Annons
Foto: Micke Carlsson

Björklund: Det stormar alltid

Publicerad 21 augusti 2014

Resultatfokus, betyg, och nationella prov för eleverna. Omarbetad utbildning, högre lön och karriärmöjligheter för lärarna. Så skulle man kunna sammanfatta Jan Björklunds recept för att lyfta den svenska skolan. I snart åtta år har Jan Björklund och regeringen Reinfeldt genomfört sin reformtäta skolpolitik. Ibland har det gnisslats ordentligt både inom och utanför lärarkåren.
– Det stormar alltid runt utbildningspolitik, för det finns väldigt många olika uppfattningar. Det är jag medveten om, säger han till Skolvärlden i en längre intervju.

Relaterat

När Skolvärlden träffar utbildningsministern på hans kontor på Utbildningsdepartementet bär han kostym och skjorta i blåtoner från Folkpartiets blåklint. Slipsen är ett Allians-orange utropstecken. Det är valrörelse och varje liten detalj ses över.

Aktuella opinionsundersökningar visar på dalande förtroende för den sittande regeringen. Lärarnas riksförbunds undersökning visar dessutom att Folkpartiet och resten av Alliansen tappar förtroende bland lärare specifikt.

Folkpartiet har traditionellt ett gott stöd i lärarkåren, hur ska ni göra som parti för att nå dit igen?

– Tja, vi har aldrig haft majoritet i lärarkåren, men vi har ju mycket starkare stöd i utbildningsfrågor än vi har generellt som parti. Vi är ett parti som ligger på 6-7 procent generellt i väljarkåren, och har ett mycket starkare stöd i utbildningsfrågor. Det beror naturligtvis på att vi lagt stor vikt vid de frågorna och att vi har drivit viktiga frågor på det här området. Sen är det inte konstigt att vi tappar i mätningar efter åtta år i ansvarsställning. Många förväntar sig resultat. Men vi har ett väldigt starkt stöd som parti i utbildningsfrågor, säger Jan Björklund.

Är du nöjd med din tid som utbildningsminister hittills?

– Ja, det är jag. Det stormar alltid runt utbildningspolitik därför att det finns väldigt olika uppfattningar. Det jag inte är nöjd med är naturligtvis att det tar så lång tid att vända resultaten, men jag har varit helt medveten om från början att det tar tid. Men det är klart, det är den kritiken jag får nu att ”varför händer inget” liksom. Lärarna tror jag i och för sig förstår att det här inte vänds bara för att man har fått en ny läroplan. Men utanför skolan så finns det en förväntan att det ska vända snabbt.

Under våren har ni och Socialdemokraterna föreslagit nästan identiska satsningar på lågstadiet. Vill ni göra samma sak med skolan som S?

– Jag tror att vi är överrens när det gäller ekonomiska satsningar på skolan: anställa fler lärare på lågstadiet för att kunna minska klasser eller ha fler speciallärare till exempel. Sen finns det andra skillnader som är ganska stora. Jag tror på ett återförstatligande av skolan. Kommunerna klarar inte att sköta skolan. Vi vill fortsätta att bygga ut karriärtjänsterna så att fler kan få högre lön. Där är ju de rödgröna väldigt tveksamma, de har uttryckt stor skepsis mot den typen av reformer.

Är det där man ska se skillnaden?

– Jag menar att det finns en ganska grundläggande ideologisk skillnad kring vilken riktning skolan ska utvecklas. Vi tycker att betyg är viktigt från Alliansens sida. Vi tror på en kunskapsskola med höga kunskapskrav. Flera av de rödgröna partierna vill ju avskaffa betyg, vänsterpartiet vill avskaffa läxor. Vad de rödgröna gemensamt står för är ju väldigt svårt att säga, de vägrar ju tala om det.

De ekonomiska satsningar Jan Björklund refererar till handlar om de 2,5 miljarder kronor som både regeringen och S vill lägga på att minska klasstorlekarna i lågstadiet. Ett tag efter att de båda lägren gått ut med förslagen så presenterade Skolverket resultatet av den första nationella undersökningen av klasstorlekar någonsin. Det visade sig att klasserna i snitt inte var så stora. Mellan 14-22 elever lite beroende på faktorer som var i landet man bor.

Känns det plötsligt som en ganska dyr åtgärd för någoting som kanske inte var så allvarligt?

– Nej. Den satsning som regeringen aviserat handlar inte enbart om att minska klasser, det handlar om ökad lärartäthet på lågstadiet. Att minska klasstorleken är en åtgärd man kan göra, men man kan också använda resurserna till att anställa fler speciallärare, ha tvålärar-system i klassrummet eller fler halvklasstimmar. I lågstadiet ser man effekter av undervisning i mindre grupper.

Du har ibland fått kritik för att du tycker om att hänvisa till forskning när det passar dina idéer, och inte lika mycket när forskningen säger någonting annat. Har du någon kommentar till det?

– Jag tycker att alla våra reformer måste bygga på forskningsunderlag. Men sen ska man komma ihåg att utbildningsvetenskap inte är en exakt lära, jämfört med matematik. Det går att landa i olika slutsatser beroende på vilka mål man vill uppnå. Det finns ingen vetenskaplig sanning om hur ett samhälle ska organiseras och det finns inte en enskild veteskaplig sanning som alla experter är eniga om. Det finns olika uppfattningar.

Så när du väljer att luta dig på forskning som till exempel är positiv till betyg, samtidigt som det finns forskning som säger att betyg inte är en bra metod – hur gör du den avvägningen?

– Ja, det finns forskning som är för och det finns forskning som är emot. Alla som använder forskning borde ju erkänna att det finns olika, och sen måste man själv berätta ”hur har jag landat i den här avvägningen?” och det har jag inga problem med. Hela världen har betyg före Sverige och Sverige har sjunkit som en sten när det gäller resultat. Jag menar att det hänger samman. Vi har haft för lite resultatfokus i svensk skola. Alla länder som ligger före Sverige, i Pisa till exempel, har betyg mycket tidigare, och det är en viktig aspekt.

Om era reformer inte räcker till för att lösa lärarkrisen, vad gör ni då?

– Vi ser att det har börjat vända. Bottenåret med söktryck till lärarutbildningen var 2008. Då hade det gått ner oavbrutet sedan kommunaliseringen. Nu har det gått upp med 65 procent sedan 2008. Och det är en väldigt kraftig ökning, med tanke på att lärarutbildningen är universitetens största utbildning. Bara de tre sista åren har det ökat väldigt kraftigt.

Jan Björklund menar att ökningen hänger ihop med Alliansens politik.

– Legitimationen stramar upp hela systemet med behörigheter och krav och så. Det är den nya lärarutbildningen, högre lärarlöner, karriärreformer. Alla de här reformerna gemensamt vänder nu utvecklingen och vi har en kraftig ökning av söktrycket. Jag är inte nöjd, söktrycket behöver öka mer, men det har ökat väldigt kraftigt under några år.

Situationen är ju lätt akut i vissa fall, vad gäller exempelvis lärare i teknik. Och de som börjar skolan nu är ju inte klara än på flera år.

– När man säger att den är akut så menar man ju inte … alltså det finns problem här och nu, men det är också så att med pensionsavgångar så ser man att om vi inte får en ökad inströmning då blir det riktigt illa om tio år. När det gäller ämneslärare i matte, teknik och naturkunskap, där är det problem. Och här måste vi pröva olika strategier. Under våren aviserade en examenspremie för ämneslärare i matte, NO och teknik. Den är ju ännu inte genomförd och reglerna är ännu inte klara, men redan efter den aviseringen så ökade söktrycket ganska kraftigt till de där utbildningarna. Det säger mig att det går att förändra detta söktryck med reformer och förändringar.

Men en sådan idé, att man får en påse pengar i handen vid examen …

– Jamen, lön är ju samma sak, det handlar om pengar. Det är bara det att lönerna förfogar vi inte över, det är ju kommunalt. Men vi förfogar ju över studiemedelssystemet med examenspremier, så det går snabbt att införa. Det andra kräver årslånga förhandlingar och avtal.

Det finns ju en ideologisk skiljelinje där. Miljöpartiet till exempel menar att staten visst skulle kunna gå in och höja lärarnas löner.

– Det finns ju inget sätt att genomföra det. Även om staten skjuter till pengar finns det ju ingen garanti för att det hamnar i lärarlöner. Vi har väl höjt bidragen till kommunerna flera gånger, och det har inte lett till höjda lärarlöner. Så det hjälper ju inte vad Miljöpartiet säger, det finns inget sätt att styra det. Det är ju avtal mellan kommunerna och lärarfacken som avgör lärarlönerna. Dessutom så såg vi att både S och V avvisar det kategoriskt så det blir ju inget.

Att det däremot är genomförbart att skjuta till statliga pengar till förstelärare och lektorer beror enligt Jan Björklund på den tekniska konstruktionen.

– När det gäller förstelärare har vi konstruerat det så att om kommunen höjer lönen med 5 000 för en specifik tjänst, så får man de pengarna rakt av. Det är en konstruktion som jag menar är genomtänkt och robust. För då hamnar pengarna i höjda lärarlöner. Det här med generella stadsbidrag, de hamnar i andra håll.

Det har förekommit kritik mot karriärreformerna, från lärarhåll inte minst, som går ut på att de genomförts lokalt lite godtyckligt. Kunde man lagt upp det på något annat sätt?

– Vi har vart eniga med båda lärarorganisationerna och med SKL, det var vi fyra som gjorde upp om hela reformen. Men det är klart att det där blir kritiserat. Det är klart att jantelagen är stark även i ett lärarrum, och ”varför ska han eller hon få och inte jag” och sådär, det är klart. Men jag menar att det är en av de viktigare reformerna vi gör. Den ökar söktrycket till yrket, den driver upp löneläget. Jag skulle säga att den är lönedrivande även för övriga lärare i nästa steg.

Segregationen i skolan har ökat under din tid som utbildningsminister. Vissa vill koppla ihop det med fria skolvalet, och andra inte.

– Det har ökat sedan 90-talet. Men alla undersökningar visar att Sverige har ett av världens mest jämlika skolsystem. Också när man mäter det här med hur elever väljer skola och sorteras i olika skolor så ligger vi bra till. Trots det så är det sant att på marginalen så har skillnaderna mellan olika skolor ökat. Det har skett under min tid men det skedde också under den rödgröna regeringen. Men det är fortfarande från en låg nivå av segregation till en något högre men fortsatt mycket låg nivå. Man måste liksom ha perspektiv på problemets storlek. Jag skulle vilja säga ”ok, diskutera gärna segregationen men de sjunkande resultaten är ett mycket större problem”. Vi ligger på 38 plats i industrivärlden i resultat men på fjärde plats i jämlikhet, så det andra är ett mycket större problem.

Men vad tror du att det beror på? Det går ju ändå åt fel håll.

– Jag tror att det fria skolvalet har varit EN faktor i detta, EN. En annan faktor är att de skolor som har lägst resultat är våra invandrartäta skolor. De har ofta kommit hit nyligen och når naturligtvis inte målen i läroplanen på samma sätt som någon som har bott här hela sitt liv. Det som har hänt är att de här skolorna har fått ytterligare en svårighet i och med att vi de sista tio åren fått en annan typ av invandring där många elever kommer från länder där de inte alls gått i skolan. Krigshärjade länder som Somalia eller Afghanistan till exempel. Den skolans resultat sjunker ju ännu mer då. Det beror inte på att skolan har blivit sämre utan på att eleverna som kommer har svårare förutsättningar, och då ökar skillnaden i resultat. Jag skulle säga att det är de två faktorerna som hart spelat in. Men det där sista är väldigt påtagligt.

I vissa fall har det lett till att man lägger ner skolor.

– Ja, men jag tycker inte att det är uteslutet. Om en skola till sist väljs bort av väldigt många så finns det ju ett skäl till det, och jag tycker inte att man ska se det som en katastrof att man till sist lägger ner den skolan och eleverna får gå i andra skolor.

Men har man löst problemet då?

– Ja, om man tycker att det är ett problem att på en skola samlas väldigt många elever som bara har svårigheter. När någon säger att skillnaden mellan skolor är ett problem – då antar jag att de inte menar den skolan som har höga resultat. Problemet är ju den skolan som har låga resultat. Om det beror på att det går en elevgrupp där som alla har svårt, och man kan splittra den på andra skolor och integrera de eleverna, det behöver inte vara fel. Men det går inte att säga generellt, det är liksom olika i olika situationer.

Görs det någon riktig analys av konsekvenserna av det fria skolvalet?

– IFAU gör ett jätteprojekt på att forska på det här. De har ett uppdrag att vara klara med det 2015 tror jag. Det är en väldigt svår metodologisk studie eftersom det sedan början av nittiotalet har skett så väldigt många förändringar inom skolan samtidigt. Så vad är det som är effekt av den ena reformen respektive den andra reformen det tror jag att man ska ha en stor ödmjukhet inför att det kan vara väldigt svårt att i slutändan fastställa.

Om alliansen förlorar valet, får någon annan leda Folkpartiet då?

– Det får ju Folkpartiet avgöra. Jag är helt inställd på att i ett sånt läge fortsätta, och då går ju vi i opposition naturligtvis, tillsammans med de andra allianspartierna i riksdagen.

Du vill förstatliga skolan. Tror du fortfarande att det är en politisk ide som är genomförbar i alliansen?

– Ja absolut, så är det. Jag märker ju att i alla andra partier så finns det en debatt om detta. Fortfarande är det så att kommunaliseringens förespråkare har majoritet inom övriga allianspartierna och Socialdemokraterna, men jag märker ju att debatten förs inom dessa partier hetare än någonsin. Så jag tror att vi är på väg mot ett förstatligande, men det kommer inte komma just nu i juli. Men inom ett antal år så är vi tillbaka inom en statlig skola. Det är jag helt övertygad om. Det bygger ju på att några av oss driver på, men jag tänkte fortsätta göra det.

Man kan ju se karriärreformen som en kompromiss. Att ”istället för ett förstatligande så kan vi göra såhär”.

– För mig så är det ingen kompromiss, vi behöver göra både och. En gymnasielärare har fem års utbildning. Innan skolan blev kommunal - hur många i en kommun hade en akademisk utbildning? Det var möjligen statsplaneringsingenjören. Det var en enda person som hade en så lång akademisk utbildning. Så plötsligt kommer det in hundratals, i större kommuner tusentals, personer med femårig akademisk utbildning. Och kommunerna klarar inte av att hantera detta, de hanteras ju lönemässigt som om de vore LO-grupper. Och man nivellerar ner mot LO. Så detta är ett problem med kommunaliseringen, att man har misshandlat läraryrket.

Jan Björlund påpekar att det här med lärarlönerna bara är en del av kommunaliseringen.

– Om vi ska lyfta Sverige ifrån 38:e plats i Pisa till tio-i-topp, då kommer det krävas exceptionell handlingskraft och kompetens. Och det finns inte i 290 kommuner, var och en för sig. De har inte den kompetensen. Vi kan vända utvecklingen lite grann men ska vi verkligen tillbaka till tio-i-topp så krävs det en nationell samling runt skolan, det går liksom inte att var och en kör sitt eget race i varje liten ort i Sverige. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

Annons
Annons

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Annons
Annons

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Annons
Skolutveckling

Så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons