Vägledning

Bättre syv-samtal för nyanlända

Studie- och yrkesvägledning utgår från att individen gör fria och informerade val om sin framtid. Men nyanlända behöver mer lärande samtal med sin studie- och yrkesvägledare, visar ny forskning.

Så vägleder du nyanlända
  • Försök att anlägga ett transnationellt perspektiv – istället för ett svenskt.
  • Tänk på att elevens bakgrund och erfarenheter är osynliga för dig – men centrala i hens liv. Även ensamkommande har ofta kontakt med sin familj och förhåller sig till framtiden tillsammans med den.
  • Se till att skaffa dig möjlighet och utrymme för att reflektera kring de utmaningar och känslor du får i mötet med nyanlända.
  • Utveckla samarbetet med lärarna för att skapa en integrerad studie- och yrkesvägledande verksamhet

Åsa Sundelin arbetar som lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet, och har i sin forskning tittat på hur samtal med studie- och yrkesvägledare tar sig uttryck för unga nyanlända. I sin avhandling ”Att skapa framtid – En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration” följer hon elever och vägledares samtal.

– Hur samtalen formas visar vilka frågor eleverna brottas med och hur vägledarna hanterar dem, och vilka förutsättningar samtalen ger eleverna, säger Åsa Sundelin.

Åsa Sundelin har studerat fem elevers samtal med fem vägledare på språkintroduktionen vid fyra olika skolor, och har funnit viktiga aspekter att belysa.

Eleverna har varit i Sverige mellan ett och tre år.

– Eleverna själva var väldigt positiva efter samtalen, någon sa att ”jag kan inte göra det utan henne” om sin vägledare.

Men samtidigt har hennes arbete identifierat olika områden som kan vara problematiska.

Av ungdomarna i studien är två ensamkommande, men gemensamt för alla fem är att de under en period levt åtskilda från sin familj.

– I samtalen blir elevernas migrationsbakgrund osynlig, trots att den upptar mycket tankar för den enskilda eleven som ska planera sitt fortsatta liv.

Många nyanlända saknar förkunskap om det svenska samhället, vilket gör att samtal med vägledaren blir av undervisande karaktär.

– I tankefigurer om vägledning finns föreställningar om att individen ska vara en självständig beslutsfattare och utveckla sin förmåga att hantera val på egen hand, men de här eleverna behöver stöd, annars riskerar de att bli ensamma. Det är komplexa frågor för den som inte har en svensk skolbakgrund, säger hon.

En existentiell dimension blir tydlig i samtal med vägledaren.

– Eleverna uttrycker oro över att inte bli förstådda, inte bara språkligt utan som människor med egna önskningar och drömmar inför framtiden.

Åsa Sundelin menar att vägledningen idag är individualiserad, och består i hög grad av enskilda samtal, men nyanlända elever skulle dessutom behöva mer övergripande ”studie- och yrkesorientering” till exempel genom studiebesök och undervisning.

Men att det är viktigt med vägledande samtal, behövs det en avhandling för att konstatera det?

– Ja, det är viktigt på flera sätt. Jag vill ge bättre förutsättningar för de elever som möter vägledning. Hittills har vi inte vetat närmare vad som sker i samtalen, vilka möjligheter de ger – de sker ju bakom stängda dörrar. De här eleverna har ofta ingen som företräder deras intressen. Med tanke på att resurser för vägledning ser väldigt olika ut på olika skolor är det viktigt att belysa att det får betydelse för vilken vägledning eleverna möter. Den vetenskapliga grunden för professionen behöver dessutom stärkas. Mycket som det forskas om ter sig kanske självklart, men någon måste formuleras också, säger Åsa Sundelin. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm