Annons

Avgående SPSM-chefen: ”Olikheter är en tillgång”

Publicerad 12 maj 2017

Fakta

SPSM:s verktyg för att stötta lärare 

Tillgänglighetsverktyg

  • Ett verktyg för att värdera hur tillgänglig verksamhetens hela lärmiljö är. Man utgår från fyra områden, fysiskt, socialt, pedagogiskt samt förutsättningar för lärande. Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning hittar du här.

Hitta läromedel

  • SPSM har ett uppdrag som handlar om att tillgängliggöra läromedel, snart finns 10 000 läromedel inlagda och sökbara utifrån ämne, ålder mm. SPSM:s rådgivare har gjort en kvalificerade bedömning av varje läromedel utifrån den pedagogiska tanken. ”Hitta läromedel” hittar du här.

Fråga en rådgivare

  • Här kan du ställa frågor om specialpedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Via telefon, mejl eller chat. ”Fråga en rådgivare” hittar du här.

Relaterat

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth när han inför pensionen summerar skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Sjutton år som generaldirektör, först på specialskolemyndigheten och sedan 2008 på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheten som arbetar för att barn och unga, oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning har sedan starten letts av Greger Bååth. Men trots en relativ lång tid på generaldirektörsposten är han förmodligen inte den mest välbekanta profilen i Skolsverige. I alla fall har den myndighet han leder hamnat lite i skymundan bakom övriga skolmyndigheter.

– När vi tittar på hur väl kända vi är, så är vi det hos förvaltningschefer och skolledare, men kommer man ner till pedagogerna så är vi inte lika kända som Skolverket och Skolinspektionen – det är något vi brottas med.

Nu går Greger Bååth i pension. Före rollen som generaldirektör har han varit rektor på flera specialskolor, haft uppdrag som utredare och ”för väldigt länge sen” – det är hans egna ord – var han handikappsamordnare på länsskolenämnderna. Ett helt yrkesliv inom det som idag ligger inom SPSM:s område.

Om du får drömma lite, utifrån din långa erfarenhet, vad önskar du när det gäller skolans framtid?

– Att man inser att barn är olika och att man ser den mångfalden och olikheten som en tillgång och att det inte bara är något man säger utan att det faktiskt betyder något. Och att man förstår att de insatser som är så nödvändiga för att vissa elever ska nå sin fulla utveckling faktiskt gynnar alla elever. Om det förhållningsättet fick större genomslag, då tror jag att det skulle kunna få stort genomslag på kvaliteten på hela skolan, säger Greger Bååth utan att behöva fundera särskilt länge.

– Då skulle man som skolledare och pedagoger inte tycka att det var ett bekymmer när man får elever med funktionsnedsättning utan istället direkt tänka, vilken möjlighet vi fått att förbättra skolans generella kvalitet.

Vi kan se mer fokus från individ till lärmiljö

Vilka är de största förändringar vad gäller särskilt stöd under den här tiden?

– Det är alltid svårt att uttala sig om sådant men jag tycker ändå att man kan se en förskjutning från fokus på individen och individorienterade insatser till mer fokus på lärmiljöns betydelse. Alltså att man gått ifrån en syn där skolan är något bestående som eleven ska anpassa sig till, till att skolan ska vara en dynamisk miljö som passar elevens behov. Den resan tycker jag att man kan se under perioden även om vi har en bit kvar.

På frågan om det finns något som han är extra stolt över lyfter Greger Bååth det faktum att myndigheten lyckats synliggöra frågor om särskilt stöd och att efterfrågan på deras insatser ökar.

– Det är positivt, jag tror ju att den kunskapen och erfarenheten behövs i Skolsverige. Jag tycker att vi lyckats skapa en myndighet med bred och djup kunskap.

Finns det något du tycker att ni misslyckats med?

– Man vill ju helst inte prata om misslyckanden… men det finns säkert saker vi skulle kunna utveckla mer. Vi är ansvariga för specialskolorna och drabbas av lärarbristen som alla andra. Vi har väldigt svårt att rekrytera kunniga teckenspråkslärare och det är något vi måste jobba med. Jag tror också att vi skulle kunna bli bättre på tidigt stöd – det räcker inte med tidigt stöd, det ska vara rätt också.

Vem som nu ska ta över på generaldirektörsposten är inte klart. Men oavsett vem det blir finns det utmaningar kvar att lösa. Till exempel måste man bli än bättre på att identifiera vilket behov Skolsverige har av det stöd SPSM kan erbjuda, säger Greger Bååth.

– Så att vi blir än mer pricksäkra vad gäller att ge stöd till dem som behöver det bäst. Vi måste var så effektiva som möjligt när vi fördelar resurser.

En viktig uppgift för SPSM är att höja kunskapsnivån om elever med funktionshinder på alla skolans nivåer och att skapa bra förutsättningar för alla elever, oavsett vilken funktionsförmåga de har.

– Alla vill ju väl i skolan. Men man behöver ibland vissa kunskaper för att kunna jobba med lärmiljön på ett sådant sätt att det blir möjligt.

Hur får ni den kunskapen att sippra ner till varje klassrum?

–  Det är en väldigt bra fråga. Vi jobbar som sagt med att bli mer kända hos pedagogerna och hur vi kan påverka den vardagliga pedagogiska verksamheten.

Man pekar finger åt olika håll.

Han nämner verktyg som ”hitta läromedel” och ”tillgänglighetsverktyget” som ett sätt att bli mer relevanta för lärare.

–  Jag tror på den typen av enkla verktyg som gör att pedagoger lätt kan få stöd i sitt dagliga arbete. Det handlar om sådan man måste göra ändå och här får man verktyg som underlättar.

Vi avslutar där vi började, i drömmar om framtidens skola. Något mer?

–  Kanske att vi får lite mindre av det jag brukar kalla nån-annan-ismen. Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan. Man pekar finger åt olika håll. Om fler istället gjorde det de kan utifrån sina förutsättningar och tog ansvar där de befinner sig – då skulle det stärka kvalitet och likvärdighet, det är jag helt säker på. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Funktionsnedsättning

Med nya boken ”Fördel ADHD” vill Anders Hansen nyansera bilden av ADHD. Han ställer sig också frågan hur den perfekta skolan för elever med diagnosen skulle se ut.

Annons
Annons

Forskning ska ge skräddarsydd fortbildning

Kompetensutveckling

Ett stort forskningsprojekt i Uppsala ska leda till bättre lärarfortbildning.
– Vi ville bedriva forskning som uppfattas som relevant av lärarna och som lärarna kan ha nytta av, säger Martin Karlberg, som leder projektet vid Uppsala Universitet.

Annons
Lärarbristen

Lärarbristen hotar flera ämnen: ”Alarmerande”

Lärarbristen är på väg mot nya rekordnivåer. Skolvärldens granskning visar hur stor bristen på behöriga lärare är – ämne för ämne.

– Det är redan alarmerande och gör vi inget blir situationen ohållbar, säger Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas Riksförbund.

Stipendier och bonusar ska locka lärare

Lärarbristen

Pajala är en av flera kommuner i Norrbotten som erbjuder 3 000 kronor i månaden till den som utbildar sig till lärare. Och drastiska åtgärder behövs.
– Vi har ett jätteproblem med lärarbrist här, säger LR-ombudet Mikael Kemi.

Annons
Annons

”Så får vi en bra skola för alla”

Debatt

Fokus på utbildningen genom mer tid, aktivt skolval och ökad konkurrens med friskolor är några av Centerns punkter för framtidens svenska skola.

Kommentera
Annons

Stor ökning av sjukskrivna lärare vid terminsstart

Arbetsmiljö

Bristen på lärare är fortfarande ett problem inför skolstarten.
En bidragande orsak till situationen är att sjukfrånvaron bland lärare ökar vid terminsstart.

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons