Annons
Foto: Anna Karlsson

Attityder och kulturella skillnader påverkar

Publicerad 4 december 2013

Fakta

Om Pisa-undersökningen

  • Står för Programme International Student Assessment
  • Initierat och styrt av OECD.
  • Genomförs vart tredje år. Den första kom år 2000.
  • Mäter 15-åriga skolelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde huvudämne, men samtliga kunskapsområden undersöks varje gång.
  • Alla 34 OECD-länder deltar i undersökningen och dessutom erbjuds andra länder att delta.
  • I den senaste undersökningen – Pisa 2012 – deltog cirka 4700 svenska elever fördelade på 209 skolor. Huvudämnet var matematik. 
  • Pisa lägger stor vikt vid elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. De ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. Målet är inte att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument.
  • Det är frivilligt att delta i Pisa och resultatet är inte betygsgrundande.

Andra internationella undersökningar

Timss – Trends in international mathematics and science study

  • Organiseras av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement).
  • Mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
  • Genomförs var fjärde år, den senaste 2011.

Timss advanced

  • Mäter elevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i gymnasieskolans sista år.
  • Organiseras av IEA.
  • Har genomförts vid två tillfällen, 1995 och 2008. Nästa gång är 2015.

Pirls – Progress in international reading literacy study

  • Organiseras av IEA.
  • Mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4.
  • Genomförs var femte år, den senaste 2011.

ICCS – International civic and citizenship education study

  • Undersöker kunskaper, attityder och engagemang i demokrati- och samhällsfrågor hos elever i årskurs 8 och 9. Genomfördes 2009, men liknande studier har även gjorts 1971 och 1999/2000.

ESCL– European survey of language competences

  • Undersöker kunskaperna i främmande språk hos elever i årskurs nio. Genomfördes 2011 och det finns en ambition att upprepa studien framöver.

 

Relaterat

Svenska elevers resultat fortsätter att rasa i en rad ämnen, inte minst i matematik. Pisa-mätningen visar att svenska elever nu presterar under OECD-genomsnittet i såväl matematik, som läsförståelse och naturvetenskap. 
– Såväl elevernas som lärarnas kompetens sjunker. Men det måste gå att vända utvecklingen. Det har vi gjort förr, säger Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

Av de stora internationella skolundersökningarna är OECD:s Pisa den som har störst politisk betydelse. Den uppfattas av många som ett slags VM i skola för världens rikaste länder. Ett gott resultat är en bekräftelse på att ett lands utbildningssystem är bra, att landet är en kunskapsnation att räkna med. De till synes exakta tabellerna och kurvorna antyder en naturvetenskaplig objektivitet.

– Listlogiken är förförande. Pisa-mätningarna ger ett intressant och viktigt underlag för att bedöma utvecklingen i skolan. Samtidigt bör vi vara kritiska till hur resultaten tolkas och används och vilka slutsatser som dras. Den här typen av internationella kunskapsmätningar ger en slags flygbild över landskapet.

Vi får på systemnivå en överblick av hur eleverna presterar, säger Daniel Sundberg som är docent i pedagogik vid Linneuniversitetet i Växjö.

– Däremot går det inte att dra slutsatser om hur exempelvis mattelärare bör undervisa för att vi ska rätta till våra dåliga resultat i matematik. För att kunna avgöra det måste vi in i klassrummen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har dragit igång ”Pisa 2015”, med målet att Sverige i nästa Pisa-undersökning ska placera sig bland de tio bästa OECD-länderna.

Satsningen kan ses som ett exempel på hur internationella kunskapsmätningar mer och mer liknar tävlingar. Magnus Oskarsson, lektor i didaktik vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, vänder sig mot beskrivningen av undersökningen som en tävling mellan länder.

– Omvärldsbevakning är jätteviktigt. Den gör att vi lättare förstår vad vi själva håller på med och kan lära av andra som gör bra saker. Den gör också att vi upptäcker förhållanden som inte är så lätta att få syn på med egna studier, till exempel att vi har problem med det svenska skolsystemet. Resultaten sjunker samtidigt som skillnaden mellan skolor och elever ökar. Skolan blir mindre likvärdig.

Påverkar Pisa undervisningen?
– Det är inte meningen att undervisningen ska inriktas på vad Pisa mäter. Samtidigt vet vi att den har påverkat. Pisa är en urvalsundersökning, vilket bland annat innebär att det finns en statistisk osäkerhet i resultaten. Även om ett lands medelvärde är högre än ett annat lands, är det inte säkert att resultatet verkligen speglar exempelvis läsförmågan hos ländernas 15-åringar.

Svend Kreiner, professor i statistik vid Köpenhamns universitet, menar till och med att Pisa-undersökningen gjort mer skada än nytta.

– Det finns så stora statistiska felmarginaler i undersökningen att ett land kan komma olika högt i rakning beroende på hur man räknar.

I den officiella Pisa-rankningen i läsförståelse 2006 kom till exempel Danmark på 17:e plats. När Svend Kreiner beräknade provresultaten på alternativa, men statistiskt godkända, sätt hamnade Danmark på antingen 3:e eller 42:a plats.

– Våra alternativa listor är egentligen inte heller så bra. Men de visar hur svårt det är att mäta.

Att Pisa-statistiken är svårtolkad beror enligt Svend Kreiner dels på bortfall och urvalsmetoder, dels på vilka frågor som ställs. Uppgifter som är svåra i ett land kan av kulturella och historiska skäl uppfattas som enkla i andra.

– Det är olyckligt när politikerna lägger stor vikt vid en statistiskt osäker undersökning. Danmark och många andra länder formar sin utbildningspolitik utifrån Pisa. Jag anser att den danska skolan inte alls är så dålig som det påstås. Det är kanske inte den svenska heller är, säger Svend Kreiner.

För några veckor sedan avslöjades allvarliga misstankar om fusk i tidigare Pisa-undersökningar. Fusket gällde dock inte elevernas resultat, utan deltagande rektorers enkätsvar. Det är information som används för att sätta elevernas kunskapsresultat i ett sammanhang, till exempel när det gäller likvärdighet, huvudmannaskap, undervisningsformer och lärartäthet.

Det har under flera år även cirkulerat rykten om att en del länder inte låter svagpresterande elever delta i Pisa för att få bättre resultat i undersökningen.

Ett sådant rykte gäller Finland.

– En viss andel elever får undantas, men det är samma regler för alla. Jag har frågat mina finska kollegor om de utesluter fler än vad reglerna tillåter. Det gör de inte. Vid något tillfälle har däremot Nederländernas och Storbritanniens resultat strukits eller fått en anmärkning i undersökningen på grund av att man inte uppnått tillräckligt hög svarsfrekvens, säger undervisningsrådet Anita Wester på Skolverket.

Enligt Magnus Oskarsson är Pisa förmodligen den mest kontrollerade och övervakade internationella skolundersökningen som finns.

– Det är väldigt noga att alla kriterier följs, till exempel när det gäller vilka elever och skolor som deltar och vilka som inte deltar. OECD har speciellt inhyrda kontrollanter som åker runt och undersöker att allt går till som det ska.

– Det är dock svårt att göra internationellt jämförbara undersökningar, bland annat beroende på att urvalet kan skilja lite mellan länderna. Men som jag ser det är utvecklingen för svensk del tydlig.

Nämligen?
– De svenska elevernas resultat faller trendmässigt, oavsett utvecklingen i andra länder. Att inte ta det på allvar vore ett stort misstag. Vi har gjort jättemycket med vårt skolsystem under de senaste 20 åren. Dessvärre är inte resultatet så roligt.

Enligt Astrid Pettersson, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet, råder det inte någon tvekan om att svenska elevers skolresultat sjunker i internationell jämförelse. Men det är inte hela förklaringen till Sveriges låga placering i Pisa.

– Kulturella skillnader mellan länderna har viss betydelse. Under Pisaproven är eleverna instängda under två timmar. De får inte lämna lokalen och inte fråga om något. Svenska prov börjar ofta med de lättaste uppgifterna. Så är det inte i Pisa. I den kan de svåraste uppgifterna komma först. Allt detta är exempel på villkor som är ovanliga för svenska elever, vilket kan framkalla stress och påverka resultaten.

För eleverna är det frivilligt att delta i Pisa. Vill eller kan de inte svara på en fråga är det bara att hoppa över den.

– I Sverige är det en relativt stor andel elever som lämnar uppgifter obesvarade. I framgångsrika Pisa-länder som Sydkorea och Finland gör eleverna i princip alla uppgifter. I Sydkorea kan dessutom rektorerna inför proven samla deltagande elever och förklara att testet handlar om nationens stolthet och att det är viktigt att alla presterar bra. Det sker inte i Sverige, säger Astrid Pettersson.

Resultaten i Pisa är anonyma på elevnivå och inte betygssättande, vilket enligt docent Daniel Sundberg också kan påverka resultaten.

– Forskning visar att svenska elever agerar utifrån hur mycket som står på spel. Tror de att ett prov påverkar betygen kämpar de och försöker svara på allt. Vet de att resultatet inte påverkar betygen, är det många som inte bryr sig.

Det är inte bara elevernas inställning till Pisa som varierar, utan också vilken årskurs de går i när de gör proven. Pisa mäter 15-åringars kunskaper. Vid vilken ålder barnen börjar skolan skiljer mellan de deltagande länderna, en del kan ha gått åtta år i skolan när de skriver proven, andra kan ha gått elva år.

– Det är ett metodproblem som det inte går att bortse ifrån. Tester visar att ett extra år i skolan har betydande effekt på bland annat läsförmågan, säger Daniel Sundberg.

Kan då den svenska skolan komma tillbaka till toppen?
– Absolut. På 1960- och 1980-talet låg svenska elever långt efter i matematikkunskaper internationellt sett. Då gjordes det en rejäl satsning, vilket bland annat gav resultat i internationella och nationella undersökningar. Vi borde kunna göra samma sak igen. Men då krävs det bland annat en satsning på lärarna och deras arbetsförhållande. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons