Annons
Djeno Mahic är rektor på Kronan i Trollhättan. Foto: Sebastian LaMotte

Att minnas är ett sätt att gå vidare

Publicerad 20 oktober 2016

Fakta

Om trauma

  • Våldsamma och svåra händelser, som den på Kronan, utsätter människor för extrem stress. Sådan stark stress kan leda till flera sorters reaktioner.
  • Vilka besvär som drabbar en utsatt person beror på händelsen, hur man är som person och i vilken fas i livet händelsen sker.
  • En del människor får besvär direkt efteråt, för andra kan det dröja flera år.
  • Det kan ta längre tid att bearbeta ett trauma som orsakats av människor, än till exempel en naturkatastrof.

Källa: Luis Ramos Ruggiero/Kris&Traumacentrum

Relaterat

Säkerhetsvakten som anställdes efter attacken slutade i våras. En ny vardag vilar över skolan Kronan i Trollhättan. Men på årsdagen av vansinnesdådet riktas ljuset återigen mot personalen som förlorade en elev och två kollegor.

Rektor Djeno Mahic fick Carnegieutmärkelsen för sitt modiga agerande under morddagen. Han sprang runt i skolan och varnade anställda och elever.

– Det känns inte bara som grattis. Det påminner om varför jag fick det. Jag hade hellre fått pris för mitt jobb som verksamhetsutvecklare.

Med årsdagen kommer minnena tillbaka. Pressen från media är stor – SVT har intervjuat honom, och flera tidningar.

– Årsdagen kommer oavsett om vi vill eller inte, och det uppmärksammas i media. Vi bestämde att ta den kontakt folk vill ha med oss, hellre än att det ska spekuleras om hur det är i skolan idag, vill vi berätta om hur vi har det. Man själv väljer om man vill vara med eller inte, säger han.

Årsdagen gör ett hack i vardagen, som långsamt börjat flyta igen.

– Framför allt att det uppmärksammas i media gör att många tänker på det mer än vanligt. Vi har jobbat med personalen med att de ska vara tydliga med hur de känner sig i stunden. Det viktiga är att man orkar komma till jobbet på måndagen efter årsdagen, säger han.

Djeno kallar mördaren vid namn. Anton.

– Ibland gör jag det. Alla vet ju vem jag pratar om.

Det var för ett år sedan som Anton Lundin tog sig in i skolan Kronan i Kronogården. Han dödade elevassistenten Lavin Eskander, och eleven Ahmed Hassan. Sist dödade han läraren Nazir Amso – för att sedan bli skjuten av polisen som Djeno Mahic kallat dit.

Djeno Mahic kom in i trapphuset i samma ögonblick. Han hörde skottet.

– Det är många som tycker att årsdagen i sig gör att man blir påmind om saknaden och sorgen. Ibland vill man vara ifred och tänka på det. Men samtidigt känner jag mycket stolthet över att vi kommit igång. Det är mycket blandat, säger han.

När mordet skedde var skolan inne i ett intensivt arbete med sina resultat. Kronan har historiskt sett haft låga meritvärden och hög personalomsättning, berättar Djeno Mahic.

För tre år sedan låg snittet på 135, förra året på 193. Efter mordet sänktes det till 187.

Trots polisens fynd av rasistiskt material i Anton Lundins dator, och att han valde Kronan som är en segregerad skola i ett socialt utsatt område, och trots att gärningsmannen valde offer som hade mörkare hud och hår än standardsvensken, vill Djeno Mahic inte prata i termer av rasistbrott.

– Våld är våld. Det man har hittat efteråt får man tolka som man vill. Jag väljer att tolka det som att det kunde ha hänt var som helst. Vi har väldigt få skolor som är homogena. De flesta är heterogena. När man inte drabbas så tror jag att man tänker att man skulle bli förbannad, men när man hamnar i situationen blir de primitiva känslorna väldigt avlägsna, förklarar han.

Personalen har fått sin kristerapi. För Luis Ramos Ruggiero, psykolog vid Kris&Traumacentrum i Stockholm, har årsdagarna en viktig symbolisk funktion. Han ser ingen risk för att uppmärksamheten ska riva upp sår.

– Det är ett tillfälle när man upplever att man stannar upp och tittar bakåt och sen kan man titta framåt. Man kan inte gå framåt utan att gå tillbaka. Att prata om det som hänt, det är sällan det leder till re-traumatisering. Det är precis det motsatta, att människan känner sig starkare av att se att det finns människor som känner som jag. Både individuellt och som grupp är det nödvändigt, säger han.

Hans jobb går ut på att behandla traumatiserade patienter, främst flyktingar. Mottagningen tar också emot människor med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Att uppmärksamma årsdagar blir ett sätt att behandla sina erfarenheter.

– Ceremonier är bra för att man förenas med andra människor i känslorna som kommer från en traumatisk händelse. Man förstår att man inte är ensam i de jobbiga känslorna, säger han.

Men det är också viktigt att det inte bara handlar om denna enda dag. Arbetet för den som är drabbad pågår hela tiden.

– Det är inte bara en dag, det är många, många dagar, säger Luis Ramos Ruggiero.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förlorade en medlem den 22 oktober 2015.

– Som lärare tänker jag att mina kolleger måste ha känt en sådan frustration och rädsla själva, och samtidigt ansvara för eleverna. Jag kan inte tänka mig fasan när man förstår att man inte kan skydda eleverna, samtidigt som man själv är livrädd och stressad, säger hon.

På sikt behöver det finnas mer tid för arbete med värdegrunder i skolan, menar hon.

– Det viktiga värdegrundsarbetet blir svårt att genomföra utan tid för varje elev. Lärare behöver tid före och efter lektionen. De måste ha förberedelsetid för att hantera frågor som tolerans i klassrummet. Efter lektionen behöver de tid för att gå igenom vad som händer i diskussionen. Men stressen gör att man får lite tunnelseende, säger hon.

Åsa Fahlén vill också se förändringar i skolans sociala politik.

– Segregationen leder till att man alienerar sig från verkligheten. Med tanke på boendesegregeringen borde skolan ha en annan roll. Vi borde inte spä på den, men det gör vi idag. Men hur man ska göra är svårt.

Under dagarna före årsdagen, kom Sveriges kommuner och landsting med en undersökning om att svenska skolors säkerhetstänkande har alldeles för många brister. Men lika lite som Djeno Mahic väljer att inte se dådet som en rasistisk handling, lika lite tycker han att morden på Kronan i Trollhättan borde leda till att svenska skolor skulle låsas.

– Återigen så blir det en ideologisk fråga. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Skolan ska symbolisera det öppna samhället och symbolisera trygghet. Vi har valt att ha en öppen skola. Det kunde lika gärna ha hänt i ett köpcentrum. Det här kunde ha hänt var som helst, egentligen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons