Behov bland lärare att tala om vardagsrasism
Skolans uppdrag är tydligt. Enligt styrdokumenten ska intolerans och främlingsfientlighet bemötas med kunskap och en öppen diskussion. Samtidigt är många lärare osäkra hur de ska hantera elever som ger utryck för rasistiska idéer.
Under Bokmässan berättar Ulrica Tackerudh och Birgitta Hägg, från organisationen New Connexion om hur man som lärare kan arbeta med frågor som främlingsfientlighet och rasism. De föreläser annars för lärare genom ett projekt som ägs av Lärarnas Riksförbund och finansieras av Ungdomsstyrelsen.
– Många lärare säger att de saknar kunskap i de här frågorna. Vi märker att det finns ett behov av att tala om frågan men att man inte riktigt vet hur man ska ta sig an den, säger Ulrica Tackerudh.
Detta visade till exempel en undersökning från Skolinspektionen förra året.
– Det som är unikt med vårt projekt är att vi fokuserar på att stärka de positiva krafterna och att arbeta med den stora gruppen elever som inte tagit ställning. Det finns redan projekt som jobbar mot de elever som har uttalat rasistiska åsikter. Vårt uppdrag har främst varit att nå den tysta majoriteten men även att stötta och stärka de elever som tycker att mänskliga rättigheter är något viktigt att jobba med.
En undersökning som Forum för levande historia gjorde för ett par år sedan om ungdomars attityder mot rasism visade att den största gruppen kunde betecknas som ambivalent, eller tyst. En mindre grupp uttryckte tydliga rasistiska åsikter och ungefär lika många tog aktivt ställning mot intolerans och rasism.
– Jag tror att studien som Forum för levande historia gjort stämmer ganska väl med hur det ser ut på våra skolor. Det finns en stor grupp elever som inte riktigt vet vad de står för och då är man är tyst. I praktiken motverkar ett sådant agerande tolerans för de som är intoleranta tänker att: ”vi säger bara vad andra egentligen tycker”. Detta bekräftas av det vi möter när vi är ute och föreläser på skolor. Det är en liten klick som är negativ till människor från andra kulturer och sen är det en väldigt stor grupp som är tyst.
Känner du igen bilden av lärare som väjer för att ta upp de här frågorna?
– Ja, det har lärare sagt till oss att man gör. De flesta säger som förklaring att de har för lite kunskap i sakfrågan. Den lilla grupp elever som har främlingsfientliga åsikter är inne på sajter där de får tag i uppgifter, faktakunskap tycker de själva, och åsikter i siffror som de sedan framhäver på lektionen och då kan inte läraren bemöta det.
Hur ska man som lärare göra?
– Vi tror att det är viktigt att jobba långsiktigt med det här. Ofta säger lärare att vi tar upp frågorna på en temadag eller i ett projekt och sen tycker man att man gjort sitt men vi tror att man måste jobba mer långsiktigt. Det säger även studien som Forum för levande historia gjort att ju mer man jobbar med frågan ju mer toleranta blir eleverna. Det är också viktigt att man på skolorna arbetar som ett Vi. ”Vi på skolan tycker att det här är viktigt”. Annars håller det inte inför eleverna Arbetet mot intolerans ska inte ligga på SO-läraren eller en annan engagerad lärare., säger Ullrica Tackerudh och fortsätter.
– Lärare har stor arbetsbelastning och en sådan här uppfattas lätt som: ”nej inte en sak till att göra”. Men vi tror att om vårt agerande mot varandra inte fungerar så kanske inte heller kunskapsinhämtningen blir som vi önskar. Går man i en skola där man inte mår bra och inte känner sig trygg då kan man inte heller prestera kunskapsmässigt.