anseendekris

Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket som ligger i botten av förtroendemätningen.

Undersökning

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Om undersökningen

Kantar Sifo har på eget initiativ ställt frågor om myndigheternas anseende. Totalt 12 515 personer svarat från ett riksrepresentativt urval från Kantar Sifos slumpmässigt rekryterad onlinepanel.

Anseendet som Kantar Sifo mäter bygger på fem frågor som vägs samman till ett indextal. De fem frågorna rymmer tillitsfrågan (”lita på i långa loppet”) och ytterligare en emotionell fråga (”personligt intryck”). Utöver det frågar man också om hur myndigheten väl levererar på sitt uppdrag – med kvalitet och framgång – samt om hur man bedömer myndighetens övergripande rykte.

Frågorna besvarades under perioden 29 maj – 14 juni 2017.

Opinionsinstitutet Kantar Sifo mäter årligen svenskarnas förtroende för landets myndigheter. Allmänhetens förtroende för Skolverket och Skolinspektionen är alltjämt i bottenskiktet enligt ”Anseendeindex för myndigheter 2017”.

I topp ligger myndigheterna Konsumentverket, Patent- och registreringsverket, Riksantikvarieämbetet och Läkemedelsverket, medan Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ligger i botten. 

Skolmyndigheterna ligger också risigt till i botten. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, säger att han tar placeringen på stort allvar.

– Det är naturligtvis inte bra. Svenska medborgare ska ha stort förtroende för Skolverket, men också den svenska skolan. Det är klart att det är allvarligt när människor inte har förtroende för de institutioner som ska bära upp samhället, säger han.

Den nytillträdde generaldirektören menar att en gång i tiden hade skolinstitutionerna en självklar auktoritet i samhället, men så är det inte i dag.

– Skolan, precis som sjukvården, polisen och politiken måste erövra den här auktoriteten och visa i kompetens och sakkunskap att man är värd människors förtroende. Man måste också gestalta värden såsom rättvisa och ansvarstagande som gör att människor känner förtroende för det man gör, säger han och tillägger:

– Skolan har inte en självklar auktoritet i dag. Det är inte självklart att medborgare i Sverige har förtroende för skolan, det är någonting man måste erövra. Man måste bygga det här förtroendet – och det gör man via kompetens, sakkunskap, fakta och att man gestaltar värden som rättvisa och ansvarstagande. Det ska Skolverket jobba vidare med för att erövra.

Vad finns det mer för förklaringar?

– Det finns såklart många förklaringar på varför vi kommer långt ner på den här listan. En förklaring kan vara att skolan under en längre tid har varit ifrågasatt. Det har riktats mycket kritik mot skolan och man bedömer att skolan inte kan ta det ansvar den ska ta, eller säkra en likvärdig undervisning, och att alla elever får det stöd man har rätt till. Det påverkar Skolverket.

– Den allmänna bilden av skolan påverkar Skolverket. Sedan är det säkert som så att många medborgare inte riktigt är klara över vem som har ansvar för vad i svensk skola. Det finns nog de som tror att det är Skolverket eller staten som ansvaret – det spelar egentligen mindre roll. Jag tycker man inte ska ägna sig för mycket på att hitta förklaringar till att vi inte har förtroendet vi borde ha – vi borde i stället ägna oss åt att skapa detta förtroende.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, håller med Peter Fredriksson i hans reflektion.

– Det kan vara så att man har svårt att sortera rollerna om man inte känner till vad uppgiften för Skolverket och Skolinspektionen är, många i allmänheten känner inte till oss och vad vi gör. Då tror jag att uppfattningen om skolan många gånger spelar över. Det påverkar hur man svarar på frågor om myndigheterna, för man tror att de har det fulla ansvaret, säger Helén Ängmo.

Sonja von Lochow
Sonja von Lochow

Sonja von Lochow, senior medieanalytiker på Kantar Sifo, om vad för faktorer som kan ligga bakom det låga anseendet för myndigheterna:

– Myndigheter vars ansvarsområde är i politisk hetluft eller debatteras friskt i nyheterna, får en större negativ belastning på anseendet. Problembilden eller effekten av illa omtycka politiska beslut smittar av sig på myndigheten, säger hon till Skolvärlden.

Helén Ängmo vill att Skolinspektionen uppfattas som trovärdig, tillgänglig och tydlig i sitt arbete. Men samtidigt tycker hon att det är svårt att dra allt för långtgående slutsatser av en enskild undersökning.

– Vi gör och ser andra undersökningar som visar på ett mer positivt förtroende. Vi ligger allt bättre till i de mätningarna och särskilt bland de målgrupper som känner till och är i kontakt med Skolinspektionen, säger Helen Ängmo.

Hur viktigt är det att ni har ett gott anseende bland medborgarna?

– Jag tycker det är viktigt, men det är också viktigt att titta på målgruppen som man faktiskt jobbar mot när man ska vässa och förbättra sig.

– Vi försöker utveckla oss hela tiden. Det vi tror är väldigt viktigt nu är att satsa mer på att bredda vår inspektion och nå ut än mer effektivt i våra skolgranskningar så att det ska kunna bidra till ett lärande och höja skolans resultat. Vi har tidigare haft ett stort fokus på regelefterlevnad, men nu har vi startat projektet ”Inspektion 2018”, ett viktigt förändringsarbete med att bredda metoder, fokusera mycket på kvalitetsfrågor och efter en granskning kunna ge skolorna mer kunskap om vad vi har sett.

Peter Fredriksson:

– Det är viktigt att det finns ett förtroende för oss. Någon annan ambition har vi inte på Skolverket. Min ambition, som ny generaldirektör på Skolverket, är att vi ska bli bättre på att samarbeta med olika målgrupper. Vi ska bli bättre på att ta dialogen som gör att vi skapar en samsyn om vad som är bra för skolan och vilka problem vi behöver hantera. Så tror jag att vi kan bygga förtroende, säger han.

Läs mer om ”Anseendeindex för myndigheter 2017” här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm