Annons
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Per Kornhall, forskare, författare, Niclas Wahlgren, lärare i Karlshamn och Per Måhl, betygsexpert.
Bild 1/2

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Publicerad 17 november 2016

Fakta

Betygsgapet i kommunerna

Betygsgapet i kommunerna

Här är listorna på skillnaden i betyg per kommun och per län.

Kommunlista 

Länslista

Relaterat

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg, säger professor Jonas Vlachos.

I samband med Pisa-chocken 2012 lanserade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning med målet att Sverige i nästa undersökning – Pisa 2015, som publiceras om ett par veckor – ska placera sig bland de tio bästa OECD-länderna.

Många befarar att så inte kommer att ske, utan att de senaste årens trend håller i sig. Men samtidigt som svenska elever presterar allt sämre i internationella kunskapsmätningar, blir deras betyg allt bättre.

Det finns dock stora skillnader mellan skolor. På en del skolor är lärarna betydligt generösare än på andra när det gäller att dela ut höga betyg.

Skolvärlden har jämfört resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs nio läsåret 2014/2015 med vad eleverna fick för slutbetyg i samma ämne.

Jämförelsen visar bland annat:

  • I Blekinge fick 45,7 procent av eleverna högre slutbetyg jämfört med provbetyget. I Västerbotten var andelen 35,2 procent och på Gotland 27,4 procent.
  • Flickornas betyg höjdes i betydligt större utsträckning än pojkarnas.
  • De kommuner där matematikbetyget höjdes mest jämfört med provbetyget var Gagnef i Dalarna, Mullsjö i Jönköpings län och Klippan i Skåne. Minst höjdes betygen i Åtvidaberg, Åsele och Herrljunga.
  • På ungefär 400 skolor fick minst hälften av eleverna högre slutbetyg än provbetyg i matematik.
  • Det var betydligt fler elever som fick högre slut-betyg än lägre (jämfört med provbetyget).

– De nationella proven är tänkta att stödja betygssättningen, inte styra den. Det innebär att den enskilde läraren kan sätta vilket slutbetyg hen vill i förhållande till provbetygen, säger Jonas Vlachos som är är betygsdebattör och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg. Jag tycker därför att det behövs en central normering, ungefär som det fanns under det relativa betygssystemet. De nationella proven bör fånga hur en skola ligger till. Sedan får lärarna själva baka in de lite mjukare delarna vid bedömning av de enskilda eleverna.

Det behövs en rejäl översyn  av hela systemet.

I våras konstaterade Skolverket i en rapport att det är stor variation mellan Sveriges skolor när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Den stora variationen kan, enligt Skolverket, bero på att skolorna tolkar kunskapskraven olika, vilket i sådana fall innebär stora likvärdighetsproblem. Elever som har ungefär samma kunskaper enligt de nationella proven kan alltså få olika betyg beroende på vilken skola de går i.

Ett betygslotteri om man så vill.

Dessutom rättas de nationella proven lokalt på skolan, ofta av den betygssättande läraren. Enligt Skolinspektionens kontroller har det lett till stor variation även när det gäller hur olika skolor värderar elevernas resultat. Friskolor rättar i genomsnitt proven generösare än kommunala.

Skolvärldens kolumnist Per Kornhall – forskare, författare och tidigare undervisningsråd på Skolverket – säger att ett stort problem är att det inte har bestämts vad de nationella proven egentligen ska vara till för. 

– Ska de mäta individernas resultat eller skolornas? Ett annat problem är att de inte har samma svårighetsnivå år från år. Det innebär att vi inte kan följa elevernas kunskapsutveckling. Jag tycker att det behövs en rejäl översyn av hela systemet.

På vissa skolor höjs nästan alla elevers ämnesbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven, medan det på andra skolor är ovanligt med höjningar. Vad indikerar det?

– Det kan indikera olikheter i praxis, det kan indikera korruptionstryck. Men det kan också bero på att man på en del skolor använt proven diagnostiskt och satt in åtgärder för att hjälpa elever med svaga resultat.

Bör det införas central rättning av de nationella proven?

– Det skulle minska korruptionstrycket, men det är ganska osäkert om rättningen skulle bli bättre.

Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor.

Niclas Wahlgren, lärare i kemi och biologi på Vägga gymnasieskola i Karlshamn och ordförande i LR Blekinge, säger att han inte vet varför en stor del av niorna i just Blekinge fick högre slutbetyg i matematik än resultatet på det nationella provet 2015.

– En förklaring kan vara att tre av fem Blekinge-kommuner erbjuder elever som inte är godkända att läsa upp sina betyg på sommarskola. En annan , och mer generell förklaring, är skolkonkurrensen. Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor. Många gör dessutom reklam för sin skola på det sättet. Här når alla elever målen eller får höga betyg. 

– Rektorer och skolledningar skulle aldrig öppet erkänna att de påverkar lärare vid betygssättning. Men det är klart att det finns en påverkan, även om det kan vara en subtil sådan. Vår myndighetsutövning – betygssättning – är hårt ansatt av marknadskrafterna.

Påverkas lönen av vilka betyg en lärare sätter?

– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F. Du kan inte leda eleverna rätt med den resursen jag har gett dig. Det finns rektorer som krasst resonerar så.

Vad gör elevernas föräldrar?

– Många ringer och mejlar om de inte är nöjda med de betyg som deras barn får. 

Vad ska man göra?

– Jag har inget bra svar, annat än att det krävs en förändring. Annars kommer betygsinflationen bara att fortsätta. Högre betyg, men lägre kunskaper. 

– En modell som jag har diskuterat med några kollegor är att om vi som lärare sätter ett betyg som avviker från resultatet på det nationella provet så ska vi motivera det. Då tvingas vi fundera en vända till och kan kanske till och med diskutera bedömningen med en kollega. Är det egentligen rektor som trycker på, så blir det i sådana fall tydligt att det är det som är orsaken till det höjda betyget, säger Niclas Wahlgren.

Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt
system.

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att det är svårt att mäta kunskaper.

– Bland annat därför är det rimligt med vissa avvikelser mellan prov och betyg. Men det bör vara lika vanligt med positiva som negativa avvikelser. Så är det inte i dag. Det är fler höjda betyg än sänkta.

Varför är det så?

– För att alla aktörer kortsiktigt tjänar på högre betyg – eleverna, föräldrarna, lärarna, rektorerna och skolhuvudmännen. Men det innebär inte alla sätter för höga betyg. Så är det inte. Men vissa skolor och lärare gör det i större utsträckning än andra beroende på bland annat olika konkurrenssituation och hur mycket press det är från föräldrarna. Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt system.

– Samtidigt ska man veta att betygssättning inte är en exakt vetenskap, utan en bedömning. Det är därför rimligt att tro att olika lärare bedömer samma kunskap olika.

Men är det rimligt med så stora skillnader som det är i dag?

– Nej. Att sätta för höga betyg kan låta lite oskyldigt, men det kan skapa drivkrafter som gör att eleverna faktiskt lär sig mindre, att skolan blir sämre. Till det ska läggas orättvisan. Elevers möjlighet för vidare studier ska inte bero på vilken skola de går på eller hur generösa lärarna är vid betygssättning. Det ska bero på vad de kan.

Björn Öckert säger att betygen på skolnivå bör knytas till resultaten på de nationella proven. Det skulle innebära en normering. 

– Man bör också komma ifrån att lärarna rättar sina egna elevers nationella prov. Det bör göras av oberoende personer eller maskinellt. 

– Jag tror att ett sådant system bland mycket annat skulle underlätta vardagen för många lärare och rektorer. Föräldrar kan då ringa och gnälla hur mycket de vill, men systemet är riggat så att den enskilde läraren eller rektorn har svårt att påverka det.

Tabellerna som du hittar i faktaspalten här bredvid visar att flickor, i högre grad än pojkar, får högre slutbetyg än provbetyg. 

– Flickor lyckas ofta bättre i grundskolan än pojkar, men de får oftare ännu högre betyg än vad skillnaden ger vid handen. Det finns en dold faktor som gör att flickor premieras, säger betygsexperten Per Måhl som tidigare bland annat arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning.

Man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål.

Men att låta resultaten på nationella prov styra betygssättning tycker han är fel metod.

– De nationella proven ger inte den information som krävs och provbetygen sätts inte efter de föreskrifter som gäller för slut- och kursbetyg. Att återinföra den normering som fanns i det relativa systemet skulle försämra slut- och kursbetygens rättssäkerhet, likvärdighet och prognosvärde.

– Vi behöver i stället ge lärarna de arbetsvillkor som de behöver för att de ska kunna göra ett bra jobb. Det innebär bland annat tid och möjlighet att tillsammans prata ihop sig kring bedömning och betygssättning.

Per Måhl vill ha en återgång till systemet med huvudlärare och ämneskonferenser.

– Tyvärr är varken SKL, huvudmän eller rektorer särskilt intresserade av det. Att man avskaffade systemet berodde ju på att man ville öka arbetsgivarnas makt och begränsa de starka och välbildade huvudlärarnas inflytande över undervisning, bedömning och betygssättning.

– Nu har man fått som man vill och man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål med lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Dessutom tar inte lärarutbildningen ansvar för att utbilda lärare i bedömningsproblematik.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons