Annons
Anna Ekström (S), gymnasieminister. Foto: Magnus Glans
Helén Ängmo ligger lämnade över gymnasieutredningen till regeringen. Foto: Åsa Larsson
Bild 1/2

Anna Ekström: Ämnesbetyg minskar arbetsbördan

Publicerad 31 oktober 2016

Fakta

Om utredningen

*Måndagen den 31 oktober tog gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström emot Gymnasieutredningens betänkande ”En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)”

*Utredningen tillsattes i mars 2015. Det övergripande målet med utredningen var att ta fram förslag för att få alla unga att påbörja och avsluta en gymnasieutbildning.

*Utredningen fick under arbetets gång två tilläggsdirektiv. Det första handlade om hur teknikprogrammet kan få en yrkesinriktning och det andra innebar att ta fram förslag på hur ett återinförande av ämnesbetyg skulle kunna se ut.

LÄS MER

Hela utredningen ”En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning”
finns att läsa här.

Relaterat

Det blir ingen obligatorisk gymnasieskola. Däremot föreslås ämnesbetyg på gymnasiet och grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

97 olika förslag innehåller gymnasieutredningens betänkande som särskilda utredaren Helén Ängmo nu överlämnat till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Huvuduppdraget har varit att ta fram åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Men något obligatorium föreslår utredningen inte. I stället föreslås att ett övergripande mål förs in i skollagen om att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning

– Studiedeltagandet i Sverige är mycket högt. 0,7 procent börjar aldrig gymnasiet och 5 procent går två år eller mindre. Men det finns en grupp som har ett stort skolmotstånd och att jobba med en plikt gentemot den gruppen har jag bedömt som ett ganska trubbigt instrument. Jag tror att det finns andra mer pådrivande och motiverande åtgärder som är bättre att använda, säger Helén Ängmo till Skolvärlden.

I stället föreslås en rad andra åtgärder, som att hemkommunen ska få ett pådrivande ansvar i övergången mellan grundskola och gymnasiet för att hitta dem som inte kommer till skolan. Krav på överlämning från grundskolan så att elever i behov av stöd får det direkt och inte tappar tid, krav på sammanhållna skoldagar och att rektor ska få tydligare ansvar för att förebygga studieavbrott när elever vill sluta är några av förslagen.  

– Jag hoppas att åtgärderna ska leda till en bättre genomströmning av elever på gymnasieskolan, kommenterade Helén Ängmo.

Utredningen innehåller också två modeller för ett återinförande av ämnesbetyg, något gymnasie- och kunskapslyftsminsiter Anna Ekström är positiv till.

– Jag är förtjust i tanken på ämnesbetyg. Kursbetyg har visat sig kunna leda till att elever som fått låga betyg i början av sin utbildning tappar sugen och inte fortsätter att kämpa. En fördel är också att ett ämnesbetyg mäter den utveckling som eleven gör under hela gymnasietiden.

– Jag tror också att ämnesbetyg leder till lägre arbetsbelastning för läraren, det blir merarbete för läraren om betygsättningen ska ske i flera steg, i flera kurser.

Enligt utredningen kommer ämnesbetyg senast kunna sjösättas 2021.

Hur troligt är det att det faktiskt blir ämnesbetyg framöver?

– Det återstår att se. Det här med ämnesbetyg är en ganska komplicerad sak eftersom det hänger ihop med om vi ska ha en kursutformad eller ämnesutformad gymnasieskola, vilket är en ganska stor fråga. Vi ska inte hasta fram i den här frågan, utan se till att lärare och elever hänger med samt se till att en reform blir ordentligt förankrad i lärarkåren och ordentligt förankrad i riksdagen. Jag vill inte ha ett läge där man ändrar grundläggande förutsättnigna för gymnasieskolan så fort det blir en ny regering.

Lärarnas Riksförbund anser att det är glädjande att utredningen föreslår ämnesbetyg men man är kritiska till att det enligt utredaren inte skulle vara realistiskt att införa dem före 2021. 

– Detta är olyckligt. Den svenska gymnasieskolan är inte förtjänt att sätta på paus. Vi måste så skyndsamt som möjligt komma ifrån ett system där elevens tillfälliga svackor eller motgångar påverkar slutbetyget, påpekar Svante Tideman, 1;e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund.

Utredningen föreslår också att introduktionsprogrammen ska utvecklas och att elever i gymnasiesärskolan ska få möjlighet att läsa grundskoleämnen. Samt att ett estetiskt ämne införs på alla nationella program. Dessutom ska yrkesprogrammens attraktivitet stärkas genom att grundläggande högskolebehörighet ska finnas i alla yrkesprogram som grundupplägg. Dock ska detta vara möjligt för eleven att välja bort.

– Den stora nackdelen med det system vi har nu är att många, både föräldrar och elever, har känt sig avskräckta från yrkesprogrammen som man uppfattat som en återvändsgränd. Jag tycker att yrkesprogrammen ska vara bra utbildningar och attraktiva för unga människor som vill jobba inom dessa yrken, säger gymnasieminister Anna Ekström.

Hon menar att införandet av högskolebehörighet sänder en viktig signal.

– Yrkesprogrammen ska inte marknadsföras som utbildningar för skoltrötta.

– Det är bra och välkommet att samtliga nationella program kommer att leda till grundläggande högskolebehörighet, det kommer att öka yrkesprogrammens attraktivitet, vilket är helt nödvändigt, säger Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund. 

Oppositionsborgarrådet, Lotta Edholm (L) ger utredningen både ris och ros.

– Det är bra att det inte blir något obligatorium samt att man släppt idén om att tvinga alla elever att läsa in högskolebehörigheten. Alla vill inte eller kan inte bli högskolebehöriga. Vi kan inte stöpa alla i samma form. Sen tror jag inte att det spelar så stor roll om eleverna får välja till behörigheten som idag eller välja bort den som i det här förslaget.

– Det som är jätteviktigt för Liberalerna är att man inte tar tid från karaktärsämnena. Vi kommer inte medverka till att karaktärsämnena minskar.

Hon är också positiv till förslaget om ämnesbetyg.

– Vi har drivit det längre. Det är alldeles för snuttifierat nu och kursbetygen leder till en märklig syn på kunskapsutveckling.

Även Camilla Waltersson Grönwall, Moderaternas skolpolitiska talesperson, välkomnar förslaget om ämnesbetyg.

– Det är rimligt att man efter 20 år med kursbetyg gör en ordentlig utredning av betygen. Framförallt när vi får signaler om att kursbetyg fått en del negativa konsekvenser. Men om man ska ändra betygen måste man kanske även förändra gymnasieskolans utformning som helhet och det måste göras med stor aktsamhet och vara ordentligt genomtänkt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons