rektor_kronan

Djeno Mahic är rektor på Kronan i Trollhättan.

| Foto: Sebastian LaMotte
Skolmorden

Rektorn efter skolattentatet: Att minnas är ett sätt att gå vidare

Säkerhetsvakten som anställdes efter attacken slutade i våras. En ny vardag vilar över skolan Kronan i Trollhättan.
Men på årsdagen av vansinnesdådet riktas ljuset återigen mot personalen som förlorade en elev och två kollegor.

Om trauma
  • Våldsamma och svåra händelser, som den på Kronan, utsätter människor för extrem stress. Sådan stark stress kan leda till flera sorters reaktioner.
  • Vilka besvär som drabbar en utsatt person beror på händelsen, hur man är som person och i vilken fas i livet händelsen sker.
  • En del människor får besvär direkt efteråt, för andra kan det dröja flera år.
  • Det kan ta längre tid att bearbeta ett trauma som orsakats av människor, än till exempel en naturkatastrof.

Källa: Luis Ramos Ruggiero/Kris&Traumacentrum

Rektor Djeno Mahic fick Carnegieutmärkelsen för sitt modiga agerande under morddagen. Han sprang runt i skolan och varnade anställda och elever.

– Det känns inte bara som grattis. Det påminner om varför jag fick det. Jag hade hellre fått pris för mitt jobb som verksamhetsutvecklare.

Med årsdagen kommer minnena tillbaka. Pressen från media är stor – SVT har intervjuat honom, och flera tidningar.

– Årsdagen kommer oavsett om vi vill eller inte, och det uppmärksammas i media. Vi bestämde att ta den kontakt folk vill ha med oss, hellre än att det ska spekuleras om hur det är i skolan idag, vill vi berätta om hur vi har det. Man själv väljer om man vill vara med eller inte, säger han.

Årsdagen gör ett hack i vardagen, som långsamt börjat flyta igen.

– Framför allt att det uppmärksammas i media gör att många tänker på det mer än vanligt. Vi har jobbat med personalen med att de ska vara tydliga med hur de känner sig i stunden. Det viktiga är att man orkar komma till jobbet på måndagen efter årsdagen, säger han.

Djeno Mahic kallar mördaren vid namn. Anton.

– Ibland gör jag det. Alla vet ju vem jag pratar om.

Det var för ett år sedan som Anton Lundin tog sig in i skolan Kronan i Kronogården. Han dödade elevassistenten Lavin Eskander, och eleven Ahmed Hassan. Sist dödade han läraren Nazir Amso – för att sedan bli skjuten av polisen som Djeno Mahic kallat dit.

Djeno Mahic kom in i trapphuset i samma ögonblick. Han hörde skottet.

– Det är många som tycker att årsdagen i sig gör att man blir påmind om saknaden och sorgen. Ibland vill man vara ifred och tänka på det. Men samtidigt känner jag mycket stolthet över att vi kommit igång. Det är mycket blandat, säger han.

När mordet skedde var skolan inne i ett intensivt arbete med sina resultat. Kronan har historiskt sett haft låga meritvärden och hög personalomsättning, berättar Djeno Mahic.

För tre år sedan låg snittet på 135, förra året på 193. Efter mordet sänktes det till 187.

Trots polisens fynd av rasistiskt material i Anton Lundins dator, och att han valde Kronan som är en segregerad skola i ett socialt utsatt område, och trots att gärningsmannen valde offer som hade mörkare hud och hår än standardsvensken, vill Djeno Mahic inte prata i termer av rasistbrott.

– Våld är våld. Det man har hittat efteråt får man tolka som man vill. Jag väljer att tolka det som att det kunde ha hänt var som helst. Vi har väldigt få skolor som är homogena. De flesta är heterogena. När man inte drabbas så tror jag att man tänker att man skulle bli förbannad, men när man hamnar i situationen blir de primitiva känslorna väldigt avlägsna, förklarar han.

Personalen har fått sin kristerapi. För Luis Ramos Ruggiero, psykolog vid Kris&Traumacentrum i Stockholm, har årsdagarna en viktig symbolisk funktion. Han ser ingen risk för att uppmärksamheten ska riva upp sår.

– Det är ett tillfälle när man upplever att man stannar upp och tittar bakåt och sen kan man titta framåt. Man kan inte gå framåt utan att gå tillbaka. Att prata om det som hänt, det är sällan det leder till retraumatisering. Det är precis det motsatta, att människan känner sig starkare av att se att det finns människor som känner som jag. Både individuellt och som grupp är det nödvändigt, säger han.

Hans jobb går ut på att behandla traumatiserade patienter, främst flyktingar. Mottagningen tar också emot människor med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Att uppmärksamma årsdagar blir ett sätt att behandla sina erfarenheter.

– Ceremonier är bra för att man förenas med andra människor i känslorna som kommer från en traumatisk händelse. Man förstår att man inte är ensam i de jobbiga känslorna, säger han.

Men det är också viktigt att det inte bara handlar om denna enda dag. Arbetet för den som är drabbad pågår hela tiden.

– Det är inte bara en dag, det är många, många dagar, säger Luis Ramos Ruggiero.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förlorade en medlem den 22 oktober 2015.

– Som lärare tänker jag att mina kolleger måste ha känt en sådan frustration och rädsla själva, och samtidigt ansvara för eleverna. Jag kan inte tänka mig fasan när man förstår att man inte kan skydda eleverna, samtidigt som man själv är livrädd och stressad, säger hon.

På sikt behöver det finnas mer tid för arbete med värdegrunder i skolan, menar hon.

– Det viktiga värdegrundsarbetet blir svårt att genomföra utan tid för varje elev. Lärare behöver tid före och efter lektionen. De måste ha förberedelsetid för att hantera frågor som tolerans i klassrummet. Efter lektionen behöver de tid för att gå igenom vad som händer i diskussionen. Men stressen gör att man får lite tunnelseende, säger hon.

Åsa Fahlén vill också se förändringar i skolans sociala politik.

– Segregationen leder till att man alienerar sig från verkligheten. Med tanke på boendesegregeringen borde skolan ha en annan roll. Vi borde inte spä på den, men det gör vi idag. Men hur man ska göra är svårt.

Under dagarna före årsdagen, kom Sveriges kommuner och landsting med en undersökning om att svenska skolors säkerhetstänkande har alldeles för många brister. Men lika lite som Djeno Mahic väljer att inte se dådet som en rasistisk handling, lika lite tycker han att morden på Kronan i Trollhättan borde leda till att svenska skolor skulle låsas.

– Återigen så blir det en ideologisk fråga. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Skolan ska symbolisera det öppna samhället och symbolisera trygghet. Vi har valt att ha en öppen skola. Det kunde lika gärna ha hänt i ett köpcentrum. Det här kunde ha hänt var som helst, egentligen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm