sjunnesson

Jan Sjunnesson, gymnasielärare, fd skolledare och lärarutbildare samt fd chefredaktör och ansvarig utgivare för Sverigedemokraternas webbtidning Samtiden.

| Foto: Model House
Debatt

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt. ”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter? Nej, säger skollagen och arbetsmiljölagen, men ändå sker det med SD-vänliga lärare. Den mest kände är före detta gymnasieläraren och partisekreteraren Richard Jomshof som fick sluta 2005 när skolledningen gav efter för skriverier i lokalpress.

Ett decennium senare fick jag känna av liknande behandling, men denna gång från elever som inte tolererade mig, en offentlig SD-profil som varit redaktör för partiets webbtidning Samtiden 2014 och figurerat i medierna sedan dess som SD-sympatiserande debattör.

Mitt fall är rätt unikt. Få lärare som röstar på SD skulle våga vara offentliga med sin valhemlighet. Men det är ett problem om inte åsikter som representeras till 18 procent i riksdagen kan respekteras i skolan. Där kan man ibland som elev mobba en lärare utan att råka illa ut eftersom en SD-märkt lärare är lovligt villebråd att ge sig på, tyvärr.

Att elever mobbar varandra vet vi, men vad vet vi vuxna om deras mobbning av lärare? Antagligen lite. Varje fjärde lärare har utsatts för våld och hot det senaste året visar en undersökning men ren mobbning av lärare verkar vara okänd. Därav mitt inlägg här.

För några år sedan utsattes jag för mobbning av högstadieelever. Jag skulle vikariera i svenska i två månader på en friskola norr om Stockholm. Efter en vecka hade några av eleverna googlat fram alla mina inlägg, YouTube-klipp och andras kommentarer om mina kritiska åsikter om islamism och svensk invandringspolitik. Dessa elever drevade så gott de kunde mot mig i klassrummet, men jag stod på mig i sju veckor till. Värst var när en Rubikskub i hårdplast träffade mig i nacken.

Att elever går på lärarvikarier är vanligt, men i mitt fall fanns en dimension av att eleverna hade vuxenvärlden, inklusive vissa föräldrar, på sin sida. När jag ringde hem till de mest jobbiga eleverna fick jag ibland till svar att jag var rasist och därför förtjänade att få mina lektioner i grammatik, stavning och ordförråd förstörda.

Rektorn skrattade och sa att det hade varit lättare om jag varit homosexuell. Men en lärare med politiskt kontroversiella åsikter var svår att försvara som rektor även om denna rektor verkligen försökte.

Ingen lärare stod upp för mig. Samma sak skedde på två skolor till där även rektorerna vek ned sig och avbröt flerveckorsvikariat.

Men tiden som mobbad lärare gav mig en del huvudbry.

Mitt fall var dock extremt. Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Det är inget att gråta över idag.

Men tiden som mobbad lärare gav mig en del huvudbry. Jag fann att tonåringar i mitt fall hade funnit ett perfekt mobboffer, en vuxen som det var okej att driva med, att kasta saker på. Varje upprorisk ungdom som inte vill ha lektioner drömmer om att finna ett sätt att slippa och komma undan. Mina uttalanden i medier inklusive intervjuer för SVT var perfekta för att spela upp på lektioner för att vinna kompisarnas flin.

Med denna logik var deras bedrövliga beteenden mer förståeliga. Varje vuxen som visar tecken på svaghet (det gällde inte mig, men min offentliga roll som SD-debattör var definitivt till min nackdel) kan råka ut för unga mobbare.

Jag började tänka i banor utanför politiska strider. Tänk om unga mobbare beter sig så här illa mot svaga lärare, de som har personliga kvaliteter rakt motsatt mot vad skolan och klassrummet kräver. De är kanske mesiga, tveksamma, har talfel, är tjocka eller rödhåriga. Vad som helst kan få en grupp att attackera en auktoritet.

Elever är inget undantag och de är skoningslösa mot andra elever bland dem själva och mot vuxna, vad det nu kan vara (röriga lektioner, ha stark dialekt, ha med sig fel material, annorlunda utseende, familjerelationer, sexuell läggning eller värst av allt, ovanlig hudfärg och fel religiös tillhörighet, vilket judiska lärare erfarit i Skåne).

Jag lärde mig mycket av dessa månader och fick upp ögonen för mina kollegor som inte är lika tjurskalliga och sturska som jag. De misslyckade lärare som försöker undervisa men blir till driftkuckus och slutar.

Att mobba unga och äldre är fruktansvärt och jag hoppas att fler mobbade lärare vågar berätta om vad de utsätts för, oavsett orsak.

Jan Sjunnesson, gymnasielärare, fd skolledare och lärarutbildare, fd chefredaktör för Sverigedemokraternas webbtidning Samtiden

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm