Anna Ekström: Ämnesbetyg minskar arbetsbördan

97 olika förslag innehåller gymnasieutredningens betänkande som särskilda utredaren Helén Ängmo nu överlämnat till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Huvuduppdraget har varit att ta fram åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Men något obligatorium föreslår utredningen inte. I stället föreslås att ett övergripande mål förs in i skollagen om att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning

– Studiedeltagandet i Sverige är mycket högt. 0,7 procent börjar aldrig gymnasiet och 5 procent går två år eller mindre. Men det finns en grupp som har ett stort skolmotstånd och att jobba med en plikt gentemot den gruppen har jag bedömt som ett ganska trubbigt instrument. Jag tror att det finns andra mer pådrivande och motiverande åtgärder som är bättre att använda, säger Helén Ängmo till Skolvärlden.

I stället föreslås en rad andra åtgärder, som att hemkommunen ska få ett pådrivande ansvar i övergången mellan grundskola och gymnasiet för att hitta dem som inte kommer till skolan. Krav på överlämning från grundskolan så att elever i behov av stöd får det direkt och inte tappar tid, krav på sammanhållna skoldagar och att rektor ska få tydligare ansvar för att förebygga studieavbrott när elever vill sluta är några av förslagen.  

– Jag hoppas att åtgärderna ska leda till en bättre genomströmning av elever på gymnasieskolan, kommenterade Helén Ängmo.

Utredningen innehåller också två modeller för ett återinförande av ämnesbetyg, något gymnasie- och kunskapslyftsminsiter Anna Ekström är positiv till.

– Jag är förtjust i tanken på ämnesbetyg. Kursbetyg har visat sig kunna leda till att elever som fått låga betyg i början av sin utbildning tappar sugen och inte fortsätter att kämpa. En fördel är också att ett ämnesbetyg mäter den utveckling som eleven gör under hela gymnasietiden.

– Jag tror också att ämnesbetyg leder till lägre arbetsbelastning för läraren, det blir merarbete för läraren om betygsättningen ska ske i flera steg, i flera kurser.

Enligt utredningen kommer ämnesbetyg senast kunna sjösättas 2021.

Hur troligt är det att det faktiskt blir ämnesbetyg framöver?

– Det återstår att se. Det här med ämnesbetyg är en ganska komplicerad sak eftersom det hänger ihop med om vi ska ha en kursutformad eller ämnesutformad gymnasieskola, vilket är en ganska stor fråga. Vi ska inte hasta fram i den här frågan, utan se till att lärare och elever hänger med samt se till att en reform blir ordentligt förankrad i lärarkåren och ordentligt förankrad i riksdagen. Jag vill inte ha ett läge där man ändrar grundläggande förutsättnigna för gymnasieskolan så fort det blir en ny regering.

Lärarnas Riksförbund anser att det är glädjande att utredningen föreslår ämnesbetyg men man är kritiska till att det enligt utredaren inte skulle vara realistiskt att införa dem före 2021. 

– Detta är olyckligt. Den svenska gymnasieskolan är inte förtjänt att sätta på paus. Vi måste så skyndsamt som möjligt komma ifrån ett system där elevens tillfälliga svackor eller motgångar påverkar slutbetyget, påpekar Svante Tideman, 1;e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund.

Utredningen föreslår också att introduktionsprogrammen ska utvecklas och att elever i gymnasiesärskolan ska få möjlighet att läsa grundskoleämnen. Samt att ett estetiskt ämne införs på alla nationella program. Dessutom ska yrkesprogrammens attraktivitet stärkas genom att grundläggande högskolebehörighet ska finnas i alla yrkesprogram som grundupplägg. Dock ska detta vara möjligt för eleven att välja bort.

– Den stora nackdelen med det system vi har nu är att många, både föräldrar och elever, har känt sig avskräckta från yrkesprogrammen som man uppfattat som en återvändsgränd. Jag tycker att yrkesprogrammen ska vara bra utbildningar och attraktiva för unga människor som vill jobba inom dessa yrken, säger gymnasieminister Anna Ekström.

Hon menar att införandet av högskolebehörighet sänder en viktig signal.

– Yrkesprogrammen ska inte marknadsföras som utbildningar för skoltrötta.

– Det är bra och välkommet att samtliga nationella program kommer att leda till grundläggande högskolebehörighet, det kommer att öka yrkesprogrammens attraktivitet, vilket är helt nödvändigt, säger Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund. 

Oppositionsborgarrådet, Lotta Edholm (L) ger utredningen både ris och ros.

– Det är bra att det inte blir något obligatorium samt att man släppt idén om att tvinga alla elever att läsa in högskolebehörigheten. Alla vill inte eller kan inte bli högskolebehöriga. Vi kan inte stöpa alla i samma form. Sen tror jag inte att det spelar så stor roll om eleverna får välja till behörigheten som idag eller välja bort den som i det här förslaget.

– Det som är jätteviktigt för Liberalerna är att man inte tar tid från karaktärsämnena. Vi kommer inte medverka till att karaktärsämnena minskar.

Hon är också positiv till förslaget om ämnesbetyg.

– Vi har drivit det längre. Det är alldeles för snuttifierat nu och kursbetygen leder till en märklig syn på kunskapsutveckling.

Även Camilla Waltersson Grönwall, Moderaternas skolpolitiska talesperson, välkomnar förslaget om ämnesbetyg.

– Det är rimligt att man efter 20 år med kursbetyg gör en ordentlig utredning av betygen. Framförallt när vi får signaler om att kursbetyg fått en del negativa konsekvenser. Men om man ska ändra betygen måste man kanske även förändra gymnasieskolans utformning som helhet och det måste göras med stor aktsamhet och vara ordentligt genomtänkt.