Annons
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Per Kornhall, forskare, författare, Niclas Wahlgren, lärare i Karlshamn och Per Måhl, betygsexpert.
Bild 1/2

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Publicerad 17 november 2016

Fakta

Betygsgapet i kommunerna

Betygsgapet i kommunerna

Här är listorna på skillnaden i betyg per kommun och per län.

Kommunlista 

Länslista

Relaterat

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg, säger professor Jonas Vlachos.

I samband med Pisa-chocken 2012 lanserade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning med målet att Sverige i nästa undersökning – Pisa 2015, som publiceras om ett par veckor – ska placera sig bland de tio bästa OECD-länderna.

Många befarar att så inte kommer att ske, utan att de senaste årens trend håller i sig. Men samtidigt som svenska elever presterar allt sämre i internationella kunskapsmätningar, blir deras betyg allt bättre.

Det finns dock stora skillnader mellan skolor. På en del skolor är lärarna betydligt generösare än på andra när det gäller att dela ut höga betyg.

Skolvärlden har jämfört resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs nio läsåret 2014/2015 med vad eleverna fick för slutbetyg i samma ämne.

Jämförelsen visar bland annat:

  • I Blekinge fick 45,7 procent av eleverna högre slutbetyg jämfört med provbetyget. I Västerbotten var andelen 35,2 procent och på Gotland 27,4 procent.
  • Flickornas betyg höjdes i betydligt större utsträckning än pojkarnas.
  • De kommuner där matematikbetyget höjdes mest jämfört med provbetyget var Gagnef i Dalarna, Mullsjö i Jönköpings län och Klippan i Skåne. Minst höjdes betygen i Åtvidaberg, Åsele och Herrljunga.
  • På ungefär 400 skolor fick minst hälften av eleverna högre slutbetyg än provbetyg i matematik.
  • Det var betydligt fler elever som fick högre slut-betyg än lägre (jämfört med provbetyget).

– De nationella proven är tänkta att stödja betygssättningen, inte styra den. Det innebär att den enskilde läraren kan sätta vilket slutbetyg hen vill i förhållande till provbetygen, säger Jonas Vlachos som är är betygsdebattör och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg. Jag tycker därför att det behövs en central normering, ungefär som det fanns under det relativa betygssystemet. De nationella proven bör fånga hur en skola ligger till. Sedan får lärarna själva baka in de lite mjukare delarna vid bedömning av de enskilda eleverna.

Det behövs en rejäl översyn  av hela systemet.

I våras konstaterade Skolverket i en rapport att det är stor variation mellan Sveriges skolor när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Den stora variationen kan, enligt Skolverket, bero på att skolorna tolkar kunskapskraven olika, vilket i sådana fall innebär stora likvärdighetsproblem. Elever som har ungefär samma kunskaper enligt de nationella proven kan alltså få olika betyg beroende på vilken skola de går i.

Ett betygslotteri om man så vill.

Dessutom rättas de nationella proven lokalt på skolan, ofta av den betygssättande läraren. Enligt Skolinspektionens kontroller har det lett till stor variation även när det gäller hur olika skolor värderar elevernas resultat. Friskolor rättar i genomsnitt proven generösare än kommunala.

Skolvärldens kolumnist Per Kornhall – forskare, författare och tidigare undervisningsråd på Skolverket – säger att ett stort problem är att det inte har bestämts vad de nationella proven egentligen ska vara till för. 

– Ska de mäta individernas resultat eller skolornas? Ett annat problem är att de inte har samma svårighetsnivå år från år. Det innebär att vi inte kan följa elevernas kunskapsutveckling. Jag tycker att det behövs en rejäl översyn av hela systemet.

På vissa skolor höjs nästan alla elevers ämnesbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven, medan det på andra skolor är ovanligt med höjningar. Vad indikerar det?

– Det kan indikera olikheter i praxis, det kan indikera korruptionstryck. Men det kan också bero på att man på en del skolor använt proven diagnostiskt och satt in åtgärder för att hjälpa elever med svaga resultat.

Bör det införas central rättning av de nationella proven?

– Det skulle minska korruptionstrycket, men det är ganska osäkert om rättningen skulle bli bättre.

Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor.

Niclas Wahlgren, lärare i kemi och biologi på Vägga gymnasieskola i Karlshamn och ordförande i LR Blekinge, säger att han inte vet varför en stor del av niorna i just Blekinge fick högre slutbetyg i matematik än resultatet på det nationella provet 2015.

– En förklaring kan vara att tre av fem Blekinge-kommuner erbjuder elever som inte är godkända att läsa upp sina betyg på sommarskola. En annan , och mer generell förklaring, är skolkonkurrensen. Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor. Många gör dessutom reklam för sin skola på det sättet. Här når alla elever målen eller får höga betyg. 

– Rektorer och skolledningar skulle aldrig öppet erkänna att de påverkar lärare vid betygssättning. Men det är klart att det finns en påverkan, även om det kan vara en subtil sådan. Vår myndighetsutövning – betygssättning – är hårt ansatt av marknadskrafterna.

Påverkas lönen av vilka betyg en lärare sätter?

– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F. Du kan inte leda eleverna rätt med den resursen jag har gett dig. Det finns rektorer som krasst resonerar så.

Vad gör elevernas föräldrar?

– Många ringer och mejlar om de inte är nöjda med de betyg som deras barn får. 

Vad ska man göra?

– Jag har inget bra svar, annat än att det krävs en förändring. Annars kommer betygsinflationen bara att fortsätta. Högre betyg, men lägre kunskaper. 

– En modell som jag har diskuterat med några kollegor är att om vi som lärare sätter ett betyg som avviker från resultatet på det nationella provet så ska vi motivera det. Då tvingas vi fundera en vända till och kan kanske till och med diskutera bedömningen med en kollega. Är det egentligen rektor som trycker på, så blir det i sådana fall tydligt att det är det som är orsaken till det höjda betyget, säger Niclas Wahlgren.

Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt
system.

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att det är svårt att mäta kunskaper.

– Bland annat därför är det rimligt med vissa avvikelser mellan prov och betyg. Men det bör vara lika vanligt med positiva som negativa avvikelser. Så är det inte i dag. Det är fler höjda betyg än sänkta.

Varför är det så?

– För att alla aktörer kortsiktigt tjänar på högre betyg – eleverna, föräldrarna, lärarna, rektorerna och skolhuvudmännen. Men det innebär inte alla sätter för höga betyg. Så är det inte. Men vissa skolor och lärare gör det i större utsträckning än andra beroende på bland annat olika konkurrenssituation och hur mycket press det är från föräldrarna. Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt system.

– Samtidigt ska man veta att betygssättning inte är en exakt vetenskap, utan en bedömning. Det är därför rimligt att tro att olika lärare bedömer samma kunskap olika.

Men är det rimligt med så stora skillnader som det är i dag?

– Nej. Att sätta för höga betyg kan låta lite oskyldigt, men det kan skapa drivkrafter som gör att eleverna faktiskt lär sig mindre, att skolan blir sämre. Till det ska läggas orättvisan. Elevers möjlighet för vidare studier ska inte bero på vilken skola de går på eller hur generösa lärarna är vid betygssättning. Det ska bero på vad de kan.

Björn Öckert säger att betygen på skolnivå bör knytas till resultaten på de nationella proven. Det skulle innebära en normering. 

– Man bör också komma ifrån att lärarna rättar sina egna elevers nationella prov. Det bör göras av oberoende personer eller maskinellt. 

– Jag tror att ett sådant system bland mycket annat skulle underlätta vardagen för många lärare och rektorer. Föräldrar kan då ringa och gnälla hur mycket de vill, men systemet är riggat så att den enskilde läraren eller rektorn har svårt att påverka det.

Tabellerna som du hittar i faktaspalten här bredvid visar att flickor, i högre grad än pojkar, får högre slutbetyg än provbetyg. 

– Flickor lyckas ofta bättre i grundskolan än pojkar, men de får oftare ännu högre betyg än vad skillnaden ger vid handen. Det finns en dold faktor som gör att flickor premieras, säger betygsexperten Per Måhl som tidigare bland annat arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning.

Man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål.

Men att låta resultaten på nationella prov styra betygssättning tycker han är fel metod.

– De nationella proven ger inte den information som krävs och provbetygen sätts inte efter de föreskrifter som gäller för slut- och kursbetyg. Att återinföra den normering som fanns i det relativa systemet skulle försämra slut- och kursbetygens rättssäkerhet, likvärdighet och prognosvärde.

– Vi behöver i stället ge lärarna de arbetsvillkor som de behöver för att de ska kunna göra ett bra jobb. Det innebär bland annat tid och möjlighet att tillsammans prata ihop sig kring bedömning och betygssättning.

Per Måhl vill ha en återgång till systemet med huvudlärare och ämneskonferenser.

– Tyvärr är varken SKL, huvudmän eller rektorer särskilt intresserade av det. Att man avskaffade systemet berodde ju på att man ville öka arbetsgivarnas makt och begränsa de starka och välbildade huvudlärarnas inflytande över undervisning, bedömning och betygssättning.

– Nu har man fått som man vill och man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål med lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Dessutom tar inte lärarutbildningen ansvar för att utbilda lärare i bedömningsproblematik.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så mycket har lärarnas snittlöner ökat

Lön

Genomsnittet för lärarlönerna har ökat, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.
Men trots att kurvan pekar uppåt så är lönerna fortfarande för låga och lönesystemet otydligt, menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Läraren: Elevcoachning motiverar eleverna

Elevstöd

På Sjöstadsskolan används elevcoachning som en stödåtgärd för elever som tappat motivationen eller riskerar att bli hemmasittare.
– Elever är så kloka, det vet ofta precis vad det är som saknas, säger läraren och coachen Johanna Svahn.

Annons

Så vill Anna Ekström kopiera framgångslandet

Utbildning

Sverige har mycket att lära av Japan när det kommer till skola. Det menar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som imponeras över likvärdigheten i landets skolor.

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Annons
Annons

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning bra för elever men svårt för lärare

Forskning

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons