Annons
Foto: Anna Karlsson

Attityder och kulturella skillnader påverkar

Publicerad 4 december 2013

Fakta

Om Pisa-undersökningen

  • Står för Programme International Student Assessment
  • Initierat och styrt av OECD.
  • Genomförs vart tredje år. Den första kom år 2000.
  • Mäter 15-åriga skolelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde huvudämne, men samtliga kunskapsområden undersöks varje gång.
  • Alla 34 OECD-länder deltar i undersökningen och dessutom erbjuds andra länder att delta.
  • I den senaste undersökningen – Pisa 2012 – deltog cirka 4700 svenska elever fördelade på 209 skolor. Huvudämnet var matematik. 
  • Pisa lägger stor vikt vid elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. De ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. Målet är inte att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument.
  • Det är frivilligt att delta i Pisa och resultatet är inte betygsgrundande.

Andra internationella undersökningar

Timss – Trends in international mathematics and science study

  • Organiseras av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement).
  • Mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
  • Genomförs var fjärde år, den senaste 2011.

Timss advanced

  • Mäter elevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i gymnasieskolans sista år.
  • Organiseras av IEA.
  • Har genomförts vid två tillfällen, 1995 och 2008. Nästa gång är 2015.

Pirls – Progress in international reading literacy study

  • Organiseras av IEA.
  • Mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4.
  • Genomförs var femte år, den senaste 2011.

ICCS – International civic and citizenship education study

  • Undersöker kunskaper, attityder och engagemang i demokrati- och samhällsfrågor hos elever i årskurs 8 och 9. Genomfördes 2009, men liknande studier har även gjorts 1971 och 1999/2000.

ESCL– European survey of language competences

  • Undersöker kunskaperna i främmande språk hos elever i årskurs nio. Genomfördes 2011 och det finns en ambition att upprepa studien framöver.

 

Relaterat

Svenska elevers resultat fortsätter att rasa i en rad ämnen, inte minst i matematik. Pisa-mätningen visar att svenska elever nu presterar under OECD-genomsnittet i såväl matematik, som läsförståelse och naturvetenskap. 
– Såväl elevernas som lärarnas kompetens sjunker. Men det måste gå att vända utvecklingen. Det har vi gjort förr, säger Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

Av de stora internationella skolundersökningarna är OECD:s Pisa den som har störst politisk betydelse. Den uppfattas av många som ett slags VM i skola för världens rikaste länder. Ett gott resultat är en bekräftelse på att ett lands utbildningssystem är bra, att landet är en kunskapsnation att räkna med. De till synes exakta tabellerna och kurvorna antyder en naturvetenskaplig objektivitet.

– Listlogiken är förförande. Pisa-mätningarna ger ett intressant och viktigt underlag för att bedöma utvecklingen i skolan. Samtidigt bör vi vara kritiska till hur resultaten tolkas och används och vilka slutsatser som dras. Den här typen av internationella kunskapsmätningar ger en slags flygbild över landskapet.

Vi får på systemnivå en överblick av hur eleverna presterar, säger Daniel Sundberg som är docent i pedagogik vid Linneuniversitetet i Växjö.

– Däremot går det inte att dra slutsatser om hur exempelvis mattelärare bör undervisa för att vi ska rätta till våra dåliga resultat i matematik. För att kunna avgöra det måste vi in i klassrummen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har dragit igång ”Pisa 2015”, med målet att Sverige i nästa Pisa-undersökning ska placera sig bland de tio bästa OECD-länderna.

Satsningen kan ses som ett exempel på hur internationella kunskapsmätningar mer och mer liknar tävlingar. Magnus Oskarsson, lektor i didaktik vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, vänder sig mot beskrivningen av undersökningen som en tävling mellan länder.

– Omvärldsbevakning är jätteviktigt. Den gör att vi lättare förstår vad vi själva håller på med och kan lära av andra som gör bra saker. Den gör också att vi upptäcker förhållanden som inte är så lätta att få syn på med egna studier, till exempel att vi har problem med det svenska skolsystemet. Resultaten sjunker samtidigt som skillnaden mellan skolor och elever ökar. Skolan blir mindre likvärdig.

Påverkar Pisa undervisningen?
– Det är inte meningen att undervisningen ska inriktas på vad Pisa mäter. Samtidigt vet vi att den har påverkat. Pisa är en urvalsundersökning, vilket bland annat innebär att det finns en statistisk osäkerhet i resultaten. Även om ett lands medelvärde är högre än ett annat lands, är det inte säkert att resultatet verkligen speglar exempelvis läsförmågan hos ländernas 15-åringar.

Svend Kreiner, professor i statistik vid Köpenhamns universitet, menar till och med att Pisa-undersökningen gjort mer skada än nytta.

– Det finns så stora statistiska felmarginaler i undersökningen att ett land kan komma olika högt i rakning beroende på hur man räknar.

I den officiella Pisa-rankningen i läsförståelse 2006 kom till exempel Danmark på 17:e plats. När Svend Kreiner beräknade provresultaten på alternativa, men statistiskt godkända, sätt hamnade Danmark på antingen 3:e eller 42:a plats.

– Våra alternativa listor är egentligen inte heller så bra. Men de visar hur svårt det är att mäta.

Att Pisa-statistiken är svårtolkad beror enligt Svend Kreiner dels på bortfall och urvalsmetoder, dels på vilka frågor som ställs. Uppgifter som är svåra i ett land kan av kulturella och historiska skäl uppfattas som enkla i andra.

– Det är olyckligt när politikerna lägger stor vikt vid en statistiskt osäker undersökning. Danmark och många andra länder formar sin utbildningspolitik utifrån Pisa. Jag anser att den danska skolan inte alls är så dålig som det påstås. Det är kanske inte den svenska heller är, säger Svend Kreiner.

För några veckor sedan avslöjades allvarliga misstankar om fusk i tidigare Pisa-undersökningar. Fusket gällde dock inte elevernas resultat, utan deltagande rektorers enkätsvar. Det är information som används för att sätta elevernas kunskapsresultat i ett sammanhang, till exempel när det gäller likvärdighet, huvudmannaskap, undervisningsformer och lärartäthet.

Det har under flera år även cirkulerat rykten om att en del länder inte låter svagpresterande elever delta i Pisa för att få bättre resultat i undersökningen.

Ett sådant rykte gäller Finland.

– En viss andel elever får undantas, men det är samma regler för alla. Jag har frågat mina finska kollegor om de utesluter fler än vad reglerna tillåter. Det gör de inte. Vid något tillfälle har däremot Nederländernas och Storbritanniens resultat strukits eller fått en anmärkning i undersökningen på grund av att man inte uppnått tillräckligt hög svarsfrekvens, säger undervisningsrådet Anita Wester på Skolverket.

Enligt Magnus Oskarsson är Pisa förmodligen den mest kontrollerade och övervakade internationella skolundersökningen som finns.

– Det är väldigt noga att alla kriterier följs, till exempel när det gäller vilka elever och skolor som deltar och vilka som inte deltar. OECD har speciellt inhyrda kontrollanter som åker runt och undersöker att allt går till som det ska.

– Det är dock svårt att göra internationellt jämförbara undersökningar, bland annat beroende på att urvalet kan skilja lite mellan länderna. Men som jag ser det är utvecklingen för svensk del tydlig.

Nämligen?
– De svenska elevernas resultat faller trendmässigt, oavsett utvecklingen i andra länder. Att inte ta det på allvar vore ett stort misstag. Vi har gjort jättemycket med vårt skolsystem under de senaste 20 åren. Dessvärre är inte resultatet så roligt.

Enligt Astrid Pettersson, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet, råder det inte någon tvekan om att svenska elevers skolresultat sjunker i internationell jämförelse. Men det är inte hela förklaringen till Sveriges låga placering i Pisa.

– Kulturella skillnader mellan länderna har viss betydelse. Under Pisaproven är eleverna instängda under två timmar. De får inte lämna lokalen och inte fråga om något. Svenska prov börjar ofta med de lättaste uppgifterna. Så är det inte i Pisa. I den kan de svåraste uppgifterna komma först. Allt detta är exempel på villkor som är ovanliga för svenska elever, vilket kan framkalla stress och påverka resultaten.

För eleverna är det frivilligt att delta i Pisa. Vill eller kan de inte svara på en fråga är det bara att hoppa över den.

– I Sverige är det en relativt stor andel elever som lämnar uppgifter obesvarade. I framgångsrika Pisa-länder som Sydkorea och Finland gör eleverna i princip alla uppgifter. I Sydkorea kan dessutom rektorerna inför proven samla deltagande elever och förklara att testet handlar om nationens stolthet och att det är viktigt att alla presterar bra. Det sker inte i Sverige, säger Astrid Pettersson.

Resultaten i Pisa är anonyma på elevnivå och inte betygssättande, vilket enligt docent Daniel Sundberg också kan påverka resultaten.

– Forskning visar att svenska elever agerar utifrån hur mycket som står på spel. Tror de att ett prov påverkar betygen kämpar de och försöker svara på allt. Vet de att resultatet inte påverkar betygen, är det många som inte bryr sig.

Det är inte bara elevernas inställning till Pisa som varierar, utan också vilken årskurs de går i när de gör proven. Pisa mäter 15-åringars kunskaper. Vid vilken ålder barnen börjar skolan skiljer mellan de deltagande länderna, en del kan ha gått åtta år i skolan när de skriver proven, andra kan ha gått elva år.

– Det är ett metodproblem som det inte går att bortse ifrån. Tester visar att ett extra år i skolan har betydande effekt på bland annat läsförmågan, säger Daniel Sundberg.

Kan då den svenska skolan komma tillbaka till toppen?
– Absolut. På 1960- och 1980-talet låg svenska elever långt efter i matematikkunskaper internationellt sett. Då gjordes det en rejäl satsning, vilket bland annat gav resultat i internationella och nationella undersökningar. Vi borde kunna göra samma sak igen. Men då krävs det bland annat en satsning på lärarna och deras arbetsförhållande. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons