Annons

”Att resa förbättrar förståelsen”

Publicerad 3 december 2012

Resor och internationella kontakter fördjupar förståelsen för andra länder och språk. Två klasser från Fridegårdsgymnasiet gav sig av till Paris och Strasbourg för att lära sig mer om Europa och EU. 

Etik, miljö och ett internationellt perspektiv ingår numera i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Skolan ska stärka förmågan att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Förmodligen är det allra bästa sättet att nå dit att packa resväskan och ge sig iväg ut i världen.

Det gjorde två lärare och 24 elever från Fridegårdsgymnasiet i Bålsta, norr om Stockholm. Efter några dagar i Paris åkte de vidare till Strasbourg för att lära sig mer om EU tillsammans med över 400 gymnasister från 20 europeiska länder. Varje år får totalt 10 000 elever möjligheten att delta i Euroscola med ekonomiskt stöd från EU.

– Det är oerhört viktigt för EU att nå unga och engagera dem och det här är ett sätt. De här ungdomarna är ju födda med EU så de funderar inte över om vi ska vara med eller inte. För att EU ska bli intressant för dem behöver man tala om ämnen som berör dem, som snus, mopeder och skolmat, säger Elin Quas, lärare i samhällskunskap.

På skolan går hon under namnet ”EU-Elin” sedan hon blev skolambassadör för EU. När hon gick Internationella programkontorets ambassadörskurs fick hon höra om Euroscola och till slut fick hon ihop alla papper till ansökan.

– Jag såg det som en chans för eleverna att få resa och se EU på riktigt. Jag upplevde själv att det var först när jag såg EU-parlamentet på plats som jag förstod vad EU handlar om, hur alla länder samarbetar för att få till ett beslut som sedan blir en del av vår vardag, säger Elin Quas.

Eleverna trodde aldrig resan skulle bli av, men nu är de iväg tillsammans med Elin Quas och samhällskunskapsläraren Helena Rastas.

– Jag blev varnad för all byråkrati innan. Det var faktiskt ännu värre, men det var värt det. Vi fick pengar från Euroscola och från en fond på skolan, så eleverna har bara behövt betala för mat. Om någon inte hade kunnat åka med för det hade vi löst det, men ingen protesterade. Då är det värre när vi ber om lunchpengar för utflykter hemma, säger Elin Quas.

Fridegårdsgymnasiet arbetar för att få till fler internationella samarbeten och resor. Flera elever har deltagit i ett utbyte med en spansk skola och ett par elever planerar att göra sitt examensarbete i Ghana. Skolan samarbetar även med skolor i Finland och Danmark och nästa höst blir det en skolresa till Bryssel. Kanske kommer mötet med andra lärare under Euro-scola leda till nya samarbeten.

– Det är jätteviktigt och spännande att få igång mer internationaliseringsarbete. När eleverna får uppleva saker så här fastnar kunskapen bättre. Eftersom eleverna kommer att prata om resan finns det även en marknadsföringsaspekt i det, men den är sekundär. Vi lever ju i en verklighet där Stockholms skolor lockar till sig våra elever, säger Helena Rastas.

Planen är att eleverna ska besöka kommunens grundskolor för att berätta om EU utifrån sina upplevelser. Det är ett sätt för eleverna att bearbeta kunskaperna och träna på framföranden, men också att marknadsföra skolan.

– Det här har varit ett rent samhällsvetenskapligt projekt, men med facit i hand hade det kunnat vara ämnesöverskridande, framför allt med engelskan men också med svenskan. Det hade gett resan ytterligare en dimension, men vi hade ont om tid, säger Helena Rastas och fortsätter:

– All ”kredd” till Elin. I grund och botten handlar det om att ha ett stort engagemang så att man orkar driva projektet i mål. Då gäller det att välja något man själv brinner för.

Elins och Helenas råd till ressugna lärare

• Det finns en massa pengar att söka, till exempel kan ni fråga EU-parlamentariker om ekonomiskt stöd för de kan bidra med pengar till en Bryssel-resa. Det finns även kurser för att lära sig att hitta i ansökningsdjungeln.

• I samtal med rektor kan man tala om fördelarna för elevernas kunskapsinhämtning, men nämn också att det står i styrdokumenten att skolan ska arbeta med internationalisering.

• Välj ett reseprojekt ni själva brinner för eftersom det kräver mycket arbete för att komma iväg.

• Träffa föräldrar och elever för att diskutera vad de kan acceptera och vad du kan acceptera under resan. Kom överens om gemensamma regler.

• Se till att lösa ekonomin så att alla kan åka med, även elever som inte har råd.

• Förbered resan ordentligt i undervisningen. Arbeta så ämnesöverskridande som möjligt, gärna med språklärarna.

• Passa på att knyta kontakter med andra skolor och lärare när ni är iväg. Det kan bli grunden för nya samarbeten.

• Låt eleverna berätta för andra elever om sina upplevelser när ni kommit hem.

 

Tips för att internationalisera undervisningen

  • Internationella programkontoret möjliggör internationellt samarbete, kompetensutveckling och utbyten för skolor, lärare och elever. De kan även hjälpa till med ekonomiskt stöd. På programkontoret.se kan du läsa mer.
  • För europeiskt samarbete, utbyte och kompetensutveckling finns Programmet för livslångt lärande, med bland annat Comenius och Leonardo da Vinci. För samarbeten och utbyten inom Norden finns Nordplus. I programmen Athena och Atlas kan skolor samverka globalt.
  • Etwinning.net är en digital plattform för samarbete mellan lärare, skolledare, bibliotekarier och annan skolpersonal i Europa. Genom Etwinning kan du hitta samarbetspartners, planera projekt och dela idéer med andra lärare.
  • På europarl.europa.eu/euroscola kan du läsa mer Euroscola och ansöka om att få delta i endagarsprogrammet i Strasbourg. Eleverna får träffa EU-parlamentariker och elever från andra länder, lära sig mer om EU och delta i ett rollspel i EU-parlamentet.
  • Lärarhandledningen ”Lär om EU” innehåller metoder och verktyg för EU-undervisningen. På eukunskap.se finns mer information.
  • Programkontorets fyraåriga projekt för EU-skolambassadörer vilar på ett samarbete mellan Sverige och EU. Det avslutas i år och än finns inget beslut om vad som kommer härnäst.

Källa: Internationella programkontoret. EU får en ny sjuårig budget 2014 och då kommer de europeiska programmen förändras något. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons