3101574-studentexamen-grattis

Fler ska ta examen – med likvärdiga kunskaper.

Gymnasieutredningen

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Liberalerna vill återgå till timplan och ämnesbetyg för att höja resultaten på gymnasiet. Dessutom vill de införa en skriftlig examen och höja antagningskraven till de teoretiska programmen.
– Det är lite att börja i fel ände. Det räcker inte med att höja kraven, vi måste se till att få en bra grundskola för alla, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Läs mer

Läs mer om regeringens gymnasieutredning här.

Gymnasieutredningen som regeringen tillsatt ska redovisas i oktober. Nu går Liberalerna ut med sina reformationsförslag. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Jan Björklund och Christer Nylander, partiledare respektive skolpolitisk talesperson för Liberalerna, att 90-talets gymnasiereform innefattar ”stora misstag”.

Framför allt består dessa i kursbetyg och den skrotade timplanen. Men också att kraven på de teoretiska programmen minskar medan de praktiska programmen får mer och mer teoretiska moment i läroplanen.

– Jag upplever det som så att Liberalerna har lagt ett karbonpapper på den politik vi för, vilket jag tycker är bra för då antar jag att vi kan mötas och förslagen går igenom i riksdagen, säger Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

I sin debattartikel är Liberalerna tydliga med att den skrotade timplanen inneburit fler lärarlösa lektioner och därför inverkat negativt på studieresultaten och antalet elever som tar examen.

Aida Hadzialic bemöter kritiken:

– Vi behöver fler lärare i skolan och fler lärare som kan fokusera på sin undervisning. Poängsystemet fungerar väl, men vi behöver titta på justeringar.

När det gäller ämnesbetyg går regeringen och Liberalerna på samma linje.

– Vi måste gå från kurs- till ämnesbetyg. Med kunskapskrav som alla måste fullfölja får eleverna bättre chans att fördjupa sig kunskapsmässigt och öka resultaten och få långsiktighet i sina studier. Det finns en risk att kursbetyg fungerar motivationsdödande, så där tror jag ämnesbetyg är bättre, säger Aida Hadzialic.

För Åsa Fahlén saknas en viktig del i diskussionen, den att 100 poäng inte nödvändigtvis innebär 100 lektioner med en lärare.

– Det är klart att det inte ser bra ut utifrån ett likvärdighetsperspektiv att en kurs på 100 poäng innebär 75 timmar i en skola och 90 i skolan bredvid. Det stressar både lärare och elever att klara av samma kursinnehåll på mindre tid, säger hon.

I Liberalernas debattartikel får examensprovet en viktig roll för att säkerställa de kunskaper en elev förväntas ha med sig från sin gymnasieutbildning.

Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt, på det villkor att de nationella provens omfattning samtidigt ses över.

– Jag tycker att det är positivt att man närmar sig kunskapsfokus. När man tullar på kunskapskraven är det elever som inte har en akademisk bakgrund som förlorar, och segregation är ett stort problem. Jag tror på att ställa krav på eleverna – men att stötta dem att nå kraven, säger Åsa Fahlén.

Från regeringshåll är attityden till slutprov inte lika positiv.

Gymnasieministern tror inte på examensprov för alla teoretiska program, men däremot på att digitalisera de nationella proven och förlägga rättningen externt.

– Vi behöver mer likvärdighet i skolan, betygen ska spegla kunskapen och jag vet att det inte är så idag. Betygssättningen måste bli bättre. Men Jan Björklund missar den stora elefanten i rummet och det är att kommersialiseringen av skolan skapar glädjebetygen. De beror på konkurrensen och kommersialiseringen, som Jan Björklund fortfarande ställer sig bakom, säger Aida Hadzialic.

Jan Björklund och Christer Nylander menar i sin tur att den rödgröna politiken resulterar i en ”snällfälla”, en strömlinjeformad utbildning som ställer för låga kunskapskrav på de akademiskt förberedande gymnasieutbildningarna och för höga på de teoretiska avfärdar gymnasieministern.

– Jag vill snarare säga att Liberalerna dragit ner kraven så pass mycket på de praktiska utbildningarna minskat kraftigt i attraktivitet, att Jan Björklund beskrivit dem som ”slasktrattar för mindre studiebegåvade” vilket skrämt bort många som ser en praktisk utbildning som sin möjlighet i livet, säger Aida Hadzialic.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm