Annons

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Publicerad 14 november 2017

Fakta

Kommuner som anlitar bemanningsföretag

Skolvärlden har frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent).
Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

Största bolagens omsättning 

  • 2014: 208 245 000
  • 2015: 288 658 000
  • 2016: 356 204 000

En del av bolagen har brutet räkenskapsår

Största bolagens vinst (rörelseresultat, EBIT)  

  • 2014: 18 986 000
  • 2015: 26 737 000
  • 2016: 30 225 000

Exempel på kommuners kostnader i kronor för att hyra in lärare (grund- och gymnasieskolan om inget annat anges):

  • Alvesta 505 988 (avser 2015-2016)
  • Botkyrka 28 022 407
  • Burlöv (grundskola) 1 199 000
  • Danderyd 10 110 000
  • Ekerö 7 302 609
  • Göteborg (gymnasieskolan) 2 261 000
  • Göteborg (Lundby stadsdelsförvaltning, grundskolan) 7 466 145
  • Göteborg Västra Hisingen (grundskolan) 4 080 632
  • Göteborg Östra SFD (grundskolan) 1 256 000
  • Haninge 34 620 000
  • Huddinge 18 900 000 (avser 2015-2016)
  • Härryda 4 700 000
  • Järfälla (grundskolan) 10 820 558
  • Lerum 3 039 000
  • Lessebo 980 000
  • Lund (grundskola) 4 38 773
  • Malmö (grundskolan) 2 156 000
  • Nacka 14 029 493
  • Salem 2 896 614
  • Sollentuna 12 000 000
  • Solna 8 952 378
  • Stockholm 230 400 000
  • Södertälje 3 816 889
  • Tyresö 1 333 000
  • Upplands-Bro 4 704 000
  • Värmdö 6 921 699
  • Vallentuna 2 900 000
  • Knivsta 242 555
  • Vaxholm 152 822
  • Vindeln 374 644

Följande kommuner uppger att de använder eller har använd bemanningsföretag (2014-2016) för att hyra in lärare/lärarvikarier (grund- och gymnasie):

  • Falu kommun
  • Säters kommun
  • Alvesta kommun
  • Lessebo kommun
  • Gällivare kommun
  • Malmö stad 
  • Lunds kommun
  • Burlövs kommun
  • Sollentuna kommun
  • Haninge kommun
  • Huddinge kommun
  • Danderyds kommun
  • Solna stad
  • Stockholms stad
  • Upplands Väsby kommun
  • Täby kommun
  • Järfälla kommun
  • Värmdö kommun
  • Salems kommun
  • Botkyrka kommun
  • Nacka kommun
  • Ekerö kommun
  • Södertälje kommun
  • Upplands-Bro kommun
  • Lidingö stad
  • Tyresö kommun
  • Vaxholms stad
  • Österåkers kommun
  • Vallentuna kommun
  • Nykvarns kommun
  • Strängnäs kommun
  • Knivsta kommun
  • Göteborgs stad
  • Lerums kommun
  • Härryda kommun
  • Stenungsunds kommun
  • Linköpings kommun
  • Vindelns kommun

Antal kommuner som använder bemanningsföretag för att hyra in lärare:

  • Ja: 38.
  • Nej: 224.
  • Ej svarat: 28
  • Andel svarande kommuner: 90 %

Relaterat

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. Under perioden 2014–2016 ökade de största företagen på skolområdet sin omsättning med drygt 70 procent och vinsterna med nästa lika mycket.
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

År 2014 omsatte de största bemanningsföretagen som helt är inriktade på att hyra ut personal till skolsektorn, framfört allt lärare, drygt 208 miljoner kronor.

2016 hade omsättningen vuxit till 356 miljoner kronor, en ökning med drygt 70 procent.

Bolagens vinster steg under samma period med 60 procent, från 19 miljoner till cirka 30 miljoner.

Under åren 2014–2016 gick bolagen med ett överskott på cirka 75 miljoner kronor.

– Bemanningsbranschen är snabb på att anpassa sig till vad arbetsmarknaden behöver och på att hitta nya affärsmöjligheter, säger Johan Falk som är ombudsman på LR.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på friskolejätten Academedia, berättar att koncernens kostnader för inhyrda lärare har ökat under de senaste åren.

– Men vi har i våra system svårt att se hur stor del av ökningen som beror på prishöjningar och hur mycket som beror på att vi använder fler vikarier från bemanningsföretagen. 

– Som ju alla vet är det brist på lärare. Det är svårt att rekrytera och det är svårt att hitta vikarier. Vi märker att även bemanningsföretagen har svårt att hitta medarbetare. Våra egna enheter försöker mer och mer bygga upp egna pooler med timanställda. Dels för att bemanningsföretagen driver upp priserna, dels för att bemanningsföretagen också har svårt att leverera. 

En viktig förklaring till den ökande användningen av inhyrda lärarvikarier är hårt slimmade skolorganisationer utan marginaler.

– En normal vecka är det på de flesta skolor ett antal lärare som är sjuka, som vabbar eller är borta från jobbet av andra skäl. Det vet alla om, och är självklart något som man måste ta hänsyn till. Det bör på skolorna finnas en grundbemanning som gör att verksamheten fungerar bra även vid normal frånvaro, säger Ragnar Sjölander som är lärare i engelska och svenska på Blackebergs gymnasium och ordförande för LR i Stockholms stad.

– Alternativet till att ta in vikarier är att låta kollegorna täcka upp för dem som är borta, vilket det inte finns utrymme för i dag. Tyvärr tvingas man göra det ändå ibland, vilket leder till ökad arbetsbelastning och stress. Framför allt i grundskolan är detta ett av de största stressmomenten för lärarna.

Sara Svanlund.Sara Svanlund, vice ordförande i lärarnas Riksförbund:

– Det är bra att det tas in vikarier när den ordinarie läraren är sjuk eller borta av annat skäl. Annars ökar arbetsvolymen för de lärare som är kvar i skolan. Samtidigt visar användningen av bemanningsföretagens tjänster på vilka stora rekryteringsbehov det är inom skolan. 

Sara Svanlund betonar att oavsett om en lärare anställs via bemanningsföretag eller av huvudmännen direkt, är det oerhört viktigt att hen är behörig.

– Men med stor personalomsättning ökar arbetsbelastningen på lärare som är mer långsiktigt i verksamheten.

Skolvärlden har gått igenom ett dussin avtal mellan de största bemanningsföretagen och ett antal kommuner. Avtalen innehåller skrivningar om bland annat sekretess, pris, kompetenskrav, krav på utdrag ur belastningsregistret och möjligheter att byta ut inhyrda lärare/konsulter som inte anses lämpliga eller har samarbetssvårigheter.

Enligt de avtal som vi har studerat hyrs exempelvis en legitimerad gymnasielärare ut för mellan 247–482 kronor i timmen och en obehörig för mellan 219–298 kronor, beroende på bemanningsbolag och kommun.

Om en skola fattar tycke för en inhyrd lärare och anställer hen, kan den få betala en straffavgift, ett ”förmedlingsarvode”, till bemanningsföretaget på upp till 40 000 kronor. Exakt hur mycket beror på hur länge personen har varit inhyrd och på dess kvalifikationer.

– Jag tror att det bland legitimerade lärare finns en hel del som kan tänka sig att ha en mer mobil arbets-situation med kortare uppdrag hos olika arbetsgivare i stället för en fast tjänst på en skola. Dels för att kunna koncentrera sig på att undervisa och slippa en massa administration, dels kunna styra över sin egen tid. Det är dock viktigt att arbetsvillkoren är bra, säger Ragnar Sjölander.

Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Camilla Sanver, 31, arbetar som inhyrd lärare på grundskolan Kulturama i Sundbyberg utanför Stockholm.

– Jag blev legitimerad lärare i engelska i fjol efter att ha studerat under många år. Förutom engelska har jag bland annat läst idé- och lärdomshistoria och stats-vetenskap. Detta är min första riktiga arbetslivserfarenhet. Jag trivs verkligen.

Camilla Sanver berättar att hon hyrs ut via bemanningsföretaget Lärarförmedlarna.

– Jag började arbeta för dem när jag pluggade och sedan har det fortsatt. Tidigare var det kortare uppdrag, kanske ett par dagar i veckan. Nu har jag ett heltidsuppdrag fram till den åttonde december.

Vad har du i lön?

– Jag tjänar 200 kronor i timmen inklusive semesterersättning. Det innebär cirka 32 000 kronor i månaden om jag arbetar heltid. Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Vad tycker du om att vara uthyrd i stället för fast anställd?

– Det är för- och nackdelar med allting. Fördelen med att arbeta åt ett bemanningsföretag och vara uthyrd, är att jag kan styra min tid själv. Jag trivs bra med den friheten och att exempelvis kunna resa när jag vill. 

– Fördelen med att vara fast anställd är framför allt trygghetssystemen. Som timanställd är det svårt med föräldraledighet, sjukfrånvaro, semester, a-kassa och liknande. Det är också jobbigt att tvingas gå upp 05.30 på morgonen och hoppas på att någon ska ringa om ett uppdrag. Det behöver man dock inte göra när man har ett längre kontrakt.

LR:s Sara Svanlund säger att de bemanningsanställdas arbetsvillkor behöver undersökas mer.

– Ännu har vi ingen riktigt bra överblick när det gäller exempelvis löneläget eller arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett ganska nytt område för oss, där vi har få medlemmar, som vi behöver titta mer på.

Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare.

Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tror att bemanningsföretag är ett fenomen som kommit för att stanna på skolområdet.

– Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare. Bristsituationen gör att man behöver agera på många olika sätt ute på skolorna. Det här är ett sätt. Det finns också kommuner som har egna vikariepooler och liknande. Det finns inte ett sätt som är rätt.

– Till viss del sammanfaller framväxten av bemanningsföretag på skolområdet med de senaste årens kraftiga ökning av antalet elever. Många kommuner har tvingats trolla med knäna för att överhuvudtaget klara situationen.

Camilla Sanver är hyrlärare i Sundbyberg.

För att ta reda på hur vanligt det är med hyrlärare har Skolvärlden frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent). Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

– Vår bedömning är att det kommer öka på grund av lärarbristen. Det är svårt att få tag i legitimerade lärare vilket leder till längre rekryteringsprocesser som kräver vikarier under tiden, säger Jonna Bergman som är bemanningskoordinator på Järfälla kommun.

Peter Nyberg, biträdande chef för barn- och skolförvaltningen i Lunds kommun, tror att behovet av vikarier och nyanställningar av behöriga lärare kommer att vara stort i flera år framöver. 

– Det är främst för kortare uppdrag som hyrlärare behövs. Vår ambition är att vara tillräckligt attraktiv som arbetsgivare så att vi själva kan anställa på våra vakanser.  

Över 98 procent är kortare än två veckor.

Pedagogpoolen, tidigare VRE Education, är ett av de största bemanningsföretagen på skolområdet. Vd:n Peder Hagen berättar att företaget har hyrt ut lärarvikarier sedan 2001.

– I vår bransch handlar det framför allt om korttidsvikariat, när till exempel en ordinarie lärare är sjuk, vabbar eller liknande. Drygt 70 procent av våra uppdrag är endagsuppdrag. Över 98 procent är kortare än två veckor. Att hyra ut någon under en hel termin är mycket ovanligt. Inhyrning inom skolområdet skiljer sig alltså markant från till exempel vårdsektorn.

Varför är det så många korttidsvikariat?

– Framför allt yngre barn och ungdomar kan inte lämnas utan tillsyn i skolan. Det måste helt enkelt vara någon som ser efter dem. Tidigare fanns det ofta en lista i lärarrummen över vilka som kunde ringas in vid behov. I dag ställs det större krav på dem som ska arbeta som vikarier än att någon på skolan känner till dem. Det krävs bland annat ett utdrag ur belastningsregistret som inte är äldre än ett år och elementära kunskaper om skollagen. Det har de som vi hyr ut, säger Peder Hagen.

Vilka är det som ni hyr ut?

– Många är högskolestudenter, varav en del läser till lärare. Men vi hyr också ut legitimerade lärare som gått i pension eller lämnat skolan av andra skäl, till exempel för att starta företag, och som behöver en extra inkomst.  

– Skolor har i allmänhet inte budgetar för att under en längre tid hyra in behöriga lärare i stället för att anställa dem. Jag tror dessutom inte att det är bra om vi går mot en utveckling där lärare hyrs in terminsvis. Vår affärsidé är att bidra till skolan. Det gör man inte genom att dels dränera den på resurser, dels införa ett system där lärare hyrs in terminsvis eller liknande. Barn behöver kontinuitet, säger Peder Hagen.

 

Enligt Sanna Schönwell, Kunskapsskolans HR-chef, finns det tydliga ekonomiska skäl till varför många skolor begränsar inhyrning av personal till kortare vikariat.

– Skolor, kommunala såväl som friskolor, får inte dra av momsen. Det gör att det är otroligt dyrt att hyra in konsulter för en längre tid. För längre vikariat, till exempel föräldravikariat, försöker vi i stället anställa, i första hand behöriga och legitimerade lärare.

Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg.

I många kommuner, framför allt på landsbygden, är det i en del ämnen vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Mycket talar för att behörigheten kommer att sjunka ytterligare, vilket en del befarar kan leda till ett stafettlärarsystem liknande det som vården har på läkar-sidan. Det vill säga att bemanningsföretag hyr ut legitimerade och ämnesbehöriga lärare vars enda uppgift är att svara för bedömning och betygsättning på skolor med låg lärarbehörighet.

– Jag har svårt att tro att det kan bli så. Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg, även om man är en legitimerad och behörig lärare. Det krävs mer än så, säger Bodil Båvner på SKL.

Vad är alternativet på orter med stor brist på behöriga lärare?

– Jag tror mer på ett system där behöriga lärare får arbeta med flera klasser och skolor och ha ett särskilt uppdrag att stödja de obehöriga lärare som kontinuerligt arbetar i klasserna. 

– Jag tror också att läraryrket kan specialiseras så att olika lärare koncentrerar sig på olika saker beroende på bland annat bakgrund och intresse. Vissa lärare kanske inriktar sig på bedömning, andra på föräldrakontakter och så vidare, säger Bodil Båvner.

De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter.

Flera kommuner har startat egna bemanningsenheter och vikariepooler som ett alternativ till att ta hjälp av bemanningsföretag. Ett sådant exempel är Ystad.

– Vår bemanningsenhet servar förskolan, grundskolan och till viss del även gymnasiet och vuxenutbildningen med främst korttidsvikarier, säger Stefan Ahlbeck som är chef för administration och bemanning på kultur- och utbildningsförvaltningen.

– De som arbetar på bemanningsenheten är antingen tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda. Vi har både behörig och obehörig personal. De flesta är obehöriga och timanställda, många är studenter.

Stina Fogel, chef för Norrköpings kommuns rekryteringsenhet, berättar att kommunens utbildningskontor har en egen ”vikariebank” för korttidsvikariat.

– De som finns med i banken har kvalitetsgranskats. Det innebär att vi har intervjuat dem, tagit referenser och kontrollerat dem mot belastningsregistret. De har också fått en introduktion om vad det innebär att vara anställd hos oss. För att oss är det viktigt med kontinuitet och att man känner att man är en del av Norrköpings kommun.

Vilka är det som är vikarier hos er?

– De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter. Vi ser vikariaten som en bra möjlighet att visa upp oss som arbetsgivare. Många studenter tycker dessutom att det är ett bra sätt att komma ut och prova på att arbeta på olika skolor för att se var de trivs bäst.

Vi ska utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I Stockholm ska kommunen prova att bygga upp en egen vikariepool, berättar personalchefen Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning.

– Det är ett pilotprojekt. Vi vill se om det underlättar för våra skolor när det gäller vikariehanteringen och vad det kostar. Tanken är att vi ska bygga upp en egen bank med människor som anmäler intresse för att vikariera. Vi ska kvalitetssäkra dem, se till att de har rätt kravprofil och så vidare. Det ska även tas fram en teknisk lösning som gör att skolorna enkelt kan klicka fram förslag på vikarier.

– Dessutom ska vi utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I förslaget till budgeten för 2018 för Stockholms stad står det att vikariekostnaderna ska minskas genom ökad grundbemanning.

– Ökad grundbemanning gör skolan robustare, men det tar inte bort behovet av vikarier, säger Astrid Gadman.

Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholms stad, menar att det borde vara en självklarhet för Stockholms kommun att ha en egen vikarieförmedling.

– I den bör den ingå fast anställda, behöriga och legitimerade lärare som kan lånas ut till skolorna vid behov.

Maria Engström, ekonom vid Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning, hoppas att kommunen i framtiden ska lägga ner mindre pengar på att hyra in lärare från bemanningsföretag.

– Skolorna i Göteborgs stad kommer från och med den 1 juli 2018 tillhöra samma förvaltning. Förhoppningsvis kan man då lösa bemanning inom förvaltningen.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons