Annons

Avgående SPSM-chefen: ”Olikheter är en tillgång”

Publicerad 12 maj 2017

Fakta

SPSM:s verktyg för att stötta lärare 

Tillgänglighetsverktyg

  • Ett verktyg för att värdera hur tillgänglig verksamhetens hela lärmiljö är. Man utgår från fyra områden, fysiskt, socialt, pedagogiskt samt förutsättningar för lärande. Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning hittar du här.

Hitta läromedel

  • SPSM har ett uppdrag som handlar om att tillgängliggöra läromedel, snart finns 10 000 läromedel inlagda och sökbara utifrån ämne, ålder mm. SPSM:s rådgivare har gjort en kvalificerade bedömning av varje läromedel utifrån den pedagogiska tanken. ”Hitta läromedel” hittar du här.

Fråga en rådgivare

  • Här kan du ställa frågor om specialpedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Via telefon, mejl eller chat. ”Fråga en rådgivare” hittar du här.

Relaterat

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth när han inför pensionen summerar skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Sjutton år som generaldirektör, först på specialskolemyndigheten och sedan 2008 på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheten som arbetar för att barn och unga, oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning har sedan starten letts av Greger Bååth. Men trots en relativ lång tid på generaldirektörsposten är han förmodligen inte den mest välbekanta profilen i Skolsverige. I alla fall har den myndighet han leder hamnat lite i skymundan bakom övriga skolmyndigheter.

– När vi tittar på hur väl kända vi är, så är vi det hos förvaltningschefer och skolledare, men kommer man ner till pedagogerna så är vi inte lika kända som Skolverket och Skolinspektionen – det är något vi brottas med.

Nu går Greger Bååth i pension. Före rollen som generaldirektör har han varit rektor på flera specialskolor, haft uppdrag som utredare och ”för väldigt länge sen” – det är hans egna ord – var han handikappsamordnare på länsskolenämnderna. Ett helt yrkesliv inom det som idag ligger inom SPSM:s område.

Om du får drömma lite, utifrån din långa erfarenhet, vad önskar du när det gäller skolans framtid?

– Att man inser att barn är olika och att man ser den mångfalden och olikheten som en tillgång och att det inte bara är något man säger utan att det faktiskt betyder något. Och att man förstår att de insatser som är så nödvändiga för att vissa elever ska nå sin fulla utveckling faktiskt gynnar alla elever. Om det förhållningsättet fick större genomslag, då tror jag att det skulle kunna få stort genomslag på kvaliteten på hela skolan, säger Greger Bååth utan att behöva fundera särskilt länge.

– Då skulle man som skolledare och pedagoger inte tycka att det var ett bekymmer när man får elever med funktionsnedsättning utan istället direkt tänka, vilken möjlighet vi fått att förbättra skolans generella kvalitet.

Vi kan se mer fokus från individ till lärmiljö

Vilka är de största förändringar vad gäller särskilt stöd under den här tiden?

– Det är alltid svårt att uttala sig om sådant men jag tycker ändå att man kan se en förskjutning från fokus på individen och individorienterade insatser till mer fokus på lärmiljöns betydelse. Alltså att man gått ifrån en syn där skolan är något bestående som eleven ska anpassa sig till, till att skolan ska vara en dynamisk miljö som passar elevens behov. Den resan tycker jag att man kan se under perioden även om vi har en bit kvar.

På frågan om det finns något som han är extra stolt över lyfter Greger Bååth det faktum att myndigheten lyckats synliggöra frågor om särskilt stöd och att efterfrågan på deras insatser ökar.

– Det är positivt, jag tror ju att den kunskapen och erfarenheten behövs i Skolsverige. Jag tycker att vi lyckats skapa en myndighet med bred och djup kunskap.

Finns det något du tycker att ni misslyckats med?

– Man vill ju helst inte prata om misslyckanden… men det finns säkert saker vi skulle kunna utveckla mer. Vi är ansvariga för specialskolorna och drabbas av lärarbristen som alla andra. Vi har väldigt svårt att rekrytera kunniga teckenspråkslärare och det är något vi måste jobba med. Jag tror också att vi skulle kunna bli bättre på tidigt stöd – det räcker inte med tidigt stöd, det ska vara rätt också.

Vem som nu ska ta över på generaldirektörsposten är inte klart. Men oavsett vem det blir finns det utmaningar kvar att lösa. Till exempel måste man bli än bättre på att identifiera vilket behov Skolsverige har av det stöd SPSM kan erbjuda, säger Greger Bååth.

– Så att vi blir än mer pricksäkra vad gäller att ge stöd till dem som behöver det bäst. Vi måste var så effektiva som möjligt när vi fördelar resurser.

En viktig uppgift för SPSM är att höja kunskapsnivån om elever med funktionshinder på alla skolans nivåer och att skapa bra förutsättningar för alla elever, oavsett vilken funktionsförmåga de har.

– Alla vill ju väl i skolan. Men man behöver ibland vissa kunskaper för att kunna jobba med lärmiljön på ett sådant sätt att det blir möjligt.

Hur får ni den kunskapen att sippra ner till varje klassrum?

–  Det är en väldigt bra fråga. Vi jobbar som sagt med att bli mer kända hos pedagogerna och hur vi kan påverka den vardagliga pedagogiska verksamheten.

Man pekar finger åt olika håll.

Han nämner verktyg som ”hitta läromedel” och ”tillgänglighetsverktyget” som ett sätt att bli mer relevanta för lärare.

–  Jag tror på den typen av enkla verktyg som gör att pedagoger lätt kan få stöd i sitt dagliga arbete. Det handlar om sådan man måste göra ändå och här får man verktyg som underlättar.

Vi avslutar där vi började, i drömmar om framtidens skola. Något mer?

–  Kanske att vi får lite mindre av det jag brukar kalla nån-annan-ismen. Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan. Man pekar finger åt olika håll. Om fler istället gjorde det de kan utifrån sina förutsättningar och tog ansvar där de befinner sig – då skulle det stärka kvalitet och likvärdighet, det är jag helt säker på. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons