Annons
Läsforskaren Barbro Westlunds senaste produkt är en ny kunskapsöversikt över läsförståelse. Se illustrationen på nästa sida. Foto: Annika af Klercker

Barbro Westlunds profiler får elever att läsa och lära

Publicerad 5 december 2016

Relaterat

Lågpresterande elever står för den stora höjningen av Pisas läsförståelseresultat.
– Det är väldigt positivt, säger läsforskaren Barbro Westlund, aktuell som författare till Skolverkets nya kunskapsöversikt ”Läsa och förstå”.

Barbro Westlund lyfter fram flera glädjeämnen i Pisa-rapportens läsförståelsedel.

– Fler klarar den grundläggande nivån och gapet mellan pojkar och flickor har blivit mindre. Det är glädjande och det borde man prata om på skolorna. Svenska lärare ska ha en eloge för det här. Och jag hoppas verkligen att det inte blir ett politiskt slagträ. Ingen enskild person kan påstå att ”det här beror på att jag gjorde det eller det”. Det är många personer tillsammans, säger hon.

Samtidigt pekar hon på behovet att jobba mot den bristande jämlikheten.

– Risken är att det slår tillbaka längre fram. Jag är väldigt nyfiken på Pirls-undersökningen av fjärdeklassares läsförmåga som presenteras nästa år. Man vågar inte sia om någonting men det skulle förvåna mig om det inte blir en uppgång där också. Jag tror att det här med att undervisa i läsförståelsestrategier inleddes tidigare för de yngre eleverna.

Läsförståelse är ett väldigt komplext begrepp, och man lägger olika betydelser i det. Men det handlar om mötet mellan läsaren och texten där det sker ett meningsskapande, säger Barbro Westlund.

För att en elev ska kunna ta till sig en text krävs att två grundläggande förmågor fungerar. Dels avkodningen – förmågan att översätta bokstäver till ord och meningar – dels läsförståelsen – att förstå vad orden och meningarna faktiskt betyder.

I kunskapsöversikten definierar Barbro Westlund utifrån den grunden de fyra olika ”läsprofiler” du ser i illustrationen här bredvid.

I ruta 1 (se illustrationen till vänster) finns de elever som både har god både avkodning och läsförståelse, där allt är frid och fröjd.

I ruta 2 finns de som har problem med avkodningen men som trots det har god läsförståelse. Om de får den extra tid de behöver för avkodningen är de med på sammanhangen och kan resonera kring texten.

Ruta 3 är för de elever som har svårt med både avkodning och förståelse.

– Man kan inte läsa fel på hur många ord som helst utan att läsförståelsen faller. Inom den här gruppen finns elever med stora utmaningar. Här gäller att träna på fonologin, säger Barbro Westlund.

Men så finns en profil – i ruta 4 – som fått mer uppmärksamhet på senare år: de elever som har god avkodningsförmåga men bristande läsförståelse.

I mellanstadiet blir texterna så annorlunda och utmanande. Det är då det blir viktigt med lässtrategier

– Det kan ta tid att upptäcka att elever i den här gruppen har problem – de läser ju flytande. Men när man börjar skrapa på ytan så märker man att de inte förstår vad de läser.

Vissa elever i den här gruppen kan gå genom större delen av grundskolan utan att problematiken upptäcks, vilket Barbro Westlund tror är en del av förklaringen till Sveriges låga resultat i Pisa. Men ofta märker läraren att något inte stämmer runt tioårsåldern.

– I mellanstadiet blir texterna så annorlunda och utmanande. Det är då det blir viktigt med lässtrategier, och det kan det handla om att man inte har ett tillräckligt stort ordförråd för de ämnesspecifika texterna.

Det är fortfarande inte alla ämneslärare som anammar tanken på att de ska jobba med språkutveckling och läsförståelse. Men Barbro Westlund menar att det är helt nödvändigt.

– Läsförståelsen är ämnesspecifik och alla lärare ska vara språkutvecklare. Det har funnits en missuppfattning att det betyder att alla lärare ska vara svensklärare, men det har vi aldrig sagt i den här forskningen. Det finns ett rikt språk i alla ämnen och det kan inte vara upp till svenskläraren att lära ut allt detta, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Annons
Annons

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Annons

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Annons

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Nationella prov

”Nationella proven tar orimligt mycket tid i anspråk”

Digitala prov

Sänkt arbetsbelastning för lärare är huvudskälet att LR välkomnar digitala nationella prov. Men ordförande Åsa Fahlén vill samtidigt att provens omfattning minskas.

Forskaren: Fokus på provresultat urholkar läroplanen

Forskning

Växande fokus på mätbara resultat sätter läroplansuppdrag som medborgarkunskap och personlig utveckling på undantag. Vi behöver ett bredare samtal om vad kvalitet i skolan innebär, menar Ulf Lundström, lektor vid Umeå universitet.

Regeringen: Nationella proven ska digitaliseras

Nytt förslag

Alla nationella prov ska bli digitala, och proven ska väga tyngre vid betygsättning, om regeringen får som den vill. Skälen som anges är att motverka fusk, underlätta rättning och höja rättssäkerheten.

”Nationella prov kan öka lärarens status”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Erhagen efter debatten om nationella prov och betygssättning: 
”Med ett bra konstruerat nationellt prov som bekräftar lärarens bild av klassens nivå så kommer hennes status öka. Då kommer bilden av svensk skola att ljusna”.

Kommentera

Hon ger skolfokus på talen i Almedalen

Almedalen

Statsvetaren Jenny Madestam kommer exklusivt för Skolvärlden att kommentera skolpolitiken i varje partiledartal under årets Almedalsvecka.
– Skolan kommer vara en av de hetaste frågorna i partiledartalen, säger hon. 

Så mycket har lärarnas snittlöner ökat

Lön

Genomsnittet för lärarlönerna har ökat, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.
Men trots att kurvan pekar uppåt så är lönerna fortfarande för låga och lönesystemet otydligt, menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: Elevcoachning motiverar eleverna

Elevstöd

På Sjöstadsskolan används elevcoachning som en stödåtgärd för elever som tappat motivationen eller riskerar att bli hemmasittare.
– Elever är så kloka, det vet ofta precis vad det är som saknas, säger läraren och coachen Johanna Svahn.

Så vill Anna Ekström kopiera framgångslandet

Utbildning

Sverige har mycket att lära av Japan när det kommer till skola. Det menar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som imponeras över likvärdigheten i landets skolor.

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning bra för elever men svårt för lärare

Forskning

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons