Annons
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Per Kornhall, forskare, författare, Niclas Wahlgren, lärare i Karlshamn och Per Måhl, betygsexpert.
Bild 1/2

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Publicerad 17 november 2016

Fakta

Betygsgapet i kommunerna

Betygsgapet i kommunerna

Här är listorna på skillnaden i betyg per kommun och per län.

Kommunlista 

Länslista

Relaterat

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg, säger professor Jonas Vlachos.

I samband med Pisa-chocken 2012 lanserade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning med målet att Sverige i nästa undersökning – Pisa 2015, som publiceras om ett par veckor – ska placera sig bland de tio bästa OECD-länderna.

Många befarar att så inte kommer att ske, utan att de senaste årens trend håller i sig. Men samtidigt som svenska elever presterar allt sämre i internationella kunskapsmätningar, blir deras betyg allt bättre.

Det finns dock stora skillnader mellan skolor. På en del skolor är lärarna betydligt generösare än på andra när det gäller att dela ut höga betyg.

Skolvärlden har jämfört resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs nio läsåret 2014/2015 med vad eleverna fick för slutbetyg i samma ämne.

Jämförelsen visar bland annat:

  • I Blekinge fick 45,7 procent av eleverna högre slutbetyg jämfört med provbetyget. I Västerbotten var andelen 35,2 procent och på Gotland 27,4 procent.
  • Flickornas betyg höjdes i betydligt större utsträckning än pojkarnas.
  • De kommuner där matematikbetyget höjdes mest jämfört med provbetyget var Gagnef i Dalarna, Mullsjö i Jönköpings län och Klippan i Skåne. Minst höjdes betygen i Åtvidaberg, Åsele och Herrljunga.
  • På ungefär 400 skolor fick minst hälften av eleverna högre slutbetyg än provbetyg i matematik.
  • Det var betydligt fler elever som fick högre slut-betyg än lägre (jämfört med provbetyget).

– De nationella proven är tänkta att stödja betygssättningen, inte styra den. Det innebär att den enskilde läraren kan sätta vilket slutbetyg hen vill i förhållande till provbetygen, säger Jonas Vlachos som är är betygsdebattör och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg. Jag tycker därför att det behövs en central normering, ungefär som det fanns under det relativa betygssystemet. De nationella proven bör fånga hur en skola ligger till. Sedan får lärarna själva baka in de lite mjukare delarna vid bedömning av de enskilda eleverna.

Det behövs en rejäl översyn  av hela systemet.

I våras konstaterade Skolverket i en rapport att det är stor variation mellan Sveriges skolor när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Den stora variationen kan, enligt Skolverket, bero på att skolorna tolkar kunskapskraven olika, vilket i sådana fall innebär stora likvärdighetsproblem. Elever som har ungefär samma kunskaper enligt de nationella proven kan alltså få olika betyg beroende på vilken skola de går i.

Ett betygslotteri om man så vill.

Dessutom rättas de nationella proven lokalt på skolan, ofta av den betygssättande läraren. Enligt Skolinspektionens kontroller har det lett till stor variation även när det gäller hur olika skolor värderar elevernas resultat. Friskolor rättar i genomsnitt proven generösare än kommunala.

Skolvärldens kolumnist Per Kornhall – forskare, författare och tidigare undervisningsråd på Skolverket – säger att ett stort problem är att det inte har bestämts vad de nationella proven egentligen ska vara till för. 

– Ska de mäta individernas resultat eller skolornas? Ett annat problem är att de inte har samma svårighetsnivå år från år. Det innebär att vi inte kan följa elevernas kunskapsutveckling. Jag tycker att det behövs en rejäl översyn av hela systemet.

På vissa skolor höjs nästan alla elevers ämnesbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven, medan det på andra skolor är ovanligt med höjningar. Vad indikerar det?

– Det kan indikera olikheter i praxis, det kan indikera korruptionstryck. Men det kan också bero på att man på en del skolor använt proven diagnostiskt och satt in åtgärder för att hjälpa elever med svaga resultat.

Bör det införas central rättning av de nationella proven?

– Det skulle minska korruptionstrycket, men det är ganska osäkert om rättningen skulle bli bättre.

Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor.

Niclas Wahlgren, lärare i kemi och biologi på Vägga gymnasieskola i Karlshamn och ordförande i LR Blekinge, säger att han inte vet varför en stor del av niorna i just Blekinge fick högre slutbetyg i matematik än resultatet på det nationella provet 2015.

– En förklaring kan vara att tre av fem Blekinge-kommuner erbjuder elever som inte är godkända att läsa upp sina betyg på sommarskola. En annan , och mer generell förklaring, är skolkonkurrensen. Skolor med bra betyg uppfattas som bra skolor. Många gör dessutom reklam för sin skola på det sättet. Här når alla elever målen eller får höga betyg. 

– Rektorer och skolledningar skulle aldrig öppet erkänna att de påverkar lärare vid betygssättning. Men det är klart att det finns en påverkan, även om det kan vara en subtil sådan. Vår myndighetsutövning – betygssättning – är hårt ansatt av marknadskrafterna.

Påverkas lönen av vilka betyg en lärare sätter?

– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F. Du kan inte leda eleverna rätt med den resursen jag har gett dig. Det finns rektorer som krasst resonerar så.

Vad gör elevernas föräldrar?

– Många ringer och mejlar om de inte är nöjda med de betyg som deras barn får. 

Vad ska man göra?

– Jag har inget bra svar, annat än att det krävs en förändring. Annars kommer betygsinflationen bara att fortsätta. Högre betyg, men lägre kunskaper. 

– En modell som jag har diskuterat med några kollegor är att om vi som lärare sätter ett betyg som avviker från resultatet på det nationella provet så ska vi motivera det. Då tvingas vi fundera en vända till och kan kanske till och med diskutera bedömningen med en kollega. Är det egentligen rektor som trycker på, så blir det i sådana fall tydligt att det är det som är orsaken till det höjda betyget, säger Niclas Wahlgren.

Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt
system.

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att det är svårt att mäta kunskaper.

– Bland annat därför är det rimligt med vissa avvikelser mellan prov och betyg. Men det bör vara lika vanligt med positiva som negativa avvikelser. Så är det inte i dag. Det är fler höjda betyg än sänkta.

Varför är det så?

– För att alla aktörer kortsiktigt tjänar på högre betyg – eleverna, föräldrarna, lärarna, rektorerna och skolhuvudmännen. Men det innebär inte alla sätter för höga betyg. Så är det inte. Men vissa skolor och lärare gör det i större utsträckning än andra beroende på bland annat olika konkurrenssituation och hur mycket press det är från föräldrarna. Det är drivkrafter som förstärks i ett marknadsutsatt system.

– Samtidigt ska man veta att betygssättning inte är en exakt vetenskap, utan en bedömning. Det är därför rimligt att tro att olika lärare bedömer samma kunskap olika.

Men är det rimligt med så stora skillnader som det är i dag?

– Nej. Att sätta för höga betyg kan låta lite oskyldigt, men det kan skapa drivkrafter som gör att eleverna faktiskt lär sig mindre, att skolan blir sämre. Till det ska läggas orättvisan. Elevers möjlighet för vidare studier ska inte bero på vilken skola de går på eller hur generösa lärarna är vid betygssättning. Det ska bero på vad de kan.

Björn Öckert säger att betygen på skolnivå bör knytas till resultaten på de nationella proven. Det skulle innebära en normering. 

– Man bör också komma ifrån att lärarna rättar sina egna elevers nationella prov. Det bör göras av oberoende personer eller maskinellt. 

– Jag tror att ett sådant system bland mycket annat skulle underlätta vardagen för många lärare och rektorer. Föräldrar kan då ringa och gnälla hur mycket de vill, men systemet är riggat så att den enskilde läraren eller rektorn har svårt att påverka det.

Tabellerna som du hittar i faktaspalten här bredvid visar att flickor, i högre grad än pojkar, får högre slutbetyg än provbetyg. 

– Flickor lyckas ofta bättre i grundskolan än pojkar, men de får oftare ännu högre betyg än vad skillnaden ger vid handen. Det finns en dold faktor som gör att flickor premieras, säger betygsexperten Per Måhl som tidigare bland annat arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning.

Man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål.

Men att låta resultaten på nationella prov styra betygssättning tycker han är fel metod.

– De nationella proven ger inte den information som krävs och provbetygen sätts inte efter de föreskrifter som gäller för slut- och kursbetyg. Att återinföra den normering som fanns i det relativa systemet skulle försämra slut- och kursbetygens rättssäkerhet, likvärdighet och prognosvärde.

– Vi behöver i stället ge lärarna de arbetsvillkor som de behöver för att de ska kunna göra ett bra jobb. Det innebär bland annat tid och möjlighet att tillsammans prata ihop sig kring bedömning och betygssättning.

Per Måhl vill ha en återgång till systemet med huvudlärare och ämneskonferenser.

– Tyvärr är varken SKL, huvudmän eller rektorer särskilt intresserade av det. Att man avskaffade systemet berodde ju på att man ville öka arbetsgivarnas makt och begränsa de starka och välbildade huvudlärarnas inflytande över undervisning, bedömning och betygssättning.

– Nu har man fått som man vill och man kan bestraffa lärare som inte anpassar betygen till chefernas önskemål med lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Dessutom tar inte lärarutbildningen ansvar för att utbilda lärare i bedömningsproblematik.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Annons
Annons

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Annons

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons