anna_kaya_nyanlanda

Anna Kaya är lärare i svenska som andra språk, och arbetar vid Nationellt centrum för svenska som andra språk vid Stockholms universitet.

| Foto: Eva Dahlin

Anna Kaya: ”Digitala verktyg blev livsviktigt”

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala verktyg blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Känslan av otillräcklighet kan slå hårt mot lärare som undervisar nyanlända elever.

Flera av åhörarna på Anna Kayas seminarium på Bokmässan nickar igenkännande när hon pratar. Hopplösheten som kan infinna sig ibland hos lärare som ska undervisa en grupp där alla pratar olika språk och har olika skolbakgrund verkar vara igenkänd hos åhörarna.

– Den här boken skulle kunna bli ett substitut för de erfarna lärare som vi faktiskt behöver. Inte för att jag talar om hur man ska göra konkret, utan man får följa min väg, säger hon.

Anna Kaya är lärare i svenska som andra språk, och arbetar vid Nationellt centrum för svenska som andra språk vid Stockholms universitet. Hon har också skrivit boken ”Att undervisa nyanlända”.

Som lärare insåg hon snabbt att det var svårt att ge uppgifter på olika nivåer, och bestämde sig i stället för att möta varje elev i vilken nivå på stöttning eleven behövde.

Men genom att använda digitala hjälpmedel kunde hon börja undervisa eleverna utifrån vad de kunde, i stället för utifrån vad hon trodde att de kunde.

– Med hjälp av bilder, filmer och samtal kunde jag få fram en planering utifrån deras förutsättningar och behov.

Rörliga bilder och olika digitala verktyg blev också del i den pedagogiska dokumentation som hon började arbeta med. Inte individuella utvecklingsplaner och den typen av pappersarbete, utan vad de faktiskt sysslade med i klassrummet.

– Om jag ska kunna anpassa stöttningen måste jag veta exakt var de befinner sig och det tror man kanske att man kommer ihåg, men det gör inte jag. Jag fotade, filmade och dokumenterade i små listor, berättar hon.

Utifrån bilder, filmklipp och digitalt lagrade dokument kunde hon följa eleverna och deras utveckling. Och de kunde följa den också.

– När de kunde se och ta del av hur de pratade efter en månad i Sverige och jämföra efter fyra månader, så kan de också se sin egen utveckling. Och det är bra att kunna visa för föräldrar också, säger hon.

Men det är inte bara eleverna som drar nytta av lärarens medieanvändning.

– Känner man att man vill utvecklas och man inte tycker att man har tillräcklig kunskap, är sociala medier ett bra sätt att hitta andra lärare som står inför samma problem, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm