Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

När coronapandemin tog fart under vårterminen 2020 togs hela världen på sängen. I skolan blev det till att improvisera, lappa och laga för att få undervisningen att fungera. Lokala initiativ, rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och regeringsbeslut ändrade förutsättningarna på nästan daglig basis. Många lärare jobbade dubbelt eller trippelt för att se till att alla elever skulle få den undervisning de har rätt till.

Under sommaren har elever och lärare fått en paus, och arbetsgivarna har haft tid att planera för mer genomtänkta åtgärder inför höstterminen, med vårens erfarenheter i ryggen. Men det är inte tid som tagits tillvara, att döma av de vittnesmål från lärare som kommer in till Lärarnas Riksförbund.

– Vi hör från våra medlemmar att det saknas en plan för att undvika trängsel och för att skydda de som befinner sig i riskgrupp. Åtminstone har ingen informerat dem om en sådan plan. De är oroliga för smitta och för risken att det återigen blir en tuff arbetsbelastning.  Den oron måste tas på allvar om lärarna ska få en bra arbetssituation. Vi befinner oss i en pandemi och måste agera klokt, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Hon är mycket kritisk till att arbetsgivarna inte ser till att skapa bättre förutsättningar för personal och elever när de givits andrum efter våren.

Jag är rädd att man bara kör på precis som vanligt

– Vi saknar att man säger ”vi har en plan”. Det kunde man inte riktigt kräva i mars-april när alla bara gjorde sitt bästa för att få det att funka. Men nu vet vi ju att det blev en ökad arbetsbelastning och att det blev trängsel. Hur löser vi det då? Det var ju klart redan innan sommaren att det här kommer kvarstå till hösten så vi menar att man borde ha en plan, säger hon.

Saker som Åsa Fahlén menar borde in gå i en plan för hösten är bland annat åtgärder för att undvika trängsel i skolan, en tjänstefördelning som möjliggör för lärare som befinner sig i riskgrupp eller har anhöriga som gör det att utföra arbetsuppgifter på distans, och rutiner för att minska dubbelarbete om en situation liknande den på grundskolan i våras uppstår.

Utöver konkreta åtgärder hoppas hon att trycket på lärarna från arbetsgivare och vårdnadshavare inte ska bli för högt. När lärarnas arbetsbelastning ökar behöver de prioritera elevernas undervisning, inte rapportering till andra, menar hon.

– Det måste vara ok att inte förvänta sig samma leverans från skolan. Med det menar jag inte att man ska sänka kraven på själva undervisningen, men man kanske inte kan ha lika många prov, lika mycket feedback till hemmen, inte skriva lika många dokument. Det är positivt med transparens men man får sortera bland arbetsuppgifterna och prioritera elevernas utveckling och det som ger läraren underlag till en bedömning. Det kräver tillit till lärarna från omvärlden.

Mardrömsscenariot inför hösten är att frånvaron skjuter i höjden igen, som den periodvis gjorde på grundskolan under våren, och nu riskerar att göra även på gymnasiet som öppnar igen.

– Den ökade arbetsbelastningen i grundskolan handlade ju om att tillhandahålla undervisning för elever både i klassrummet och hemma, och samtidigt täcka upp för sjuka kollegor. Då var det en akut situation och man kanske klarade av det fram till sommaren. Men det trippelarbetet orkar man ju inte med i längden. Nu vet vi att situationen kommer att se liknande ut i höst, och då borde man ha en plan. Det går ju att organisera om man vill, men jag är rädd att man bara kör på precis som vanligt, säger Åsa Fahlén.