Begränsad undervisningstid och antal elever: ”Måste skruva upp trycket”

På söndag drar Lärarnas Riksförbunds kongress 2020 igång – för tredje gången. Det som normalt utspelar sig vart fjärde år under ett par dagar på en gemensam plats har i år fått spridas ut både geografiskt och över tid när de 145 valda kongressdelegaterna möts online som en konsekvens av coronapandemin. 6–8 september hålls de sista omröstningarna.

Den stora snackisen i medierna inför de kommande tre kongressdagarna är omröstningen om den framtida organiseringen av lärarkåren, men det är långt ifrån det enda som kommer att avhandlas. Bland annat hoppas styrelsen på att kongressen röstar igenom förstärkta krav på regleringar som ska skydda medlemmarnas arbetsbelastning.

– Att begränsa undervisningstiden och se till att det finns tid till för- och efterarbete har vi velat länge, men nu vill vi skruva upp trycket i den frågan, säger Anna Carlsson, kommunombud i Härryda och ledamot i förbundsstyrelsen.

Enligt den proposition som styrelsen presenterar för kongressen ska varje lärare veta, när terminen börjar, vilken undervisning och vilka övriga arbetsuppgifter läraren förväntas ansvara för. För varje timme i klassrummet ska tillhörande tid till för- och efterarbete ges, och övriga uppgifter kan fördelas över kvarvarande arbetstid. Lärare som åläggs att arbeta mer än den fastställda nivån ska ersättas för det arbetet.

Enligt Anna Carlsson finns också problem kring detta som kommer handlar om vissa instanser och beslutsfattare gör en egen tolkning av begreppet ”undervisning”.

– Jag tror att man ibland pratar förbi varandra. En del säger undervisning och menar bara de timmar man står i klassrummet. Men undervisning är mycket mer än det, enligt skollagen.

Att hålla lektioner utan för- och efterarbete, det är inte undervisning. Jag ska anpassa lektionerna till mina elever och deras förutsättningar och intressen, och ta hand om det vi gjort på lektionen efteråt. Gör jag inte det så är det inte undervisning, säger hon.

Är det här att återinföra usken (undervisningsskyldigheten)?

– Usken som begrepp och så som den såg ut fram till 1996 när den började avvecklas, det är inte svaret på allt. Det har tillkommit så mycket mer, så även om vi mot förmodan skulle ta 1996-usken rakt av så skulle det sannerligen inte lösa alla problem i skolan idag, säger Anna Carlsson.

Hon påpekar också att ingenting är beslutat ännu, det här är ännu så länge bara ett förslag.

– Nu ligger det på kongressens bord och det finns ju alla möjligheter att vrida på det här och ändra i delar. Vi har 75 motioner bara på den här delen av kongressen, så vi får se vad kongressen beslutar, säger hon.

För studie- och yrkesvägledarna (syv) är det istället en begränsning av hur många elever varje vägledare kan ansvara för som föreslås i styrelsens proposition.

– Där finns inget tak alls idag, och våra undersökningar visar att det kan variera väldigt mycket från en vägledare till en annan, och från en huvudman till nästa. Det är klart som korvspad att det spelar roll hur många individer man har att fördela sin uppmärksamhet på. Det hänger direkt ihop med förutsättningarna för kvalitet i vägledningen.

Vad är ett rimligt tak för antal elever per syv?

– Det tycker vi att våra syv-medlemmar ska vara högst delaktiga i att besluta, det är de som är professionen. Vi har gjort undersökningar där vi undersökt nuläget. Om vi får kongressens bekräftelse på att det här är rätt väg att gå så gäller det att i nästa reda ut vad som är ett önskvärt antal, säger Anna Carlsson.

I våras beslutade kongressen bland annat om utökat stöd till lärare på friskola, och den 29 augusti omvaldes Åsa Fahlén som förbundsordförande, tillsammans med Svante Tideman och Sara Svanlund som 1:a respektive 2:a vice ordförande.