Annons
Foto: Micke Carlsson

Björklund: Det stormar alltid

Publicerad 21 augusti 2014

Resultatfokus, betyg, och nationella prov för eleverna. Omarbetad utbildning, högre lön och karriärmöjligheter för lärarna. Så skulle man kunna sammanfatta Jan Björklunds recept för att lyfta den svenska skolan. I snart åtta år har Jan Björklund och regeringen Reinfeldt genomfört sin reformtäta skolpolitik. Ibland har det gnisslats ordentligt både inom och utanför lärarkåren.
– Det stormar alltid runt utbildningspolitik, för det finns väldigt många olika uppfattningar. Det är jag medveten om, säger han till Skolvärlden i en längre intervju.

Relaterat

När Skolvärlden träffar utbildningsministern på hans kontor på Utbildningsdepartementet bär han kostym och skjorta i blåtoner från Folkpartiets blåklint. Slipsen är ett Allians-orange utropstecken. Det är valrörelse och varje liten detalj ses över.

Aktuella opinionsundersökningar visar på dalande förtroende för den sittande regeringen. Lärarnas riksförbunds undersökning visar dessutom att Folkpartiet och resten av Alliansen tappar förtroende bland lärare specifikt.

Folkpartiet har traditionellt ett gott stöd i lärarkåren, hur ska ni göra som parti för att nå dit igen?

– Tja, vi har aldrig haft majoritet i lärarkåren, men vi har ju mycket starkare stöd i utbildningsfrågor än vi har generellt som parti. Vi är ett parti som ligger på 6-7 procent generellt i väljarkåren, och har ett mycket starkare stöd i utbildningsfrågor. Det beror naturligtvis på att vi lagt stor vikt vid de frågorna och att vi har drivit viktiga frågor på det här området. Sen är det inte konstigt att vi tappar i mätningar efter åtta år i ansvarsställning. Många förväntar sig resultat. Men vi har ett väldigt starkt stöd som parti i utbildningsfrågor, säger Jan Björklund.

Är du nöjd med din tid som utbildningsminister hittills?

– Ja, det är jag. Det stormar alltid runt utbildningspolitik därför att det finns väldigt olika uppfattningar. Det jag inte är nöjd med är naturligtvis att det tar så lång tid att vända resultaten, men jag har varit helt medveten om från början att det tar tid. Men det är klart, det är den kritiken jag får nu att ”varför händer inget” liksom. Lärarna tror jag i och för sig förstår att det här inte vänds bara för att man har fått en ny läroplan. Men utanför skolan så finns det en förväntan att det ska vända snabbt.

Under våren har ni och Socialdemokraterna föreslagit nästan identiska satsningar på lågstadiet. Vill ni göra samma sak med skolan som S?

– Jag tror att vi är överrens när det gäller ekonomiska satsningar på skolan: anställa fler lärare på lågstadiet för att kunna minska klasser eller ha fler speciallärare till exempel. Sen finns det andra skillnader som är ganska stora. Jag tror på ett återförstatligande av skolan. Kommunerna klarar inte att sköta skolan. Vi vill fortsätta att bygga ut karriärtjänsterna så att fler kan få högre lön. Där är ju de rödgröna väldigt tveksamma, de har uttryckt stor skepsis mot den typen av reformer.

Är det där man ska se skillnaden?

– Jag menar att det finns en ganska grundläggande ideologisk skillnad kring vilken riktning skolan ska utvecklas. Vi tycker att betyg är viktigt från Alliansens sida. Vi tror på en kunskapsskola med höga kunskapskrav. Flera av de rödgröna partierna vill ju avskaffa betyg, vänsterpartiet vill avskaffa läxor. Vad de rödgröna gemensamt står för är ju väldigt svårt att säga, de vägrar ju tala om det.

De ekonomiska satsningar Jan Björklund refererar till handlar om de 2,5 miljarder kronor som både regeringen och S vill lägga på att minska klasstorlekarna i lågstadiet. Ett tag efter att de båda lägren gått ut med förslagen så presenterade Skolverket resultatet av den första nationella undersökningen av klasstorlekar någonsin. Det visade sig att klasserna i snitt inte var så stora. Mellan 14-22 elever lite beroende på faktorer som var i landet man bor.

Känns det plötsligt som en ganska dyr åtgärd för någoting som kanske inte var så allvarligt?

– Nej. Den satsning som regeringen aviserat handlar inte enbart om att minska klasser, det handlar om ökad lärartäthet på lågstadiet. Att minska klasstorleken är en åtgärd man kan göra, men man kan också använda resurserna till att anställa fler speciallärare, ha tvålärar-system i klassrummet eller fler halvklasstimmar. I lågstadiet ser man effekter av undervisning i mindre grupper.

Du har ibland fått kritik för att du tycker om att hänvisa till forskning när det passar dina idéer, och inte lika mycket när forskningen säger någonting annat. Har du någon kommentar till det?

– Jag tycker att alla våra reformer måste bygga på forskningsunderlag. Men sen ska man komma ihåg att utbildningsvetenskap inte är en exakt lära, jämfört med matematik. Det går att landa i olika slutsatser beroende på vilka mål man vill uppnå. Det finns ingen vetenskaplig sanning om hur ett samhälle ska organiseras och det finns inte en enskild veteskaplig sanning som alla experter är eniga om. Det finns olika uppfattningar.

Så när du väljer att luta dig på forskning som till exempel är positiv till betyg, samtidigt som det finns forskning som säger att betyg inte är en bra metod – hur gör du den avvägningen?

– Ja, det finns forskning som är för och det finns forskning som är emot. Alla som använder forskning borde ju erkänna att det finns olika, och sen måste man själv berätta ”hur har jag landat i den här avvägningen?” och det har jag inga problem med. Hela världen har betyg före Sverige och Sverige har sjunkit som en sten när det gäller resultat. Jag menar att det hänger samman. Vi har haft för lite resultatfokus i svensk skola. Alla länder som ligger före Sverige, i Pisa till exempel, har betyg mycket tidigare, och det är en viktig aspekt.

Om era reformer inte räcker till för att lösa lärarkrisen, vad gör ni då?

– Vi ser att det har börjat vända. Bottenåret med söktryck till lärarutbildningen var 2008. Då hade det gått ner oavbrutet sedan kommunaliseringen. Nu har det gått upp med 65 procent sedan 2008. Och det är en väldigt kraftig ökning, med tanke på att lärarutbildningen är universitetens största utbildning. Bara de tre sista åren har det ökat väldigt kraftigt.

Jan Björklund menar att ökningen hänger ihop med Alliansens politik.

– Legitimationen stramar upp hela systemet med behörigheter och krav och så. Det är den nya lärarutbildningen, högre lärarlöner, karriärreformer. Alla de här reformerna gemensamt vänder nu utvecklingen och vi har en kraftig ökning av söktrycket. Jag är inte nöjd, söktrycket behöver öka mer, men det har ökat väldigt kraftigt under några år.

Situationen är ju lätt akut i vissa fall, vad gäller exempelvis lärare i teknik. Och de som börjar skolan nu är ju inte klara än på flera år.

– När man säger att den är akut så menar man ju inte … alltså det finns problem här och nu, men det är också så att med pensionsavgångar så ser man att om vi inte får en ökad inströmning då blir det riktigt illa om tio år. När det gäller ämneslärare i matte, teknik och naturkunskap, där är det problem. Och här måste vi pröva olika strategier. Under våren aviserade en examenspremie för ämneslärare i matte, NO och teknik. Den är ju ännu inte genomförd och reglerna är ännu inte klara, men redan efter den aviseringen så ökade söktrycket ganska kraftigt till de där utbildningarna. Det säger mig att det går att förändra detta söktryck med reformer och förändringar.

Men en sådan idé, att man får en påse pengar i handen vid examen …

– Jamen, lön är ju samma sak, det handlar om pengar. Det är bara det att lönerna förfogar vi inte över, det är ju kommunalt. Men vi förfogar ju över studiemedelssystemet med examenspremier, så det går snabbt att införa. Det andra kräver årslånga förhandlingar och avtal.

Det finns ju en ideologisk skiljelinje där. Miljöpartiet till exempel menar att staten visst skulle kunna gå in och höja lärarnas löner.

– Det finns ju inget sätt att genomföra det. Även om staten skjuter till pengar finns det ju ingen garanti för att det hamnar i lärarlöner. Vi har väl höjt bidragen till kommunerna flera gånger, och det har inte lett till höjda lärarlöner. Så det hjälper ju inte vad Miljöpartiet säger, det finns inget sätt att styra det. Det är ju avtal mellan kommunerna och lärarfacken som avgör lärarlönerna. Dessutom så såg vi att både S och V avvisar det kategoriskt så det blir ju inget.

Att det däremot är genomförbart att skjuta till statliga pengar till förstelärare och lektorer beror enligt Jan Björklund på den tekniska konstruktionen.

– När det gäller förstelärare har vi konstruerat det så att om kommunen höjer lönen med 5 000 för en specifik tjänst, så får man de pengarna rakt av. Det är en konstruktion som jag menar är genomtänkt och robust. För då hamnar pengarna i höjda lärarlöner. Det här med generella stadsbidrag, de hamnar i andra håll.

Det har förekommit kritik mot karriärreformerna, från lärarhåll inte minst, som går ut på att de genomförts lokalt lite godtyckligt. Kunde man lagt upp det på något annat sätt?

– Vi har vart eniga med båda lärarorganisationerna och med SKL, det var vi fyra som gjorde upp om hela reformen. Men det är klart att det där blir kritiserat. Det är klart att jantelagen är stark även i ett lärarrum, och ”varför ska han eller hon få och inte jag” och sådär, det är klart. Men jag menar att det är en av de viktigare reformerna vi gör. Den ökar söktrycket till yrket, den driver upp löneläget. Jag skulle säga att den är lönedrivande även för övriga lärare i nästa steg.

Segregationen i skolan har ökat under din tid som utbildningsminister. Vissa vill koppla ihop det med fria skolvalet, och andra inte.

– Det har ökat sedan 90-talet. Men alla undersökningar visar att Sverige har ett av världens mest jämlika skolsystem. Också när man mäter det här med hur elever väljer skola och sorteras i olika skolor så ligger vi bra till. Trots det så är det sant att på marginalen så har skillnaderna mellan olika skolor ökat. Det har skett under min tid men det skedde också under den rödgröna regeringen. Men det är fortfarande från en låg nivå av segregation till en något högre men fortsatt mycket låg nivå. Man måste liksom ha perspektiv på problemets storlek. Jag skulle vilja säga ”ok, diskutera gärna segregationen men de sjunkande resultaten är ett mycket större problem”. Vi ligger på 38 plats i industrivärlden i resultat men på fjärde plats i jämlikhet, så det andra är ett mycket större problem.

Men vad tror du att det beror på? Det går ju ändå åt fel håll.

– Jag tror att det fria skolvalet har varit EN faktor i detta, EN. En annan faktor är att de skolor som har lägst resultat är våra invandrartäta skolor. De har ofta kommit hit nyligen och når naturligtvis inte målen i läroplanen på samma sätt som någon som har bott här hela sitt liv. Det som har hänt är att de här skolorna har fått ytterligare en svårighet i och med att vi de sista tio åren fått en annan typ av invandring där många elever kommer från länder där de inte alls gått i skolan. Krigshärjade länder som Somalia eller Afghanistan till exempel. Den skolans resultat sjunker ju ännu mer då. Det beror inte på att skolan har blivit sämre utan på att eleverna som kommer har svårare förutsättningar, och då ökar skillnaden i resultat. Jag skulle säga att det är de två faktorerna som hart spelat in. Men det där sista är väldigt påtagligt.

I vissa fall har det lett till att man lägger ner skolor.

– Ja, men jag tycker inte att det är uteslutet. Om en skola till sist väljs bort av väldigt många så finns det ju ett skäl till det, och jag tycker inte att man ska se det som en katastrof att man till sist lägger ner den skolan och eleverna får gå i andra skolor.

Men har man löst problemet då?

– Ja, om man tycker att det är ett problem att på en skola samlas väldigt många elever som bara har svårigheter. När någon säger att skillnaden mellan skolor är ett problem – då antar jag att de inte menar den skolan som har höga resultat. Problemet är ju den skolan som har låga resultat. Om det beror på att det går en elevgrupp där som alla har svårt, och man kan splittra den på andra skolor och integrera de eleverna, det behöver inte vara fel. Men det går inte att säga generellt, det är liksom olika i olika situationer.

Görs det någon riktig analys av konsekvenserna av det fria skolvalet?

– IFAU gör ett jätteprojekt på att forska på det här. De har ett uppdrag att vara klara med det 2015 tror jag. Det är en väldigt svår metodologisk studie eftersom det sedan början av nittiotalet har skett så väldigt många förändringar inom skolan samtidigt. Så vad är det som är effekt av den ena reformen respektive den andra reformen det tror jag att man ska ha en stor ödmjukhet inför att det kan vara väldigt svårt att i slutändan fastställa.

Om alliansen förlorar valet, får någon annan leda Folkpartiet då?

– Det får ju Folkpartiet avgöra. Jag är helt inställd på att i ett sånt läge fortsätta, och då går ju vi i opposition naturligtvis, tillsammans med de andra allianspartierna i riksdagen.

Du vill förstatliga skolan. Tror du fortfarande att det är en politisk ide som är genomförbar i alliansen?

– Ja absolut, så är det. Jag märker ju att i alla andra partier så finns det en debatt om detta. Fortfarande är det så att kommunaliseringens förespråkare har majoritet inom övriga allianspartierna och Socialdemokraterna, men jag märker ju att debatten förs inom dessa partier hetare än någonsin. Så jag tror att vi är på väg mot ett förstatligande, men det kommer inte komma just nu i juli. Men inom ett antal år så är vi tillbaka inom en statlig skola. Det är jag helt övertygad om. Det bygger ju på att några av oss driver på, men jag tänkte fortsätta göra det.

Man kan ju se karriärreformen som en kompromiss. Att ”istället för ett förstatligande så kan vi göra såhär”.

– För mig så är det ingen kompromiss, vi behöver göra både och. En gymnasielärare har fem års utbildning. Innan skolan blev kommunal - hur många i en kommun hade en akademisk utbildning? Det var möjligen statsplaneringsingenjören. Det var en enda person som hade en så lång akademisk utbildning. Så plötsligt kommer det in hundratals, i större kommuner tusentals, personer med femårig akademisk utbildning. Och kommunerna klarar inte av att hantera detta, de hanteras ju lönemässigt som om de vore LO-grupper. Och man nivellerar ner mot LO. Så detta är ett problem med kommunaliseringen, att man har misshandlat läraryrket.

Jan Björlund påpekar att det här med lärarlönerna bara är en del av kommunaliseringen.

– Om vi ska lyfta Sverige ifrån 38:e plats i Pisa till tio-i-topp, då kommer det krävas exceptionell handlingskraft och kompetens. Och det finns inte i 290 kommuner, var och en för sig. De har inte den kompetensen. Vi kan vända utvecklingen lite grann men ska vi verkligen tillbaka till tio-i-topp så krävs det en nationell samling runt skolan, det går liksom inte att var och en kör sitt eget race i varje liten ort i Sverige. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons