Ängmo: Vi ska jobba mer med kvalitetsbedömningar

Statskontorets nyligen genomförda granskning av Skolinspektionen visade att det är en välfungerande myndighet. Samtidigt tar rapporten upp en rad utmaningar som Skolinspektionen står inför. Statskontoret skriver till exempel att lärare och huvudmän anser att Skolinspektions krav på regelefterlevnad är för snäv, i stället önskar man större stöd till utveckling och man anser att Skolinspektionens kunskapsåterföring är alltför begränsad.

Enligt Skolinspektionens generaldirektör, Helén Ängmo, pågår just nu ett förändringsarbete på myndigheten som är i linje med Statskontorets synpunkter. 

– Vi har redan själva identifierat att vi måste arbeta mer med bredare återkoppling. Men det är inte så att vi ska välja mellan regelefterlevnad eller utveckling, snarare handlar det om att bredda vårt arbetssätt, säger hon till Skolvärlden. 

Skolinspektionen genomför två olika typer av granskningar. Dels tematiska kvalitetsgranskningar och dels den regelbundna tillsynen, där omkring 1000 skolor granskas varje år. Den regelbundna tillsynen har hittills varit en juridisk tillsyn och det är där Skolinspektionen vill förändrar sitt arbete så att man också arbetar med kvalitetsbedömningar.

– När man granskar regelefterlevnad så tittar man på om skolorna lever upp till reglerna eller inte. Om man däremot gör en kvalitetsbedömning kan man titta mer på hur väl en skola utvecklar sig. Man kan tala om utvecklingsområden, detta är bra men ni kan göra bättre.

– Vi tror att man genom att arbeta mer med kvalitetsbedömningar skulle kunna få en bredare och mer rik återkoppling till skolorna.

Senare i vår kommer Skolinspektionen inleda sitt försök med att utöka sin regelbundna granskning med bedömningar av kvalitetsaspekter i skolor

– Vi ska ut i ett par försöksskolor och pröva att granska på det här sättet. Då ska vi testa om vi ska göra det samtidigt som den ordinarie tillsynen eller om man ska göra enbart kvalitetsbedömningar på vissa skolor där vi bedömer att det passar. Kanske ska vi fokusera den regelbundna tillsynen till skolor där vi misstänker att det finns allvarliga brister.

Tillsynen är fortsatt viktig, betonar Helén Ängmo.

– Inte minst när det finns allvarliga problem och att vi har möjlighet att gå in med vite för att få rättelse, i de allra flest fall rättar skolorna till sina brister. Jag kan förstå att det kan kännas oroligt inför att bli granskad men vi ser också att många efteråt är positiva och säger att det lett till ett förändringsarbete på skolan.

Att göra kvalitetsbedömningar ligger i linje med hur inspektionsmyndigheter i andra länder jobbar.

– Nästa alla inspektioner utomland är renodlade vad gäller kvalitetsaspekterna, de har inte en juridisk tillsyn. Så vi har en hel det att titta på vad gäller hur andra gör det här, säger Helén Ängmo.