att eleverna fått lättare att ta till sig faktatexter också, säger Jan Carlsson.
Det finns flera förklaringar till att inga elever är underkända i något ämne på Kunskapsskolan, menar rektorn Stina Jonsson:
– En av de viktigaste förklaringarna är vårt arbetssätt. Vi är mer flexibla och individanpassade. Dessutom har vi tydliga mål och uppföljningar med en loggbok och 15 minuters samtal mellan elev och huvudlärare varje vecka, säger Stina Jonsson.

Ett av skolminister Jan Björklunds recept för att minska skillnaderna mellan skolor som Ängsmogården och Kunskapsskolan är fler prov och betyg i flera årskurser.
Jan Carlsson är tveksam om det är rätt medicin:
– Jag vet inte om det blir bättre bara för att man kontrollerar elevernas kunskap oftare. En fördel är ju att man kan identifiera dem med problem lite tidigare. Men det intressanta är ju vad man sedan gör med den kunskapen. Det är den verkliga utmaningen. Och där tycker jag Jan Björklund inte är lika tydlig över hur det ska gå till.

* I siffran ingår de 8 364 elever som underkändes våren 1998 då Ylva Johansson(S) var skolminister.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm