Annons
Det blir lättare att hitta nytt material till undervisningen med hjälp av en skolbibliotekarie
Det blir lättare att hitta nytt material till undervisningen med hjälp av en skolbibliotekarie

Bättre undervisning med bemannad skolbibbla

Publicerad 12 augusti 2016

Joakim Persson är läraren som ville jobba mer med läsning – och sadlade om till skolbibliotekarie.
– Jag får vara i skolmiljön och jag kan inspirera ungdomar – men jag lägger aldrig en värderande bedömning, säger han.

Fakta

Så får du eleverna att läsa

Relationen till eleverna är viktig. Jag ser till att lära mig deras namn, hälsa på dem och fråga hur de mår. Om de vet att jag bryr mig om dem är det lättare för dem att komma och fråga om en bok. Jag kan också spontant fråga ”vad gillar du att läsa?” eller ”är du intresserad av nåt särskilt?”

Det spelar ingen roll vad man läser – det viktiga är att man läser och att man läser regelbundet. Det finns inget som säger att man blir en bättre människa för att man läser klassiker, och inget som säger att man blir en sämre människa för att man läser lättsmälta deckare.

Relaterat

Joakim PerssonPå S:t Iliansskolan i Enköping är biblioteket öppet och bemannat fyra dagar i veckan. En dag i veckan jobbar Joakim Persson på Munksundsskolan i samma stad. 

Joakim har två huvuduppgifter; att inspirera elever till att hitta rätt bok och planera pedagogiskt arbete med ämneslärare. Det kan till exempel handla om att hjälpa lärare med litteratur till ett temaarbete, eller till att hålla lektioner i källkritik. Själv arbetade han som lärar i fem år, innan han bytte karriär.

– Som gammal lärare vet jag ungefär vad som behövs och kan ge bra stöd till eleven men också tipsa lärare. Jag kan tänka som bibliotekarie men också som lärare. Jag kan skolmiljön väldigt bra.

Joakim Persson vet också vad det innebär att arbeta på en skola där biblioteket består av en eller ett par hyllrader i ett litet rum.
– Det finns ingen personal som bemannar och då går väldigt sällan eleverna in för att låna en bok, om de inte är hängivna från början. Spontanläsning uppstår aldrig. På skolor utan bemannat skolbibliotek finns det dåliga förutsättningar för att eleven ska vilja läsa, lärarna måste i värsta fall tvinga eleverna att gå till ett närliggande bibliotek en gång i månaden om något ska bli läst, säger han.

Joakim säger att det är vanligt att eleverna kommer och söker honom, frågar om han har en bra bok om skejting eller en läskig spökhistoria. Eller nåt bra om ungdomskärlek.

Men bibliotekariebristen påverkar också själva lektionerna.

– Lärare använder samma böcker som de läste för fem-sex år sen. Den kanske inte är lämplig längre, men man jobbar på för man kan den. En del jobbar med samma material  som för tjugo år sedan och det gör att undervisningen inte håller samma kvalitet eller känns lika aktuell. Lärare får inte samma inspiration om bibliotekarie saknas, de har idéer men idéerna kanske inte att går att genomföra därför att lärare inte orkar ta sig tiden att själva gå ner till stadsbiblioteket och leta.

Joakim Persson har ingen bibliotekarieutbildning, men fick en introduktion av barn- och ungdomsbibliotekarierna på stadsbiblioteket innan han hoppade på sin nya karriär för ett halvår sedan.

– Det var väl så att de sista två åren som lärare kände jag mig lite kluven till det jag gjorde. Det mest meningsfulla jag gjorde var boksamtal och diskussioner. Eleverna kunde läsa texter utifrån olika erfarenheter och sedan samtala om detta. Endast då kände jag att ”nu skapas verkligen något meningsfullt i samtalen” och att det här skulle jag vilja jobba mer med.
 

Ett bra boktips?
– ”Världens elakaste fröken” av Petter Lidbeck. Delvis handlar den om en elak lärare som gör allt hon kan för att kontrollera klassen med manipulativa metoder. Och delvis handlar den om gruppdynamik och status man kan ha i olika kompisgäng. Den fungerar både i årskurs 4 och årskurs 8 beroende på upplägg.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.