mahl
Digital rättning

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Det är nationella provtider och rapporterna om fusk har avlöst varandra. Som ett brev på posten kommer också varje år rapporter om skillnader mellan provresultat och betyg och att det ser olika ut på olika skolor – ett tecken på bristande likvärdighet.

Som ett svar har därför röster höjts, dels för digitalisering och central rättning av proven och dels att göra de nationella proven mer styrande vid betygsättning. På onsdagen röstade till exempel riksdagen igenom ett förslag om att regeringen bör vidta åtgärder för att införa digitala och centralt rättade nationella prov. Ett förslag som stöds av Alliansen och Sverigedemokraterna och därmed av en majoritet i Sveriges riksdag.

Men att de här förslagen skulle vara en lösning är Per Måhl, sakkunnig på betyg och bedömning, mycket kritiskt till. Han är noga med att göra klart att även han ser brister vad gäller rättssäkerhet och likvärdighet när det gäller betygsättning, och betonar att allt ”inte är frid och fröjd”. Men han säger samtidigt att lösningen inte kan vara att ytterligare minska lärarnas eget inflytande.

Vilka problem ser du med att ge de nationella proven mer tyngd vid betygsättning?

– De nationella prov vi har i dag stämmer inte alltid med de anvisningar som lärare ska följa när de sätter betyg. I det perspektivet blir det absurt att hävda att betygen skulle bli bättre om man tvingade lärare att sätta de betyg som eleverna får vid ett enstaka tillfälle.

Proven speglar inte alla kunskapskrav, en del prov innehåller bedömningar med B- och D-nivåer som inte finns i kunskapskraven och dessutom summeras delprov på ett sätt som lärare inte får göra när de sätter betyg, tar han som exempel.

– Betygen kommer varken bli mer rättssäkra eller mer likvärdiga om man beslutar att lärare ska tvingas förhålla sig tätare till nationella provbetyg. Det är helt enkelt ingen åtgärd som förbättrar de problem som vi lever med.

Inte heller att införa digital och central rättning av proven tycker Per Måhl är någon bra idé.

– Om man ska rätta digitalt kommer det påverka hur uppgifterna ser ut. Annars går det inte att maskinrätta uppgifterna. Men väldigt många av de kunskapskrav som finns i svensk skola driver fram uppgifter som är svåra att rätta digitalt. Alltså, om du ska utforma uppgifter som är tänkbara att rätta digitalt kommer de komma i konflikt med hur kunskapskraven ser ut.

Mer som högskoleprovet, eller?

– Precis ja! Och då vet man, apropå den jämförelsen, att högskoleprovet har mycket lägre prognosvärde än gymnasiebetygen. Trots att vi vet att likvärdigheten är dålig och att betyg inte alltid sätts på rätt grunder så har betygen fortfarande ett bättre prognosvärde än vad högskoleprovet har. Det hänger ihop med uppgiftstypen och att provet är vid ett enstaka tillfälle. Det blir mer tillfälligheter som spelar in. När läraren, som möter eleverna under en längre tid, gör sina bedömningar så blir det faktisk rätt i de flesta fall.

Du skriver i din debattartikel att det man kan göra istället är att ge lärarkåren den uppbackning de behöver. Vad kan det handla om?

– Ta det här med bristande likvärdighet. Som jag ser det handlar det mycket om lärares arbetsvillkor. Ska man åstadkomma likvärdighet måste man skapa mycket bättre samarbetsformer kring hur lärare kan planera och examinera vad eleverna kan. Så en viktig del handlar om att öka möjligheterna för lärare att göra sitt jobb.

– Sen är det ett förskräckligt gnäll från personer som inte själva är lärare. I många fall sätts korrekta betyg och det beror ju bara på att det finns lärare som är tillräckligt kloka. Den enda positiva motkraften mot felaktiga betyg är att vi har en stark lärarprofession som faktiskt inte gör vad som helst, de sätter inte vilka betyg som helst. Att påstå att lärare skulle sätta betyg lite hur som helst är inte korrekt. Professionen behöver få starkare stöd utifrån och bättre arbetsmiljö inifrån – då fixar man det.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm