antagperm

Jönköping University är ensamma i Sverige om att ha antagningsprov till Ämneslärarprogrammet. Foto: Heineviks flygfoto/Patrik Svedberg

Antagningsprov

Antagningsprov blir permanent för Jönköpings lärarutbildning

Sedan 2017 har Jönköping University haft antagningsprov till ämneslärarutbildningen. Provet blir nu en permanent del av ansökan till programmet.
– Vi vill att de som börjar och går sin ämneslärarutbildning är motiverade säger, Ulrika Stjerndahl, samverkanskoordinator på ämneslärarprogrammet.

UHR:s förslag på tidsplan

2019–2020: Antagningsprovets innehåll och utformning utvecklas.

2021: Utprövning och justering av provet.

2022–2023: Skarpa antagningar.

2024–2028: Uppföljning av antagningsprovet.

2028: Aktuellt att besluta om det blir permanent eller inte.

På Jönköping University måste de som söker till ämneslärarprogrammet bli antagna inte bara på sina betyg eller resultat från högskoleprovet, de måste också göra ett antagningsprov. Idén kom ursprungligen från att högskolan deltog i ett nationellt försök med lämplighetstest för lärarutbildningar 2014–2016.

– Redan när vi hade försökstesten såg vi en förhöjd prestation från studenterna. De som valt att genomgå antagningsprovet var mer motiverade och vi kunde ganska snart se att vi fick behålla dem på utbildningen, säger Ulrika Stjerndahl, samverkanskoordinator och ansvarig för ansökningarna till utbildningen.

Antagningsprovet fungerar som så att den sökande har en intervju och får skriva en reflexionsuppgift som avgör om personen är lämplig för utbildningen eller inte. Tanken är att studenterna redan innan de blivit antagna ska få reflektera över utbildningen för att höja motivationen göra dem mindre sannolika att hoppa av när de väl börjat. Med provet blir det också svårare att ta sig in på utbildningen vilket ska höja statusen på programmet och därför göra den mer attraktiv för en större skara studenter. Av de som gjorde antagningsprovet 2018 blev 87 procent antagna, vilket motsvarade 114 personer.

– Vi vill inte få bort någon från utbildningen, vi vill få fler till den, men vi vill att de som börjar och går sin ämneslärarutbildning är motiverade för både studierna och för yrket.

–Studenterna som uppfyllt kraven på lämplighet genom antagningsprovet och nu går ämneslärarutbildningen uttrycker att deras självkänsla höjts och att de är mer motiverade eftersom de känner sig utvalda då de haft ett antagningsprov som de har klarat av.

Rebecca Roth, ordförande i LR:s Studerandeförening, är för en mer reglerad antagningsprocess och att antagningskraven kan bli strängare.

– Fokus för oss på LR Stud är och kommer alltid vara att kvalitetssäkra lärarutbildningen.

Men angående högskolans antagningsprov säger hon att de kanske gick för fort fram, även om hon inte är emot idén i sig.

– Så länge ett antagningsprov är väl beprövat och det visat ett positivt utfall så är vi för det. Däremot är det något för tidigt för Jönköping att avgöra om det har den effekt man önskar.

– Vi tycker kanske att man i det här fallet ska lyssna på UHR:s rapport och ta tillvara på råden de kommer med. Vi vet att lärarbristen är enorm och att vi måste lösa den men det gör man inte genom att stressa sig igenom regleringar eller förslag.

2018 gav UHR ut en rapport om hur antagningsprov påverkar avhopp från ämneslärarutbildningen och kom fram till att det har en viss effekt, men att andra tillvägagångssätt är mer effektiva. UHR beräknande även att ett antagningsprov skulle ta sju år att utveckla, genomföra och följa upp innan det är aktuellt att något blir permanent. Att det skulle röra sig om just sju år baseras på dels testen med lämplighetsbedömning och dels deras erfarenhet av att framställa olika prov. Som en jämförelse står det att ett nationellt prov i svenska tar närmare två år att göra.

Håkan Sandgren, utbildningschef på Jönköping University, säger att högskolan har ett gott underlag för att antagningsproven fungerar bra.

– Vi har en lokal erfarenhet av hur det fungerar för de studenter som har blivit antagna via antagningsprov och kan se att de fungerar väldigt bra i studiemiljön och är motiverade. Avhoppsstatistiken är väldigt låg här, och därför så har vi valt att fortsätta med antagningsproven.

Än så länge har ingen som klarat ntagningsprovet gått hela utbildningen och därför kan inte statistiken säga något om sena avhopp. Men Håkan Sandgren säger att deras statistik ändå visar något eftersom det vanligaste nationellt är att studenterna slutar under de första åren.

– Ett problem med ämneslärarutbildningen är att man ganska tidigt i utbildningen väljer att sluta. Det har vi delvis fått bukt med genom antagningsprovet, tänker vi.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm