Annons
Anna Kinberg Barta nämnde skola 21 gånger i sitt tal i Almedalen. - Marcus Johnson, Leanderfotograf
Anna Kinberg Barta nämnde skola 21 gånger i sitt tal i Almedalen. Foto: Marcus Johnson, Leanderfotograf

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Publicerad 9 juli 2016

21 gånger fanns ordet skola med i någon form när moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, talade i Almedalen på lördagskvällen. Den i särklass största applåden fick hon dock för ett svenskt medlemskap i Nato från en publik dominerad av gotlänningar.

Fakta

Skolan i Anna Kinberg Batras tal

Skolan i Anna Kinberg Batras tal

Tid åt skolfrågor: 2 minuter och 15 sekunder.

– Skolan är vägen ut ur utanförskap och in i det svenska samhället.

– Staten ska vara beredd att ingripa, och vid behov ta över eller stänga, skolor som inte klarar kunskapsuppdraget.

– För ensamkommande barn, eller för familjer med barn i skolan, kan den (skolan) vara helt avgörande för att klara vägen in i samhället.

– Reformförslag för att stärka integrationen i skolan.

Punchline: ”Det ska inte gå att skolka sig in i Sverige”.

Publik: 1 500.

Läs talet här.

Relaterat

Ingen annan partiledare har hittills uppehållit sig så frekvent vid skolan som moderatledaren, även om socialdemokraternas Stefan Löfven är god tvåa med 16 omnämnande av ordet skola.

Anna Kinberg Batra talade framförallt om bristerna i kunskapsresultat:

– När svenska skolelever har ett år mindre i under- visningstid i grundskolan jämfört med i länderna
vi konkurrerar med, när det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av eleverna klarar tillräckliga kunskaper i nian, måste Sverige införa nolltolerans mot dåliga skolor. Alla har rätt till en bra skola, men ingen borde ha rätt att utsätta elever för dåliga kunskaper.

– Därför behöver duktiga lärare få bra betalt och tid att vara just lärare, svenska elever en timme mer i undervisningstid och staten vara beredd att ingripa, och vid behov ta över eller stänga, skolor som inte klarar kunskapsuppdraget. 

Moderaterna har under Almedalsveckan lagt fram en rad förslag, bland andra fler poliser, bidragstak och krav på kunskaper i svenska för att få uppehållstillstånd.

– Det finns människor som bott i Sverige i över tio år men fortfarande inte kan svenska – trots att de erbjudits gratis språkutbildning. I var fjärde etableringsplan som utfärdades förra året ingick ingen svenska för invandrare alls. Så kan vi inte ha det, slog partiledaren fast.

Överlag kopplade Anna Kinberg Batra många av Sveriges problem indirekt till invandring under sitt tal i Almedalen. Till skillnad från tidigare partiledares tal i veckan släppte moderatledaren också en nyhet. Den gällde en skärpning av brottsrubriceringen för sexuellt ofredande med anledning av polisens rapport från i våras om att anmälda fall av ofredanden ökat lavinartat.

– Vi moderater vill att Sverige inför en ny brottsrubricering: grovt sexuellt ofredande, där minst nio månaders fängelse är straffet för den som döms.

Anna Kinberg Batra tog också upp en rad hjärtefrågor för moderaterna: det växande utanförskapet, arbetslinjen med arbete före bidrag, ansvar för de offentliga finanserna, jobbskapande och växande företag i hela landet samt behovet av en trygghet som inte sviker någon.

När det gäller utanförskapet upprepade hon sig om nolltolerans mot dåliga skolor:

– De elever som behöver bra skolor som väg ut ur utanförskap behöver inte nya former för samverkan utan mer undervisning av duktiga lärare som får bra betalt. Och Sverige måste införa nolltolerans mot dåliga skolor. 

Men allra populärast var trots allt frågan om ett Nato-medlemskap. Under Almedalsveckan har en rad seminarier tagit upp den ryska hotbilden och behovet av en ny säkerhetspolitik.

– Många av världens viktigaste beslutsfattare samlas nu på Natos toppmöte i Warszawa. Sveriges statsminister är också där. Det tycker jag är bra att han är, men en ansvarsfull regeringschef skulle inte bara åka dit på middag. Hon skulle också ha med sig vilja och förmåga att ta nästa steg till svenskt medlemskap. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.