Annons

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Publicerad 14 november 2017

Fakta

Kommuner som anlitar bemanningsföretag

Skolvärlden har frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent).
Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

Största bolagens omsättning 

  • 2014: 208 245 000
  • 2015: 288 658 000
  • 2016: 356 204 000

En del av bolagen har brutet räkenskapsår

Största bolagens vinst (rörelseresultat, EBIT)  

  • 2014: 18 986 000
  • 2015: 26 737 000
  • 2016: 30 225 000

Exempel på kommuners kostnader i kronor för att hyra in lärare (grund- och gymnasieskolan om inget annat anges):

  • Alvesta 505 988 (avser 2015-2016)
  • Botkyrka 28 022 407
  • Burlöv (grundskola) 1 199 000
  • Danderyd 10 110 000
  • Ekerö 7 302 609
  • Göteborg (gymnasieskolan) 2 261 000
  • Göteborg (Lundby stadsdelsförvaltning, grundskolan) 7 466 145
  • Göteborg Västra Hisingen (grundskolan) 4 080 632
  • Göteborg Östra SFD (grundskolan) 1 256 000
  • Haninge 34 620 000
  • Huddinge 18 900 000 (avser 2015-2016)
  • Härryda 4 700 000
  • Järfälla (grundskolan) 10 820 558
  • Lerum 3 039 000
  • Lessebo 980 000
  • Lund (grundskola) 4 38 773
  • Malmö (grundskolan) 2 156 000
  • Nacka 14 029 493
  • Salem 2 896 614
  • Sollentuna 12 000 000
  • Solna 8 952 378
  • Stockholm 230 400 000
  • Södertälje 3 816 889
  • Tyresö 1 333 000
  • Upplands-Bro 4 704 000
  • Värmdö 6 921 699
  • Vallentuna 2 900 000
  • Knivsta 242 555
  • Vaxholm 152 822
  • Vindeln 374 644

Följande kommuner uppger att de använder eller har använd bemanningsföretag (2014-2016) för att hyra in lärare/lärarvikarier (grund- och gymnasie):

  • Falu kommun
  • Säters kommun
  • Alvesta kommun
  • Lessebo kommun
  • Gällivare kommun
  • Malmö stad 
  • Lunds kommun
  • Burlövs kommun
  • Sollentuna kommun
  • Haninge kommun
  • Huddinge kommun
  • Danderyds kommun
  • Solna stad
  • Stockholms stad
  • Upplands Väsby kommun
  • Täby kommun
  • Järfälla kommun
  • Värmdö kommun
  • Salems kommun
  • Botkyrka kommun
  • Nacka kommun
  • Ekerö kommun
  • Södertälje kommun
  • Upplands-Bro kommun
  • Lidingö stad
  • Tyresö kommun
  • Vaxholms stad
  • Österåkers kommun
  • Vallentuna kommun
  • Nykvarns kommun
  • Strängnäs kommun
  • Knivsta kommun
  • Göteborgs stad
  • Lerums kommun
  • Härryda kommun
  • Stenungsunds kommun
  • Linköpings kommun
  • Vindelns kommun

Antal kommuner som använder bemanningsföretag för att hyra in lärare:

  • Ja: 38.
  • Nej: 224.
  • Ej svarat: 28
  • Andel svarande kommuner: 90 %

Relaterat

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. Under perioden 2014–2016 ökade de största företagen på skolområdet sin omsättning med drygt 70 procent och vinsterna med nästa lika mycket.
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

År 2014 omsatte de största bemanningsföretagen som helt är inriktade på att hyra ut personal till skolsektorn, framfört allt lärare, drygt 208 miljoner kronor.

2016 hade omsättningen vuxit till 356 miljoner kronor, en ökning med drygt 70 procent.

Bolagens vinster steg under samma period med 60 procent, från 19 miljoner till cirka 30 miljoner.

Under åren 2014–2016 gick bolagen med ett överskott på cirka 75 miljoner kronor.

– Bemanningsbranschen är snabb på att anpassa sig till vad arbetsmarknaden behöver och på att hitta nya affärsmöjligheter, säger Johan Falk som är ombudsman på LR.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på friskolejätten Academedia, berättar att koncernens kostnader för inhyrda lärare har ökat under de senaste åren.

– Men vi har i våra system svårt att se hur stor del av ökningen som beror på prishöjningar och hur mycket som beror på att vi använder fler vikarier från bemanningsföretagen. 

– Som ju alla vet är det brist på lärare. Det är svårt att rekrytera och det är svårt att hitta vikarier. Vi märker att även bemanningsföretagen har svårt att hitta medarbetare. Våra egna enheter försöker mer och mer bygga upp egna pooler med timanställda. Dels för att bemanningsföretagen driver upp priserna, dels för att bemanningsföretagen också har svårt att leverera. 

En viktig förklaring till den ökande användningen av inhyrda lärarvikarier är hårt slimmade skolorganisationer utan marginaler.

– En normal vecka är det på de flesta skolor ett antal lärare som är sjuka, som vabbar eller är borta från jobbet av andra skäl. Det vet alla om, och är självklart något som man måste ta hänsyn till. Det bör på skolorna finnas en grundbemanning som gör att verksamheten fungerar bra även vid normal frånvaro, säger Ragnar Sjölander som är lärare i engelska och svenska på Blackebergs gymnasium och ordförande för LR i Stockholms stad.

– Alternativet till att ta in vikarier är att låta kollegorna täcka upp för dem som är borta, vilket det inte finns utrymme för i dag. Tyvärr tvingas man göra det ändå ibland, vilket leder till ökad arbetsbelastning och stress. Framför allt i grundskolan är detta ett av de största stressmomenten för lärarna.

Sara Svanlund.Sara Svanlund, vice ordförande i lärarnas Riksförbund:

– Det är bra att det tas in vikarier när den ordinarie läraren är sjuk eller borta av annat skäl. Annars ökar arbetsvolymen för de lärare som är kvar i skolan. Samtidigt visar användningen av bemanningsföretagens tjänster på vilka stora rekryteringsbehov det är inom skolan. 

Sara Svanlund betonar att oavsett om en lärare anställs via bemanningsföretag eller av huvudmännen direkt, är det oerhört viktigt att hen är behörig.

– Men med stor personalomsättning ökar arbetsbelastningen på lärare som är mer långsiktigt i verksamheten.

Skolvärlden har gått igenom ett dussin avtal mellan de största bemanningsföretagen och ett antal kommuner. Avtalen innehåller skrivningar om bland annat sekretess, pris, kompetenskrav, krav på utdrag ur belastningsregistret och möjligheter att byta ut inhyrda lärare/konsulter som inte anses lämpliga eller har samarbetssvårigheter.

Enligt de avtal som vi har studerat hyrs exempelvis en legitimerad gymnasielärare ut för mellan 247–482 kronor i timmen och en obehörig för mellan 219–298 kronor, beroende på bemanningsbolag och kommun.

Om en skola fattar tycke för en inhyrd lärare och anställer hen, kan den få betala en straffavgift, ett ”förmedlingsarvode”, till bemanningsföretaget på upp till 40 000 kronor. Exakt hur mycket beror på hur länge personen har varit inhyrd och på dess kvalifikationer.

– Jag tror att det bland legitimerade lärare finns en hel del som kan tänka sig att ha en mer mobil arbets-situation med kortare uppdrag hos olika arbetsgivare i stället för en fast tjänst på en skola. Dels för att kunna koncentrera sig på att undervisa och slippa en massa administration, dels kunna styra över sin egen tid. Det är dock viktigt att arbetsvillkoren är bra, säger Ragnar Sjölander.

Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Camilla Sanver, 31, arbetar som inhyrd lärare på grundskolan Kulturama i Sundbyberg utanför Stockholm.

– Jag blev legitimerad lärare i engelska i fjol efter att ha studerat under många år. Förutom engelska har jag bland annat läst idé- och lärdomshistoria och stats-vetenskap. Detta är min första riktiga arbetslivserfarenhet. Jag trivs verkligen.

Camilla Sanver berättar att hon hyrs ut via bemanningsföretaget Lärarförmedlarna.

– Jag började arbeta för dem när jag pluggade och sedan har det fortsatt. Tidigare var det kortare uppdrag, kanske ett par dagar i veckan. Nu har jag ett heltidsuppdrag fram till den åttonde december.

Vad har du i lön?

– Jag tjänar 200 kronor i timmen inklusive semesterersättning. Det innebär cirka 32 000 kronor i månaden om jag arbetar heltid. Jag får bara betalt när jag har uppdrag.

Vad tycker du om att vara uthyrd i stället för fast anställd?

– Det är för- och nackdelar med allting. Fördelen med att arbeta åt ett bemanningsföretag och vara uthyrd, är att jag kan styra min tid själv. Jag trivs bra med den friheten och att exempelvis kunna resa när jag vill. 

– Fördelen med att vara fast anställd är framför allt trygghetssystemen. Som timanställd är det svårt med föräldraledighet, sjukfrånvaro, semester, a-kassa och liknande. Det är också jobbigt att tvingas gå upp 05.30 på morgonen och hoppas på att någon ska ringa om ett uppdrag. Det behöver man dock inte göra när man har ett längre kontrakt.

LR:s Sara Svanlund säger att de bemanningsanställdas arbetsvillkor behöver undersökas mer.

– Ännu har vi ingen riktigt bra överblick när det gäller exempelvis löneläget eller arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett ganska nytt område för oss, där vi har få medlemmar, som vi behöver titta mer på.

Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare.

Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tror att bemanningsföretag är ett fenomen som kommit för att stanna på skolområdet.

– Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare. Bristsituationen gör att man behöver agera på många olika sätt ute på skolorna. Det här är ett sätt. Det finns också kommuner som har egna vikariepooler och liknande. Det finns inte ett sätt som är rätt.

– Till viss del sammanfaller framväxten av bemanningsföretag på skolområdet med de senaste årens kraftiga ökning av antalet elever. Många kommuner har tvingats trolla med knäna för att överhuvudtaget klara situationen.

Camilla Sanver är hyrlärare i Sundbyberg.

För att ta reda på hur vanligt det är med hyrlärare har Skolvärlden frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent). Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.

– Vår bedömning är att det kommer öka på grund av lärarbristen. Det är svårt att få tag i legitimerade lärare vilket leder till längre rekryteringsprocesser som kräver vikarier under tiden, säger Jonna Bergman som är bemanningskoordinator på Järfälla kommun.

Peter Nyberg, biträdande chef för barn- och skolförvaltningen i Lunds kommun, tror att behovet av vikarier och nyanställningar av behöriga lärare kommer att vara stort i flera år framöver. 

– Det är främst för kortare uppdrag som hyrlärare behövs. Vår ambition är att vara tillräckligt attraktiv som arbetsgivare så att vi själva kan anställa på våra vakanser.  

Över 98 procent är kortare än två veckor.

Pedagogpoolen, tidigare VRE Education, är ett av de största bemanningsföretagen på skolområdet. Vd:n Peder Hagen berättar att företaget har hyrt ut lärarvikarier sedan 2001.

– I vår bransch handlar det framför allt om korttidsvikariat, när till exempel en ordinarie lärare är sjuk, vabbar eller liknande. Drygt 70 procent av våra uppdrag är endagsuppdrag. Över 98 procent är kortare än två veckor. Att hyra ut någon under en hel termin är mycket ovanligt. Inhyrning inom skolområdet skiljer sig alltså markant från till exempel vårdsektorn.

Varför är det så många korttidsvikariat?

– Framför allt yngre barn och ungdomar kan inte lämnas utan tillsyn i skolan. Det måste helt enkelt vara någon som ser efter dem. Tidigare fanns det ofta en lista i lärarrummen över vilka som kunde ringas in vid behov. I dag ställs det större krav på dem som ska arbeta som vikarier än att någon på skolan känner till dem. Det krävs bland annat ett utdrag ur belastningsregistret som inte är äldre än ett år och elementära kunskaper om skollagen. Det har de som vi hyr ut, säger Peder Hagen.

Vilka är det som ni hyr ut?

– Många är högskolestudenter, varav en del läser till lärare. Men vi hyr också ut legitimerade lärare som gått i pension eller lämnat skolan av andra skäl, till exempel för att starta företag, och som behöver en extra inkomst.  

– Skolor har i allmänhet inte budgetar för att under en längre tid hyra in behöriga lärare i stället för att anställa dem. Jag tror dessutom inte att det är bra om vi går mot en utveckling där lärare hyrs in terminsvis. Vår affärsidé är att bidra till skolan. Det gör man inte genom att dels dränera den på resurser, dels införa ett system där lärare hyrs in terminsvis eller liknande. Barn behöver kontinuitet, säger Peder Hagen.

 

Enligt Sanna Schönwell, Kunskapsskolans HR-chef, finns det tydliga ekonomiska skäl till varför många skolor begränsar inhyrning av personal till kortare vikariat.

– Skolor, kommunala såväl som friskolor, får inte dra av momsen. Det gör att det är otroligt dyrt att hyra in konsulter för en längre tid. För längre vikariat, till exempel föräldravikariat, försöker vi i stället anställa, i första hand behöriga och legitimerade lärare.

Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg.

I många kommuner, framför allt på landsbygden, är det i en del ämnen vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Mycket talar för att behörigheten kommer att sjunka ytterligare, vilket en del befarar kan leda till ett stafettlärarsystem liknande det som vården har på läkar-sidan. Det vill säga att bemanningsföretag hyr ut legitimerade och ämnesbehöriga lärare vars enda uppgift är att svara för bedömning och betygsättning på skolor med låg lärarbehörighet.

– Jag har svårt att tro att det kan bli så. Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg, även om man är en legitimerad och behörig lärare. Det krävs mer än så, säger Bodil Båvner på SKL.

Vad är alternativet på orter med stor brist på behöriga lärare?

– Jag tror mer på ett system där behöriga lärare får arbeta med flera klasser och skolor och ha ett särskilt uppdrag att stödja de obehöriga lärare som kontinuerligt arbetar i klasserna. 

– Jag tror också att läraryrket kan specialiseras så att olika lärare koncentrerar sig på olika saker beroende på bland annat bakgrund och intresse. Vissa lärare kanske inriktar sig på bedömning, andra på föräldrakontakter och så vidare, säger Bodil Båvner.

De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter.

Flera kommuner har startat egna bemanningsenheter och vikariepooler som ett alternativ till att ta hjälp av bemanningsföretag. Ett sådant exempel är Ystad.

– Vår bemanningsenhet servar förskolan, grundskolan och till viss del även gymnasiet och vuxenutbildningen med främst korttidsvikarier, säger Stefan Ahlbeck som är chef för administration och bemanning på kultur- och utbildningsförvaltningen.

– De som arbetar på bemanningsenheten är antingen tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda. Vi har både behörig och obehörig personal. De flesta är obehöriga och timanställda, många är studenter.

Stina Fogel, chef för Norrköpings kommuns rekryteringsenhet, berättar att kommunens utbildningskontor har en egen ”vikariebank” för korttidsvikariat.

– De som finns med i banken har kvalitetsgranskats. Det innebär att vi har intervjuat dem, tagit referenser och kontrollerat dem mot belastningsregistret. De har också fått en introduktion om vad det innebär att vara anställd hos oss. För att oss är det viktigt med kontinuitet och att man känner att man är en del av Norrköpings kommun.

Vilka är det som är vikarier hos er?

– De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter. Vi ser vikariaten som en bra möjlighet att visa upp oss som arbetsgivare. Många studenter tycker dessutom att det är ett bra sätt att komma ut och prova på att arbeta på olika skolor för att se var de trivs bäst.

Vi ska utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I Stockholm ska kommunen prova att bygga upp en egen vikariepool, berättar personalchefen Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning.

– Det är ett pilotprojekt. Vi vill se om det underlättar för våra skolor när det gäller vikariehanteringen och vad det kostar. Tanken är att vi ska bygga upp en egen bank med människor som anmäler intresse för att vikariera. Vi ska kvalitetssäkra dem, se till att de har rätt kravprofil och så vidare. Det ska även tas fram en teknisk lösning som gör att skolorna enkelt kan klicka fram förslag på vikarier.

– Dessutom ska vi utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.

I förslaget till budgeten för 2018 för Stockholms stad står det att vikariekostnaderna ska minskas genom ökad grundbemanning.

– Ökad grundbemanning gör skolan robustare, men det tar inte bort behovet av vikarier, säger Astrid Gadman.

Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholms stad, menar att det borde vara en självklarhet för Stockholms kommun att ha en egen vikarieförmedling.

– I den bör den ingå fast anställda, behöriga och legitimerade lärare som kan lånas ut till skolorna vid behov.

Maria Engström, ekonom vid Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning, hoppas att kommunen i framtiden ska lägga ner mindre pengar på att hyra in lärare från bemanningsföretag.

– Skolorna i Göteborgs stad kommer från och med den 1 juli 2018 tillhöra samma förvaltning. Förhoppningsvis kan man då lösa bemanning inom förvaltningen.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons