Arbetsdagen under lupp

I våras släppte Skolverket rapporten ”Lärarnas yrkesvardag”. I den redovisas hur grundskollärare fördelar sin arbetstid under ett vardagsdygn och visade bland annat att en genomsnittlig lärare lägger 34 procent av sin tid på undervisning och har en arbetsvecka på 48 timmar.

Nu har materialet analyserats ytterligare av forskare vid Linköpings universitet och presenteras i rapporten ”En tidsgeografisk studie av strukturen i lärares vardag”. Kajsa Ellegård, professor vid Tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet är en av dem som hållit i studien.

– Vi har gjort en fördjupad analys för få tydligare kunskaper om hur lärarvardagen verkligen ser ut. Det som är nytt jämfört med den tidigare studien är att vi visar hur dagen är uppsplittrad och man kan se hur lärarna går från en uppgift till en annan. Arbetsdagens rytm påverkar lärarna mycket, både deras hemliv och hur mycket de kan jobba i skolan.

Något som förvånade Kajsa Ellegård var de många olika praktiska uppgifter som lärarna lade sin tid på. Klassrum som ska iordningsställas och material som ska tas fram. Näst efter undervisning och planering är praktiska sysslor den mest tidskrävande och samtidigt en av de mest kortvariga och splittrade aktiviteterna, enligt rapporten.

Kajsa Ellegård menar att fler andra vuxna i skolan skulle kunna göra en del av de pratiska uppgifterna för att frigöra tid åt lärarna.

– När eleverna har rast så har ju lärarna en möjlighet att förbereda nästa lektion eller kanske få en stunds återhämtning, båda sakerna är viktiga för att man ska kunna komma med full energi till nästa lektion. Ofta, i alla fall för de lägre åldrarna, används tiden till att rastvakta. Men det är ingen uppgift som kräver pedagogiskt utbildad personal. När lärare har hand om det också riskerar kärnuppdraget att bli lidande.

I undersökningen tittade man också på vilka förutsättningar lärarna har för att kunna arbeta tillsammans i exempelvis temaarbeten.

– I och med att schemaläggningen ofta är tajt, nu pratar jag om årskurs 7 till 9, så har lärarna väldigt sällan förutsättningar att träffas och göra den planering som krävs för att jobba tillsammans. Även brist på lediga lokaler under arbetstiden utgör ett hinder.

Kajsa Ellegård lyfter också fram det faktum att många lärare arbetar hemma, på kvällar och helger, för att det inte finns tid eller för att det saknas en lugn plats i skolan.

– Hur arbetslivets förutsättningar påverkar privatlivet tycker jag är väldigt viktigt att vara medveten om. Om man måste arbeta mycket hemma kan det få konsekvenser för möjligheten till vila och i vilken grad du hinner göra saker tillsammans med familjen. Man får helt enkelt inte den återhämtning som krävs till nästa dag. Men man skulle kunna åtgärda detta genom att få fram mera resurser i skolan, såväl fler lärare som mer annan personal och ändamålsenliga lokaler.