Annons
Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket som ligger i botten av förtroendemätningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Publicerad 5 september 2017

Fakta

Om undersökningen

Kantar Sifo har på eget initiativ ställt frågor om myndigheternas anseende. Totalt 12 515 personer svarat från ett riksrepresentativt urval från Kantar Sifos slumpmässigt rekryterad onlinepanel.

Anseendet som Kantar Sifo mäter bygger på fem frågor som vägs samman till ett indextal. De fem frågorna rymmer tillitsfrågan (”lita på i långa loppet”) och ytterligare en emotionell fråga (”personligt intryck”). Utöver det frågar man också om hur myndigheten väl levererar på sitt uppdrag – med kvalitet och framgång – samt om hur man bedömer myndighetens övergripande rykte.

Frågorna besvarades under perioden 29 maj – 14 juni 2017.

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Opinionsinstitutet Kantar Sifo mäter årligen svenskarnas förtroende för landets myndigheter. Allmänhetens förtroende för Skolverket och Skolinspektionen är alltjämt i bottenskiktet enligt ”Anseendeindex för myndigheter 2017”.

I topp ligger myndigheterna Konsumentverket, Patent- och registreringsverket, Riksantikvarieämbetet och Läkemedelsverket, medan Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ligger i botten. 

Skolmyndigheterna ligger också risigt till i botten. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, säger att han tar placeringen på stort allvar.

– Det är naturligtvis inte bra. Svenska medborgare ska ha stort förtroende för Skolverket, men också den svenska skolan. Det är klart att det är allvarligt när människor inte har förtroende för de institutioner som ska bära upp samhället, säger han.

Den nytillträdde generaldirektören menar att en gång i tiden hade skolinstitutionerna en självklar auktoritet i samhället, men så är det inte i dag.

– Skolan, precis som sjukvården, polisen och politiken måste erövra den här auktoriteten och visa i kompetens och sakkunskap att man är värd människors förtroende. Man måste också gestalta värden såsom rättvisa och ansvarstagande som gör att människor känner förtroende för det man gör, säger han och tillägger:

– Skolan har inte en självklar auktoritet i dag. Det är inte självklart att medborgare i Sverige har förtroende för skolan, det är någonting man måste erövra. Man måste bygga det här förtroendet – och det gör man via kompetens, sakkunskap, fakta och att man gestaltar värden som rättvisa och ansvarstagande. Det ska Skolverket jobba vidare med för att erövra.

Vad finns det mer för förklaringar?

– Det finns såklart många förklaringar på varför vi kommer långt ner på den här listan. En förklaring kan vara att skolan under en längre tid har varit ifrågasatt. Det har riktats mycket kritik mot skolan och man bedömer att skolan inte kan ta det ansvar den ska ta, eller säkra en likvärdig undervisning, och att alla elever får det stöd man har rätt till. Det påverkar Skolverket.

– Den allmänna bilden av skolan påverkar Skolverket. Sedan är det säkert som så att många medborgare inte riktigt är klara över vem som har ansvar för vad i svensk skola. Det finns nog de som tror att det är Skolverket eller staten som ansvaret – det spelar egentligen mindre roll. Jag tycker man inte ska ägna sig för mycket på att hitta förklaringar till att vi inte har förtroendet vi borde ha – vi borde i stället ägna oss åt att skapa detta förtroende.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, håller med Peter Fredriksson i hans reflektion.

– Det kan vara så att man har svårt att sortera rollerna om man inte känner till vad uppgiften för Skolverket och Skolinspektionen är, många i allmänheten känner inte till oss och vad vi gör. Då tror jag att uppfattningen om skolan många gånger spelar över. Det påverkar hur man svarar på frågor om myndigheterna, för man tror att de har det fulla ansvaret, säger Helén Ängmo.

Sonja von Lochow

Sonja von Lochow, senior medieanalytiker på Kantar Sifo, om vad för faktorer som kan ligga bakom det låga anseendet för myndigheterna:

– Myndigheter vars ansvarsområde är i politisk hetluft eller debatteras friskt i nyheterna, får en större negativ belastning på anseendet. Problembilden eller effekten av illa omtycka politiska beslut smittar av sig på myndigheten, säger hon till Skolvärlden.

Helén Ängmo vill att Skolinspektionen uppfattas som trovärdig, tillgänglig och tydlig i sitt arbete. Men samtidigt tycker hon att det är svårt att dra allt för långtgående slutsatser av en enskild undersökning.

– Vi gör och ser andra undersökningar som visar på ett mer positivt förtroende. Vi ligger allt bättre till i de mätningarna och särskilt bland de målgrupper som känner till och är i kontakt med Skolinspektionen, säger Helen Ängmo.

Hur viktigt är det att ni har ett gott anseende bland medborgarna?

– Jag tycker det är viktigt, men det är också viktigt att titta på målgruppen som man faktiskt jobbar mot när man ska vässa och förbättra sig.

– Vi försöker utveckla oss hela tiden. Det vi tror är väldigt viktigt nu är att satsa mer på att bredda vår inspektion och nå ut än mer effektivt i våra skolgranskningar så att det ska kunna bidra till ett lärande och höja skolans resultat. Vi har tidigare haft ett stort fokus på regelefterlevnad, men nu har vi startat projektet ”Inspektion 2018”, ett viktigt förändringsarbete med att bredda metoder, fokusera mycket på kvalitetsfrågor och efter en granskning kunna ge skolorna mer kunskap om vad vi har sett.

Peter Fredriksson:

– Det är viktigt att det finns ett förtroende för oss. Någon annan ambition har vi inte på Skolverket. Min ambition, som ny generaldirektör på Skolverket, är att vi ska bli bättre på att samarbeta med olika målgrupper. Vi ska bli bättre på att ta dialogen som gör att vi skapar en samsyn om vad som är bra för skolan och vilka problem vi behöver hantera. Så tror jag att vi kan bygga förtroende, säger han.

Läs mer om "Anseendeindex för myndigheter 2017" här.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons