Annons
”Det blir inte så mycket löneprat på skolan”, tycker Lisa Hurtado Axiö och Johanna Mörk. Lisas dotter Frida är med och hälsar på. Foto: Jeanette Hägglund

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Publicerad 15 maj 2017

Fakta

De är vuxlärare

Lisa Hurtado Axiö

  • Gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk. Arbetat sedan 2002, legitimerad sedan 2015. Arbetar på ABF i Stockholm, just nu mammaledig.

Johanna Mörk

  • Gymnasielärare i religion, historia och svenska som andraspråk. Färdigutbildad sedan ett år. Arbetar på ABF i Stockholm.

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 
– Men mer motiverade elever kan man inte ha, de vill så mycket, säger läraren Lisa Hurtado Axiö.

Korridoren är tom. Det är lunchdags och lärarna samlas i personalrummet.

Lisa Hurtado Axiö är mammaledig och hälsar på kollegorna med Frida, fem veckor, i bärsjal på bröstet. Hon och Johanna Mörk träffas för första gången. Johanna är nyutbildad, Lisa har arbetat i 15 år. De är gymnasielärare och undervisar vuxna elever.

Lärarnas Riksförbund har precis släppt rapporten ”Låt kvalitet gå före pris på vuxenutbildningen” som visar att 70 procent av vuxenlärarna funderar på att sluta – på grund av arbetsbelastningen.

Lisa: Det var en slump att jag började på vuxenutbildningen, nu har jag svårt att se något annat. Vuxna elever har så mycket med sig, de är färdiga med sådant som tar tid i andra delar av livet. Mina elever är mellan 19 och 65, hjärnkirurger från Syrien och logopeder från Polen. Det är en sådan blandning, det tycker jag mycket om.

Johanna: Jag trivs väldigt bra, men har haft mitt första bakslag. Jag fick berätta för några elever att de inte får gå vidare utan måste läsa om kursen. Jag hade inte tänkt på att det ingår i mitt yrke, och det var fruktansvärt. De var ledsna och arga, och ifrågasatte och sa att man förstör deras liv. 

Det skulle behöva pratas mer om likvärdig bedömning.

Lisa: Jag tycker att det är en utmaning att kunskaperna varierar. De kan vara nivågrupperade helt galet när de kommer, jättestarka muntligt men sakna skrivfärdigheter. De flesta som faller, faller på skrivandet.

Johanna: Kunskapskraven är väldigt svartvita, det är tufft på vuxengymnasiet.

Hur hög är er arbetsbelastning?

Lisa: Vi har nationella prov att rätta var tionde vecka, det tar enormt mycket tid och energi. Mycket av kurserna blir påverkade. Det är en veckas prov och sen en veckas bedömning. Bedömningen är en annan utmaning, det saknas mötespunkter. Vi samarbetar på skolan där jag jobbar, men det borde finnas ytterligare en nivå som samarbetar för likvärdighetens skull.

Johanna: Det skulle kanske behövas pratas mer om likvärdig bedömning. Här har vi schemalagd tid varje vecka. Vi hjälper varandra ganska mycket. Betygskraven är luddiga och vi diskuterar dem. Här har man nytta av sin utbildning.

Hälften av alla lärare som anställdes inom komvux förra året saknade utbildning. Vilken roll spelar er utbildning för bedömningen?

Johanna: Vi kan ha olika syn på bedömning, ibland kan outbildade lärare ha svårare att motivera varför de har satt ett betyg.

Lisa: Man måste kunna förklara varför det är ett A, inte säga att ”det känns så". Och man måste kunna förklara för elever som är missnöjda med ett betyg och som tar hit sin man eller fru. Det ger mig en styrka att ha en samsyn med mina kollegor.

Johanna: Det är skönt för eleverna, en trygghet för dem. Det blir mindre tjafs när de vet att flera har tittat på proven. I den här världen är alla väldigt hjälpsamma. Man tar sig tid. Ju mer jag hjälper en person, desto mindre behöver jag hjälpa nästa. För då är vi ju två som kan.

Att vara ung tjej är inte bra i vissa sammanhang.

Hur väl rustade utbildningen er för att hantera de kulturella skillnaderna?

Johanna: Det var ganska lite. Man lär sig på praktiken under utbildningen. Det var den största chocken, man vet ingenting. Men när man väl börjar undervisa då har man ändå lärarrollen i ryggen.

Lisa: Det jag saknade var smådetaljer. Jag inser att man inte kan plugga i 20 år men en kurs i bedömning vore bra. Eller praktiken: Hur gör jag kunskapskraven till lektioner? Och alla lärare skulle behöva en veckas kurs i innehållet i de nationella proven. Det är en veckas heltidsutbildning.

Johanna: I stället läser man 20 poäng utbildningens historia och när vi övergick till folkskola … Den har man inte så mycket nytta av i ett klassrum.

Lisa: Jag är frispråkig på gott och ont. Och jag väljer skönlitteratur efter det. Och i en diskussion blev det kalabalik. Någon hade sagt något om kurder och sen var det någon som inte höll med, och en elev skriker och blir arg på mig. Det dyker upp regelbundet, att vara ung tjej är inte bra i vissa sammanhang. Jag har en professionell roll som de ska acceptera och respektera, och så är det inte alltid. Speciellt när det är motigt. De kommer och säger att ”min läxhjälp säger ju att jag är jättebra”.

Ni slipper föräldrakontakten?

Johanna: Ja det är halleluja. 

Lisa: Men vi har en del makar och barn i stället. Men jag tycker att det är roligt när det händer greje, annars utvecklas man inte. Det största problemet är när det drabbar andra elever i klassen.

Hur mycket pratar ni lön?

Johanna: Vi pratar inte mycket om löner. På praktiken har det varit tråkigt att komma som ny och höra ”gå medan du kan”. Att mötas av det från andra lärare. Jag har ju en viss hunger.

Lisa: Den dör ju ganska fort om man möts av det där. Jag är mer chockad över hur mycket det pratas om elever. Men jag har ju gjort det själv. Man behöver ventilera. Det finns elever som är skitjobbiga. Och det är kontakt med kvinnojourer och polis och sådana grejer. Jag blev lite chockad av det sociala i början.

Johanna: Den stora skillnaden (mot ungdomsgymnasiet) är att ett F kan innebära att hela deras inkomst och liv raseras.

Och man fastnar lätt i att prata om olika kulturer.

Hur mycket administration och kringuppgifter har ni?

Johanna: Jag störs inte av administration, det ingår administration i lärar-yrket. 

Lisa: Jag tycker att administration är roligt, om jag har tid till det. Men nationella proven, den administrationen är kräktråkig.

Johanna: Det är svårare att få en balans när det gäller att lära känna eleverna, det kanske inte får ta för stor del. Jag måste ju bedöma dem professionellt och det kan bli svårt. Men de kanske inte har så många svenska kontakter och jag vill gärna. Men det kan bli för mycket. Och man fastnar lätt i att prata om olika kulturer, man kommer av sig. Det är en skatt.

Lisa: Det roliga är att få in det i läroplanen. När de ska argumentera för något brukar jag låta dem argumentera för att besöka en viss plats, och de väljer nästan alltid en plats i sina hemländer. De gånger det blir strul i klassrummet är så få, jämfört med vad de ger är det så oerhört givande. Mer motiverade elever kan man inte ha, de är här frivilligt och de vill så mycket.

Johanna: Det bästa med att vara lärare är när jag sagt något och de fångar upp det och använder sig av det, mina genier!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons