Betygen påverkas av obehöriga sfi-lärare
Fler än sex av tio sfi-lärare saknar behörighet. Något som riskerar att påverka bedömningen och betygsättningen av eleverna.
– Många gånger förstår eleverna dessutom inte vad det är vi bedömer, säger sfi-läraren Claudia Schwartz, som granskat hur olika en och samma text betygsätts av olika lärare.
För att bli behörig SFI-lärare krävs lärarexamen samt 30 högskolepoäng i svenska som andraspråk, jämfört med 90 poäng för SvA-lärare på gymnasienivå. I höstas argumenterade bland annat Academedias vd för att de formella behörighetskraven på sfi-lärare bör läggas åt sidan – vilket på många håll redan skett i praktiken. Det finns nära 3 400 lärare på sfi i Sverige, men av dem har inte ens 40 procent rätt behörighet för jobbet, enligt statistik från Skolverket.
Skolinspektionen har under vintern granskat tio företag med sfi- och komvuxutbildningar. Åtta av dem har fått bakläxa – bland annat för att rektor saknade pedagogisk utbildning eller för att det på en skola visade sig att ingen av tjänstgörande sfi-lärare hade pedagogisk utbildning, skriver Svenska Dagbladet.
Att hitta tillräckligt många behöriga sfi-lärare är en utmaning. Enligt prognoserna kommer det behövas ytterligare 4 800 examinerade sfi-lärare inom tre år.
– Att bedöma andraspråksutveckling kräver omfattande lärarkompetens. Ett problem är att behörighetskraven för att verka som sfi-lärare är alldeles för lågt ställda och att endast en tredjedel av sfi-lärarna är behöriga, säger Malin Dahlström, på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) på Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet, och tillägger att hon vill se en skärpning av behörighetskraven på sfi-lärare.
Sfi-läraren Claudia Schwartz menar att det många gånger är mer utmanande att betygsätta sfi-elever än elever i andra skolformer. sfi-elevernas skolbakgrund varierar stort och betygskriterier och mål med kurser kan vara svåra att förmedla, trots översättningar till andra språk.
– Eleverna förstår inte alltid vad det är vi bedömer. Skolsystemet är väldigt annorlunda i många andra länder, säger Claudia Schwartz till Skolvärlden.
När hon läste svenska som andraspråk på Linnéuniversitetet skrev hon en uppsats om betygsättning och bedömning på SFI. Hon lät bland annat fem olika lärare bedöma två texter var – med kraftigt varierande resultat:
- Den första texten fick ett F, tre E och ett C.
- Den andra två F, två E och ett D.
Claudia Schwartz betonar vikten av en rättssäker betygsättning på SFI. En elev som blir underkänd kan inte gå vidare till grundvux och dörren till en rad vidareutbildningar kan också stängas.
– Det är ett fel i systemet när vi lägger ner så mycket tid på det administrativa i stället för på sambedömning och diskussioner. I dag har lärarna inte tid att göra riktiga analyser och att plocka isär en text.