Annons

Behövs det bildning?

Publicerad 26 augusti 2014

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Vi borde ta ett steg tillbaka och tänka på våra barn som ska ta över när vi dör. Vilka möjligheter vill vi att de ska ha? Vad tycker vi att de måste ha med sig, utifrån våra egna erfarenheter? Vi vet inte hur samhället ser ut om 30 år. För 20 år sedan visste ingen att app-utveckling var en framtidsbransch. Vi vet inte vad framtiden bär i sitt sköte, och då måste vi tänka vad vi tror att våra barn behöver för att hantera vad än framtiden bär i sitt sköte. Det är en upplysningsidé som jag tycker att vi har förlorat, säger Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet.

Hon är huvudansvarig för ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet kallat ”Vad ska en svensk kunna?”, där olika innebörder av bildningsbegreppet undersöks.

I ett delprojekt granskar forskarna vad det betyder att den moderna högre utbildningen i allt större grad inriktar sig på metodiska färdigheter. Hur mycket går det att nischa in ett utbildningsprogram – vi har redan trafikteknik-ingenjörer, turism-ekonomer och kandidatprogram i digitala kulturer – utan att tappa bort de klassiska bildningsidealen?

– Det finns en idé i näringslivet – och även hos fackföreningarna – om att det för varje jobb ska finnas en utbildning som motsvarar den. Man förstår inte idén med generella färdigheter: att det finns kompetenser som man erhåller genom en bra och gedigen utbildning som gör att man är i stånd att lära sig mycket nytt och kanske hantera det på ett bättre sätt än den som bara gått en smal utbildning, säger Sharon Rider och fortsätter:

– Det är helt befängt och djupt olyckligt att barn tvingas till val av inriktning baserat på betyg de fick som små, och att detta val avgör vad de kan läsa vidare på universitetet – speciellt som universitetsutbildningarna blir mer och mer nischade. Det innebär att barnens framtid i hög grad är utstakad vid 14 års ålder. Bara för 40 år sedan kunde man göra i stort sett vad som helst om man hade en fil.kand. i filosofi eller litteraturvetenskap, för att inte tala om en doktorsgrad. Då hade man visat att man hade förmågan att under en viss begränsad tid utföra komplicerade uppgifter inom givna tidsramar. Det räckte. Den övriga träningen fick man på jobbet. Nu har man i princip outsourcat alla internutbildningar till universiteten. 

Sharon Rider säger att unga i dag tar studielån för att läsa till yrken som kanske inte ens existerar om 30 år.

– Och det utan att på något sätt ha utvidgat sin förmåga att lära sig något annat. Forskning har visat att ”klassiska utbildningar” ökar förmågan till att lära sig nytt i mycket högre grad än yrkesinriktade utbildningar.

Sharon Rider kommer ursprungligen från USA och studerade på 1980-talet på Penn State-universitetet i Pennsylvania. Där var det obligatoriskt för alla studenter på grundutbildningarna att läsa vissa gemensamma kurser.

– Det fanns en palett av kurser att välja bland som man ansåg tillhörde allmänbildningen. Kurserna var inte bara dekoration, utan ingick i examen och påverkade avgångsbetygen lika mycket som andra kurser. Blivande ingenjörer läste bland annat filosofi, historia, psykologi och statsvetenskap, medan antropologer och litteraturvetare läste matematik, astronomi, biologi och näringslära. Det viktiga var att professionsutbildningar inte skulle producera fackidioter. På programmen i Sverige i dag har studenterna oftast inte utrymme att välja till något som inte är deras huvudfåra, i synnerhet med tanke på de begränsade möjligheterna till studielån och att arbetsgivarna inte tycks se värdet i bredare bildning.

På 1800-talet blev den tyske friherren Wilhelm von Humboldt en förgrundsgestalt för bildningsidealet. Han skapade det första moderna forskningsuniversitetet i Berlin och var bland annat inspirerad av det klassiska antika Greklands tankar om att människan både har en strävan efter och en plikt att utveckla sin kapacitet.

Enligt den tyska upplysningens bildningsbegrepp ska en människa utveckla sina förmågor att tänka fritt och rationellt. Att kunna göra egna bedömningar och fälla giltiga omdömen var i hög grad utbildningens syfte. Den bildade människan skulle också vara självkorrigerande, alltså ha lärt sig att inse och rätta till sina egna misstag, missförstånd och fördomar. 

Sammantaget skulle allt detta göra en mer fullkomlig som individ, yrkesmänniska och medborgare.

Enligt Sharon Rider är det tankar som i högsta grad borde vara aktuella i 2010-talets Sverige, där vi pratar om lärande för livet.

 – En bildad person är inte synonymt med någon som har fått en yrkesutbildning på högskolenivå, eller sjunger
i Orphei Drängar – inte för att det är något fel med det, tvärtom – utan enligt upplysningstanken är det folk som är kapabla, tänkande och förstår att det finns bättre och sämre svar på olika frågeställningar och problem. Vill vi ha folk på Trafikverket som kan resonera på flera plan och fatta rimliga beslut, vill vi ha duktiga domare, politiker, poliser och lärare – då måste vi betona vikten av sakargument och sakkunskap, goda skäl, evidens och principer. Det är kärnan i det jag menar med bildning.

Sharon Rider fortsätter:

– Bildning är också viktigt för att vi ska kunna avgöra vad det är vi tycker att alla i Sverige ska kunna för att delta i det demokratiska samtalet, för att vara yrkesutövare och utveckla sin tankeförmåga optimalt. Vi måste veta vad det är vi vill ha om vi ska kunna få till det. Bildningsdiskussionen är angelägen.

Enligt Sharon Rider har de styrnings- och ledningsmetoder som sammanfattas i begreppet New Public Management, NPM, förändrat utbildningsväsendet och andra delar av den offentliga sektorn, som vården. Näringslivet har stått som förebild, men när kvaliteten i skolan ska utvärderas, kostnaderna hållas nere och produktiviteten maximeras riskerar lärarrollen att avprofessionaliseras, varnar hon.

– Läraren blir en del av ett enda stort mål- och resultatstyrningssystem där det väsentligaste i yrkesutövningen är testande och betygsättande. Lärarrollen fylls med så mycket administrativt innehåll att läraren reduceras till en slags byråkrat. Debatten har varit het kring när elever ska få sina första betyg, som om samhällets väl och ve hänger på om det är i fjärde eller sjätte klass. De grundläggande frågorna är dock varför vi ger betyg, vad vi vill uppnå med dem och vad de ska grundas på, liksom vilken roll de har i en större idé om vad utbildning är eller bör vara.

Språkläraren Helena von Schantz ser också en fara i att skolan blir för nyttofokuserad. Det leder till att bildningsuppdraget åsidosätts och skolan blir mer ensidig och mindre framgångsrik, menar hon. 

– Skolan handlar om mer än att bara ordna arbetskraft för industrin. En fungerande demokrati, människor som kan förverkliga sig själva, klara av förändringar och ett mångkulturellt samhälle – allt det är lika viktiga mål för skolan. När vi ställs inför utmaningar behöver vi bildning. Det vi får annars är ett torftigt och farligt samhälle där vi inte är rustade att reflektera över vår samtid, säger Helena von Schantz, som utöver sitt lärarjobb i Östergötland
också är ordförande för Språklärarnas riksförbund.

Hon upplever att det skett en stor förändring vad gäller bildning hos läraren i gemen under de 20 år hon varit i yrket. När hon började kunde kollegorna inte hålla fingrarna från Shakespeare, minns hon. 

– Någon oro för att elever kommer till gymnasiet avtända på Shakespeare behöver jag inte ha i dag. Det är allt mer sällsynt med lärare som läser klassiker. Om du växer upp i en familj där du inte har tillgång till det som kallas högkultur och sedan aldrig möter det i skolan – då är det en värld som är helt stängd för dig. Tänk på Albert Camus, som uppfostrades av en ensamstående mamma som var analfabet och städerska. Camus fick Nobelpriset i litteratur och gav sin lärare en stor del av förtjänsten. Hur många skulle göra en sådan klassresa i Sverige i dag, frågar hon sig.

Du är själv aktiv FP-politiker. Hur gör man för att debatten inte ska fastna i enskilda sakfrågor, utan att skolans större syfte lyfts?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag lämnade in en hög med motioner till landsmötet senast – alla om skolan. Det är ett sätt att lyfta diskussionen, men våra katastrofala resultat gör det svårt att få fokus på just bildning. Samtidigt tror jag att det här är en del av problembilden. Ju mer vi relaterar skolan till nytta, desto mindre nytta gör den. 

Andra förklaringar hittar hon i vår historia:

– Sverige har nog alltid varit ett utilitaristiskt land. Om man jämför med andra länder så har bildning inte stått lika högt i kurs här. Med sjunkande skolresultat och ekonomiska utmaningar har det blivit ännu mer nyttofokus. Varje gång vi har någon typ av ekonomisk kris så lyfter man hur viktigt det är med matte och NO. Men med den ensidigheten skjuter man bara skolan mer i sank. Alla ämnen måste vara viktiga om skolan ska lyckas. En god balans mellan estetiska och teoretiska ämnen stimulerar hela hjärnan och gör skoldagen både roligare och mer effektiv, säger Helena von Schantz.

Enligt 2011 års läroplan för grundskolan är skolans uppdrag att ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.”

Kamran Namdar, lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola, betonar bildningens betydelse för att upprätthålla demokratin.

– 1930-talets Tyskland hade ett av världens bästa utbildningssystem och hade säkert gjort bra ifrån sig i Pisa-liknande mätningar. Det var ett avancerat land, där folk i genomsnitt hade goda kunskaper. Men det som saknades var etik grundad på ett perspektiv av global samhörighet. Utan en etiskt-rationellt motiverad världsbild som utgångspunkt, kan kunskap vändas mot mänsklighetens sanna välstånd, säger han.

Att avfärda bildning som något traditionellt som hör borgerligheten till är att vara ute på farlig mark, menar han. 

– Bildning har med människans allsidiga utveckling att göra. Det som vi skulle behöva göra i dag är att utveckla det traditionella bildningsbegreppet och -tänkandet till att bli något djupare och bredare. I stället har vi gett upp det och gått till ett paradigm där utbildning i stort sett är ett massproduktionstänkande. Vi har tagit bort ”bildning” från utbildning – det är bara ”ut” kvar. Hur mycket man får ut av färdigheter och kunskaper?

Lärarrollen är extra betydelsefull i en tid där högre utbildning anses avgörande för att höja en nations konkurrenskraft, säger Kamran Namdar.

– Tidigare var det råvaror och produktionsmedel, nu är kunskaper det viktiga. Det är därför man vill ha elever som når kunskapsmål och är anställningsbara och kan bidra till att utveckla vår ekonomi. Det är också därför man talar om elever och studenter som kunder. Skolan har blivit som ett företag. Det värsta med det är att det förvandlar det mänskliga till ekonomiska tankar och mått. Det är konsekvensen av det västerländska materialistiska värdesystemet som råder globalt. Det gör också att vi missar de stora frågorna, som vad skolan är till för och vad det är för typ av samhälle vi vill ha, säger Kamran Namdar, och svarar i nästa stund själv på frågorna han just ställt:

– Skolor behövs för att förändra världen. Den tjeckiske tänkaren Comenius talade om skolor som fabriker av ljus. Skolan ska vara en arena där man skapar möjligheter för förändring av världen. Hela mänskligheten och människans utveckling och förverkligandet av den potential som vi har som människor, den är beroende av att vi kan utveckla en bildning och utbildning som är i linje med, och relevant för, den verklighet vi befinner oss i.

I ett av delprojekten i ”Vad ska en svensk kunna?” undersöks vilken typ av bildningsideal som uttrycks i lärarutbildningens och skolans värdegrundsutbildning och demokratifostran. Hur förhåller sig lärarutbildningen egentligen till det man tänker att skolan ska kunna ge?

Kamran Namdar säger att det finns ”en viss schizofreni både i styrdokumenten och i läraryrket” vad gäller uppdraget.

– Politiker vill ha en bra skola, där elever får goda kunskaper och färdigheter och bidrar till nationalekonomin. Sedan har vi i Sverige också en uttalad värdegrund i skolan, men i verkligheten har kunskapsmålen dominans. Skulle en lärare i årskurs fyra under en termin inte alls undervisa i matematik skulle alla föräldrar ringa till honom eller henne och rektorn och undra vad det var för fel. Men om en elev under hela sin skolgång inte får någon konsekvent och systematisk och medveten uppfostran kring demokrati – då skulle ingen förälder märka det. När man talar med lärare säger de att de inte har tid med annat än kunskapsmålen. Det är de som mäts och anses avgörande. Det är farligt när de viktigaste sakerna inte får det utrymme och den uppmärksamhet som de borde ha, säger Kamran Namdar, som granskat lärarutbildningen, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv.

I hans avhandling ”In Quest of the Globally Good Teacher” finns tre beskrivningar av lärarrollen, som förhåller sig till varandra som ryska dockor:

1) Läraren är en slags programmerare, en förmedlare av ämneskunskaper.

2) Bara ämneskunskaper räcker inte – det viktigaste är att bilda hela människan. Läraren blir därför en mentor eller terapeut, som utgår från att kunskap är viktigt men också ser till att eleverna utvecklas socialt som människor.

3) Punkterna 1 och 2 är viktiga men saknar en dimension: Läraren som världsskapare. Utöver att vara kunskapsförmedlare och mentor är det centralt att läraren också ser vilket samhälle man vill skapa. Skolan ska inte bara avspegla samhället utan vara med och skapa ett nytt samhälle.

– Det är inte fel att prata om Hattie och vad som gör en skola effektiv, men man måste först och främst ställa sig frågan vad skolan är till för. Vad ändamålet är. I dag behöver lärare framför allt vara ”world makers”. Man ska sträva efter att utbilda sina elever till att bli aktiva världsmedborgare, som är ute efter att förnya världen och inte bara reproducera den, anser Kamran Namdar.

Kulturjournalisten och författaren Ulrika Knutson prisades för ett par år sedan för sin ”hängivna bildningsverksamhet”. Hon säger bestämt att bildning inte är mindre väsentlig i en tid när information är mer lättillgänglig än någonsin. Googling kan inte ersätta bildning.

– Bildning hjälper oss att bättre förstå komplicerade processer, att skapa sammanhang och konkretion. Det behöver vi alla, oavsett om vi är ingenjörer eller lärare eller jobbar i vården. Man måste förstå både historien och sin samtid. Bildning är spridda kunskaper om fakta och sammanhang som vi kan bära med oss och som vi har i bakhuvudet även om vi inte har nätuppkoppling och kan googla. Har man inte lite bildning som ligger där och skvalpar blir det för magert. Det behövs som en kompost av uppgifter om världen. Det är något som måste finnas i skolan, säger Ulrika Knutson och konstaterar att det ligger i sakens natur att vi inte vet vilka kunskaper som kommer att vara till nytta, varken i en nära eller mer fjärran framtid:

– Det kan ändras på tio år. Vem hade kunnat ana att det skulle bli ett brett, kommersiellt mätbart sug efter att veta mer om Andrées luftfärd eller om kvinnornas rösträttsrörelse? Bildning handlar också om att veta i vilken härad man ska söka efter kunskap och kunna värdera den och ha en källkritisk hållning. Bristande bildning riskerar att urgröpa och urholka demokratin. Det vet både Gustav Fridolin och Jan Björklund – de är inte tappade bakom en mjölkpall, men det ger inte utdelning i valrörelsen att snacka bildning.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa ligger bakom en dryg tredjedel av sjukskrivningarna för kvinnliga och en femtedel av sjukskrivningarna för manliga tjänstemän.

Annons
Annons
Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Arbetsmiljö

Nu ser Skolinspektionen över sina rutiner för hur de granskar fall där skolpersonal håller fast elever. Samtliga fall där myndigheten konstaterat fasthållning ses över igen.

Annons
43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

Skolpolitik

Förlängd skolplikt och halverat sommarlov för nyanlända. Höjda lärarlöner och fortbildning för lärare. Det vill Liberalerna med sin skuggbudget.

4 av 100 nyanlända klarar kraven

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Gymnasiebehörighet

Vid sidan av gruppen nyanlända så ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.