mariellaaugustsson
Nyanlända

Bättre svenska med matteläraren

Att göra alla ämneslärare ansvariga för svenskundervisningen, och att dela in språkintroduktionen i tre spår, är framgångsreceptet för Mälargymnasiet i Järfälla.

Tips för språkintroduktion

Boken Paul Gibbons: Stärk språket stärk lärandet.

”En bibel vars senaste upplaga är anpassad till lgr 2011”

Starta Facebookgrupper, ring till grannkommunen som har språkintroduktion.

”Vi ska åt samma håll. Organisationen kan se olika ut, men uppdraget är det samma”.

 

Uppdraget enlighet styrdokumenten är att på kortast möjliga tid göra de nyanlända eleverna förberedda för den svenska gymnasieskolan. I år har Mälargymnasiet i Järfälla i Stockholm 160 inskrivna elever, mot 80 stycken samma tidpunkt 2015. Drygt 60 elever står på kö. Det ställer krav på effektiviteten i utbildningen.

– I vissa kommuner läser nyanlända elever massor av svenska under hela veckan. Men för att bryta ner språket och kunna gå vidare behöver eleverna förstå begreppen ­–­ och den som är bäst lämpad är den som är utbildad i ämnet, säger Mariella Augustsson, biträdande rektor vid Mälargymnasiet och ansvarig för språkintroduktionen.

Det ställer höga krav både på lärare och elever.

– Det är lätt att tro att en elev inte förstår begrepp som ”vulkanutbrott”, men det kan vara mellanord som ”istället för” som är svårt.

Två av elevgrupperna läser tolv ämnen, vilket kräver tolv behöriga lärare. Vid tre tillfällen i veckan undervisar lärarna i par, svenskaläraren tillsammans med antingen matte, no- eller dramaläraren. Det krävs också extra resurser för elevhälsoarbetet, så som kurator, studievägledning och skolsköterska.

– När man sätter elevernas progression i centrum kommer deras lärande längre. Vi visar att om eleverna lägger ner mer tid så rör de sig framåt fortare. Sen behöver vi förstå att gruppen kan ha med sig tuffa erfarenheter som du och jag aldrig kan förstå, men vi behöver hitta former i klassrummet med fokus på undervisning och att det finns andra forum där man arbetar med stöd, att man vågar ta stöd av kurator, syvare och socialtjänst.

En del i arbetet är att dela in språkintroduktionen i tre spår. Ett för studievana elever som snabbt kan ta sig ut i den ordinarie gymnasieskolan, ett för dem med begränsad skolerfarenhet och ett mer grundläggande spår, alla placerade vid samma gymnasium.

Arbetssättet har Mariella Augustsson och hennes lärarteam tagit fram under ett års vidareutbildning vid Uppsala universitet. En av de mer grundläggande förutsättningarna för pedagoger och ledning är att inte betrakta eleverna som oskrivna blad.

– Många gånger visar eleverna en enorm energi, de kan ha rest genom sex länder för att ta sig hit. Vi måste ge utrymme för sorg och bearbetning, men samtidigt visa att det inte är okej med frånvaro. Jag har riggat en organisation som kan ge dig som elev nycklar till att gå vidare, skapa en tryggare framtid, min förväntning är att du ska delta och bidra. Sen respekterar vi om du är arg och ledsen. Den balansen är svår.

Statistiskt är det för tidigt för att dra några slutsatser av pedagogiken.

– Men vi ser att fler elever läser på den kunskapsnivå där man befinner sig om jag jämför med tidigare. Vi har kunnat rigga olika typer av studiepaket och kunnat möta fler elever med kort skolbakgrund och inte sällan läs- och skrivsvårigheter och ge dem möjlighet att utvecklas i sin takt. En annan grupp har gymnasiebehörighet men behöver få visa den och göra det i snabb takt. Att elever söker upp mig för vill bli flyttade till en grupp som arbetar i snabbare takt ser jag som en signal att fler elever känner sig triggade.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm