Annons

Avgående SPSM-chefen: ”Olikheter är en tillgång”

Publicerad 12 maj 2017

Fakta

SPSM:s verktyg för att stötta lärare 

Tillgänglighetsverktyg

  • Ett verktyg för att värdera hur tillgänglig verksamhetens hela lärmiljö är. Man utgår från fyra områden, fysiskt, socialt, pedagogiskt samt förutsättningar för lärande. Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning hittar du här.

Hitta läromedel

  • SPSM har ett uppdrag som handlar om att tillgängliggöra läromedel, snart finns 10 000 läromedel inlagda och sökbara utifrån ämne, ålder mm. SPSM:s rådgivare har gjort en kvalificerade bedömning av varje läromedel utifrån den pedagogiska tanken. ”Hitta läromedel” hittar du här.

Fråga en rådgivare

  • Här kan du ställa frågor om specialpedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Via telefon, mejl eller chat. ”Fråga en rådgivare” hittar du här.

Relaterat

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth när han inför pensionen summerar skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Sjutton år som generaldirektör, först på specialskolemyndigheten och sedan 2008 på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheten som arbetar för att barn och unga, oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning har sedan starten letts av Greger Bååth. Men trots en relativ lång tid på generaldirektörsposten är han förmodligen inte den mest välbekanta profilen i Skolsverige. I alla fall har den myndighet han leder hamnat lite i skymundan bakom övriga skolmyndigheter.

– När vi tittar på hur väl kända vi är, så är vi det hos förvaltningschefer och skolledare, men kommer man ner till pedagogerna så är vi inte lika kända som Skolverket och Skolinspektionen – det är något vi brottas med.

Nu går Greger Bååth i pension. Före rollen som generaldirektör har han varit rektor på flera specialskolor, haft uppdrag som utredare och ”för väldigt länge sen” – det är hans egna ord – var han handikappsamordnare på länsskolenämnderna. Ett helt yrkesliv inom det som idag ligger inom SPSM:s område.

Om du får drömma lite, utifrån din långa erfarenhet, vad önskar du när det gäller skolans framtid?

– Att man inser att barn är olika och att man ser den mångfalden och olikheten som en tillgång och att det inte bara är något man säger utan att det faktiskt betyder något. Och att man förstår att de insatser som är så nödvändiga för att vissa elever ska nå sin fulla utveckling faktiskt gynnar alla elever. Om det förhållningsättet fick större genomslag, då tror jag att det skulle kunna få stort genomslag på kvaliteten på hela skolan, säger Greger Bååth utan att behöva fundera särskilt länge.

– Då skulle man som skolledare och pedagoger inte tycka att det var ett bekymmer när man får elever med funktionsnedsättning utan istället direkt tänka, vilken möjlighet vi fått att förbättra skolans generella kvalitet.

Vi kan se mer fokus från individ till lärmiljö

Vilka är de största förändringar vad gäller särskilt stöd under den här tiden?

– Det är alltid svårt att uttala sig om sådant men jag tycker ändå att man kan se en förskjutning från fokus på individen och individorienterade insatser till mer fokus på lärmiljöns betydelse. Alltså att man gått ifrån en syn där skolan är något bestående som eleven ska anpassa sig till, till att skolan ska vara en dynamisk miljö som passar elevens behov. Den resan tycker jag att man kan se under perioden även om vi har en bit kvar.

På frågan om det finns något som han är extra stolt över lyfter Greger Bååth det faktum att myndigheten lyckats synliggöra frågor om särskilt stöd och att efterfrågan på deras insatser ökar.

– Det är positivt, jag tror ju att den kunskapen och erfarenheten behövs i Skolsverige. Jag tycker att vi lyckats skapa en myndighet med bred och djup kunskap.

Finns det något du tycker att ni misslyckats med?

– Man vill ju helst inte prata om misslyckanden… men det finns säkert saker vi skulle kunna utveckla mer. Vi är ansvariga för specialskolorna och drabbas av lärarbristen som alla andra. Vi har väldigt svårt att rekrytera kunniga teckenspråkslärare och det är något vi måste jobba med. Jag tror också att vi skulle kunna bli bättre på tidigt stöd – det räcker inte med tidigt stöd, det ska vara rätt också.

Vem som nu ska ta över på generaldirektörsposten är inte klart. Men oavsett vem det blir finns det utmaningar kvar att lösa. Till exempel måste man bli än bättre på att identifiera vilket behov Skolsverige har av det stöd SPSM kan erbjuda, säger Greger Bååth.

– Så att vi blir än mer pricksäkra vad gäller att ge stöd till dem som behöver det bäst. Vi måste var så effektiva som möjligt när vi fördelar resurser.

En viktig uppgift för SPSM är att höja kunskapsnivån om elever med funktionshinder på alla skolans nivåer och att skapa bra förutsättningar för alla elever, oavsett vilken funktionsförmåga de har.

– Alla vill ju väl i skolan. Men man behöver ibland vissa kunskaper för att kunna jobba med lärmiljön på ett sådant sätt att det blir möjligt.

Hur får ni den kunskapen att sippra ner till varje klassrum?

–  Det är en väldigt bra fråga. Vi jobbar som sagt med att bli mer kända hos pedagogerna och hur vi kan påverka den vardagliga pedagogiska verksamheten.

Man pekar finger åt olika håll.

Han nämner verktyg som ”hitta läromedel” och ”tillgänglighetsverktyget” som ett sätt att bli mer relevanta för lärare.

–  Jag tror på den typen av enkla verktyg som gör att pedagoger lätt kan få stöd i sitt dagliga arbete. Det handlar om sådan man måste göra ändå och här får man verktyg som underlättar.

Vi avslutar där vi började, i drömmar om framtidens skola. Något mer?

–  Kanske att vi får lite mindre av det jag brukar kalla nån-annan-ismen. Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan. Man pekar finger åt olika håll. Om fler istället gjorde det de kan utifrån sina förutsättningar och tog ansvar där de befinner sig – då skulle det stärka kvalitet och likvärdighet, det är jag helt säker på. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Annons
Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons
Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

Annons

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons