betyg_prov_shutterstock_0
Jämförelse

Betyg + Timss = sant

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

Om Timss

Timss-poängen i de båda internationella studierna har jämförts med elevens prov- och slutbetyg eller kursbetyg i matematik och naturorienterande ämnen, i årskurs 8 och på gymnasiet.

De båda internationella studierna Timss och Timss Advanced genomfördes senast 2015. Timss mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap bland elever i årskurs 4 och 8 och Timss Advanced mäter kunskaper i avancerad matematik och fysik bland elever i gymnasieskolan som läser sista året på naturvetenskaps- och teknikprogrammet.

Resultaten presenterades i november 2016 och visade på en förbättring för svenska elever i både matematik och naturvetenskap i årskurs 8, och en förbättring i avancerad matematik i Timss Advanced.

Källa: Skolverket

Skolverket har för första gången jämfört svenska elevers betyg och nationella provresultat med resultaten i de internationella kunskapsmätningarna Timss och Timss Advanced.

Jämförelsen visar att samstämmigheten är god.

– Vi hoppades förstås att det skulle se ut så här, säger Matilda Ankargren, undervisningsråd på Skolverket.

– Det här är gedigna utvärderingar av elevers kunskaper. Tidigare har vi jämfört skolans styrdokument med de ramverk som Timss-studierna utgår ifrån och sett att vi har hög samstämmighet där. Så vi har vetat att i teorin ska de fungera väl men nu vet vi det även i praktiken

I årskurs 8, då Timss genomförs, når var fjärde elev med slutbetyget A i matematik den avancerade nivån i matematik och drygt var tredje elev med slutbetyget A i naturvetenskap. På gymnasienivån (Timss Advanced) är det var tionde elev med betyget A i kursen Matematik 4 som når den avancerade nivå och i fysik knappt var tredje elev med högsta betyg i kursen Fysik 2.

– Det vi ville titta på framförallt är att elever med till exempel betyget A, i genomsnitt presterar bättre än elever med betyget B och så vidare. Vi ser att det är elever med höga betyg som når de höga kunskapsnivåerna i Timss. Korrelationen mellan de här två måtten är stark.

Kan man utifrån den här jämförelsen dra slutsatsen att de svenska betygen mäter det de ska och fungerar ganska bra?

– I den här studien tittar vi bara på Sverige och Timss från 2015. Vi gör inget antagande om att det ena måttet är bättre än det andra. Men om vi utgår ifrån ett resonemang om att Timss är ett stabilt mått över elevernas kunskaper – då kan man säga att betygssystemet och det nationella provsystemet fungerar väl som mått på elevernas kunskaper.

– Betygsinflationen kan vi däremot inte säga något om, för då skulle vi behöva ha flera mätningar över tid och det har vi inte här.

Skolverkets jämförelse visar också att när elever med samma betyg jämförs finns det skillnader i de genomsnittliga resultaten mellan pojkar och flickor, mellan elever med olika migrationsbakgrund och mellan elever med olika grad av hemresurser. Om en pojke och flicka har samma betyg tender pojken att få högre Timss-poäng.

Betyder det i någon mening att pojkar är bättre än vad deras betyg visar?

– Vi kan inte utifrån det vi tittat på nu, förklara varför det är så. Det man måste tänka på är att Timss är en mätning vid ett fälle, medan betyg är en allsidig bedömning av elevens kunskaper. Vi behöver fördjupande kunskaper för att kunna säga något mer om varför ser ut så här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm