Fysik
Doktoranden som blev lärare och vann ett pris
Annons
Anna-Lena Nilsson tycker om att ha sin undervisning utomhus och få in praktiska moment.
NO
Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning
Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.
Beijerstiftelsens Lärarpris
Beijerstiftelsens Lärarpris innebär 50 000 kronor till varje lärare personligen och 20 000 kronor till deras skola för att finansiera naturvetenskapliga aktiviteter samt inköp till skolornas bibliotek.
Priset är till minne av Ingvar Lindqvist och finansieras av Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Det har delats ut av Kungliga Vetenskapsakademin sedan 1991. Nomineringarna till priset görs av kollegor, rektorer, föräldrar eller elever.
Anna-Lena Ekström har arbetat som lärare på mellanstadiet i 40 år och de senaste 25 åren har hon varit på Vänge skola.
– Jag har alltid haft roligt i klassrummet och älskar att vara där, jag älskar när barnen tycker att det är roligt och det är vad jag brinner för. Det är väl därför jag varit kvar så länge.
Nästa år fyller hon 65 och nu när hon snart ska gå i pension får hon ett pris av Kungliga Vetenskapsakademin.
– Jag är oerhört tacksam för att jag får det här, det känns som en bekräftelse eller en belöning.
I motiveringen till priset står det ”för sitt sätt att inspirera till glädje och lärande för alla elever genom att använda aktuella projekt och kooperativt lärande i NO-undervisningen”.
Kooperativt lärande är en metod som hon säger är väl studerad, men den har kommit till Sverige först de senaste åren. Anna-Lena Ekström själv har använt sig av metoden betydligt längre då hon fick höra talas om den från en amerikansk lärare för många år sedan. Metoden går ut på att fostra grupparbete under bestämda strukturer för att alla ska få taltid, tid till att få hjälp och tid till att hjälpa andra.
– Man samarbetar efter bestämda strukturer, så att det är tydligt vem som gör vad och hur man ska göra. Det ska inte förväxlas med vanligt grupparbete, utan det är väldigt styrt.
Hur kan en lektion se ut?
– Exempelvis jobbade vi med broar i höstas och då gör vi så här: De börjar med grupper, startar byggföretag, gör ett namn, ibland gör vi hemsidor och de får olika roller i gruppen. Sen innan vi börjar bygga tränar vi draghållfasthet, tryckhållfasthet, armering och annat som man behöver kunna när man bygger. De får reda på olika balkformer, broformer, namn på olika brodelar. Sedan bygger de broar av pinnar och bygger efter bestämda ritningar samt utifrån vad de har lärt sig. Sen när de har gjort det prövar vi hur många vikter broarna klarar av. Vi håller på med det i åtta veckor och då handlar all undervisning om det. Sedan byter vi uppdrag.
Anna-Lena Ekström tycker om att vara praktisk och säger att hon föredrar att få in det även i teoretiska ämnen.
– Det är lite av min specialitet, jag är scout sedan många år tillbaka och ”learning by doing” är ett av mina motton. Studerar man exempelvis kolets kretslopp så går man ut i skogen och eldar, gör kolkritor och sedan pratar man om hur det gick till. Då får man elda lite, rita, vara ute en halv dag och det är alltid superkul, säger hon.
