Annons
Foto: Micke Carlsson

Björklund: Det stormar alltid

Publicerad 21 augusti 2014

Resultatfokus, betyg, och nationella prov för eleverna. Omarbetad utbildning, högre lön och karriärmöjligheter för lärarna. Så skulle man kunna sammanfatta Jan Björklunds recept för att lyfta den svenska skolan. I snart åtta år har Jan Björklund och regeringen Reinfeldt genomfört sin reformtäta skolpolitik. Ibland har det gnisslats ordentligt både inom och utanför lärarkåren.
– Det stormar alltid runt utbildningspolitik, för det finns väldigt många olika uppfattningar. Det är jag medveten om, säger han till Skolvärlden i en längre intervju.

Relaterat

När Skolvärlden träffar utbildningsministern på hans kontor på Utbildningsdepartementet bär han kostym och skjorta i blåtoner från Folkpartiets blåklint. Slipsen är ett Allians-orange utropstecken. Det är valrörelse och varje liten detalj ses över.

Aktuella opinionsundersökningar visar på dalande förtroende för den sittande regeringen. Lärarnas riksförbunds undersökning visar dessutom att Folkpartiet och resten av Alliansen tappar förtroende bland lärare specifikt.

Folkpartiet har traditionellt ett gott stöd i lärarkåren, hur ska ni göra som parti för att nå dit igen?

– Tja, vi har aldrig haft majoritet i lärarkåren, men vi har ju mycket starkare stöd i utbildningsfrågor än vi har generellt som parti. Vi är ett parti som ligger på 6-7 procent generellt i väljarkåren, och har ett mycket starkare stöd i utbildningsfrågor. Det beror naturligtvis på att vi lagt stor vikt vid de frågorna och att vi har drivit viktiga frågor på det här området. Sen är det inte konstigt att vi tappar i mätningar efter åtta år i ansvarsställning. Många förväntar sig resultat. Men vi har ett väldigt starkt stöd som parti i utbildningsfrågor, säger Jan Björklund.

Är du nöjd med din tid som utbildningsminister hittills?

– Ja, det är jag. Det stormar alltid runt utbildningspolitik därför att det finns väldigt olika uppfattningar. Det jag inte är nöjd med är naturligtvis att det tar så lång tid att vända resultaten, men jag har varit helt medveten om från början att det tar tid. Men det är klart, det är den kritiken jag får nu att ”varför händer inget” liksom. Lärarna tror jag i och för sig förstår att det här inte vänds bara för att man har fått en ny läroplan. Men utanför skolan så finns det en förväntan att det ska vända snabbt.

Under våren har ni och Socialdemokraterna föreslagit nästan identiska satsningar på lågstadiet. Vill ni göra samma sak med skolan som S?

– Jag tror att vi är överrens när det gäller ekonomiska satsningar på skolan: anställa fler lärare på lågstadiet för att kunna minska klasser eller ha fler speciallärare till exempel. Sen finns det andra skillnader som är ganska stora. Jag tror på ett återförstatligande av skolan. Kommunerna klarar inte att sköta skolan. Vi vill fortsätta att bygga ut karriärtjänsterna så att fler kan få högre lön. Där är ju de rödgröna väldigt tveksamma, de har uttryckt stor skepsis mot den typen av reformer.

Är det där man ska se skillnaden?

– Jag menar att det finns en ganska grundläggande ideologisk skillnad kring vilken riktning skolan ska utvecklas. Vi tycker att betyg är viktigt från Alliansens sida. Vi tror på en kunskapsskola med höga kunskapskrav. Flera av de rödgröna partierna vill ju avskaffa betyg, vänsterpartiet vill avskaffa läxor. Vad de rödgröna gemensamt står för är ju väldigt svårt att säga, de vägrar ju tala om det.

De ekonomiska satsningar Jan Björklund refererar till handlar om de 2,5 miljarder kronor som både regeringen och S vill lägga på att minska klasstorlekarna i lågstadiet. Ett tag efter att de båda lägren gått ut med förslagen så presenterade Skolverket resultatet av den första nationella undersökningen av klasstorlekar någonsin. Det visade sig att klasserna i snitt inte var så stora. Mellan 14-22 elever lite beroende på faktorer som var i landet man bor.

Känns det plötsligt som en ganska dyr åtgärd för någoting som kanske inte var så allvarligt?

– Nej. Den satsning som regeringen aviserat handlar inte enbart om att minska klasser, det handlar om ökad lärartäthet på lågstadiet. Att minska klasstorleken är en åtgärd man kan göra, men man kan också använda resurserna till att anställa fler speciallärare, ha tvålärar-system i klassrummet eller fler halvklasstimmar. I lågstadiet ser man effekter av undervisning i mindre grupper.

Du har ibland fått kritik för att du tycker om att hänvisa till forskning när det passar dina idéer, och inte lika mycket när forskningen säger någonting annat. Har du någon kommentar till det?

– Jag tycker att alla våra reformer måste bygga på forskningsunderlag. Men sen ska man komma ihåg att utbildningsvetenskap inte är en exakt lära, jämfört med matematik. Det går att landa i olika slutsatser beroende på vilka mål man vill uppnå. Det finns ingen vetenskaplig sanning om hur ett samhälle ska organiseras och det finns inte en enskild veteskaplig sanning som alla experter är eniga om. Det finns olika uppfattningar.

Så när du väljer att luta dig på forskning som till exempel är positiv till betyg, samtidigt som det finns forskning som säger att betyg inte är en bra metod – hur gör du den avvägningen?

– Ja, det finns forskning som är för och det finns forskning som är emot. Alla som använder forskning borde ju erkänna att det finns olika, och sen måste man själv berätta ”hur har jag landat i den här avvägningen?” och det har jag inga problem med. Hela världen har betyg före Sverige och Sverige har sjunkit som en sten när det gäller resultat. Jag menar att det hänger samman. Vi har haft för lite resultatfokus i svensk skola. Alla länder som ligger före Sverige, i Pisa till exempel, har betyg mycket tidigare, och det är en viktig aspekt.

Om era reformer inte räcker till för att lösa lärarkrisen, vad gör ni då?

– Vi ser att det har börjat vända. Bottenåret med söktryck till lärarutbildningen var 2008. Då hade det gått ner oavbrutet sedan kommunaliseringen. Nu har det gått upp med 65 procent sedan 2008. Och det är en väldigt kraftig ökning, med tanke på att lärarutbildningen är universitetens största utbildning. Bara de tre sista åren har det ökat väldigt kraftigt.

Jan Björklund menar att ökningen hänger ihop med Alliansens politik.

– Legitimationen stramar upp hela systemet med behörigheter och krav och så. Det är den nya lärarutbildningen, högre lärarlöner, karriärreformer. Alla de här reformerna gemensamt vänder nu utvecklingen och vi har en kraftig ökning av söktrycket. Jag är inte nöjd, söktrycket behöver öka mer, men det har ökat väldigt kraftigt under några år.

Situationen är ju lätt akut i vissa fall, vad gäller exempelvis lärare i teknik. Och de som börjar skolan nu är ju inte klara än på flera år.

– När man säger att den är akut så menar man ju inte … alltså det finns problem här och nu, men det är också så att med pensionsavgångar så ser man att om vi inte får en ökad inströmning då blir det riktigt illa om tio år. När det gäller ämneslärare i matte, teknik och naturkunskap, där är det problem. Och här måste vi pröva olika strategier. Under våren aviserade en examenspremie för ämneslärare i matte, NO och teknik. Den är ju ännu inte genomförd och reglerna är ännu inte klara, men redan efter den aviseringen så ökade söktrycket ganska kraftigt till de där utbildningarna. Det säger mig att det går att förändra detta söktryck med reformer och förändringar.

Men en sådan idé, att man får en påse pengar i handen vid examen …

– Jamen, lön är ju samma sak, det handlar om pengar. Det är bara det att lönerna förfogar vi inte över, det är ju kommunalt. Men vi förfogar ju över studiemedelssystemet med examenspremier, så det går snabbt att införa. Det andra kräver årslånga förhandlingar och avtal.

Det finns ju en ideologisk skiljelinje där. Miljöpartiet till exempel menar att staten visst skulle kunna gå in och höja lärarnas löner.

– Det finns ju inget sätt att genomföra det. Även om staten skjuter till pengar finns det ju ingen garanti för att det hamnar i lärarlöner. Vi har väl höjt bidragen till kommunerna flera gånger, och det har inte lett till höjda lärarlöner. Så det hjälper ju inte vad Miljöpartiet säger, det finns inget sätt att styra det. Det är ju avtal mellan kommunerna och lärarfacken som avgör lärarlönerna. Dessutom så såg vi att både S och V avvisar det kategoriskt så det blir ju inget.

Att det däremot är genomförbart att skjuta till statliga pengar till förstelärare och lektorer beror enligt Jan Björklund på den tekniska konstruktionen.

– När det gäller förstelärare har vi konstruerat det så att om kommunen höjer lönen med 5 000 för en specifik tjänst, så får man de pengarna rakt av. Det är en konstruktion som jag menar är genomtänkt och robust. För då hamnar pengarna i höjda lärarlöner. Det här med generella stadsbidrag, de hamnar i andra håll.

Det har förekommit kritik mot karriärreformerna, från lärarhåll inte minst, som går ut på att de genomförts lokalt lite godtyckligt. Kunde man lagt upp det på något annat sätt?

– Vi har vart eniga med båda lärarorganisationerna och med SKL, det var vi fyra som gjorde upp om hela reformen. Men det är klart att det där blir kritiserat. Det är klart att jantelagen är stark även i ett lärarrum, och ”varför ska han eller hon få och inte jag” och sådär, det är klart. Men jag menar att det är en av de viktigare reformerna vi gör. Den ökar söktrycket till yrket, den driver upp löneläget. Jag skulle säga att den är lönedrivande även för övriga lärare i nästa steg.

Segregationen i skolan har ökat under din tid som utbildningsminister. Vissa vill koppla ihop det med fria skolvalet, och andra inte.

– Det har ökat sedan 90-talet. Men alla undersökningar visar att Sverige har ett av världens mest jämlika skolsystem. Också när man mäter det här med hur elever väljer skola och sorteras i olika skolor så ligger vi bra till. Trots det så är det sant att på marginalen så har skillnaderna mellan olika skolor ökat. Det har skett under min tid men det skedde också under den rödgröna regeringen. Men det är fortfarande från en låg nivå av segregation till en något högre men fortsatt mycket låg nivå. Man måste liksom ha perspektiv på problemets storlek. Jag skulle vilja säga ”ok, diskutera gärna segregationen men de sjunkande resultaten är ett mycket större problem”. Vi ligger på 38 plats i industrivärlden i resultat men på fjärde plats i jämlikhet, så det andra är ett mycket större problem.

Men vad tror du att det beror på? Det går ju ändå åt fel håll.

– Jag tror att det fria skolvalet har varit EN faktor i detta, EN. En annan faktor är att de skolor som har lägst resultat är våra invandrartäta skolor. De har ofta kommit hit nyligen och når naturligtvis inte målen i läroplanen på samma sätt som någon som har bott här hela sitt liv. Det som har hänt är att de här skolorna har fått ytterligare en svårighet i och med att vi de sista tio åren fått en annan typ av invandring där många elever kommer från länder där de inte alls gått i skolan. Krigshärjade länder som Somalia eller Afghanistan till exempel. Den skolans resultat sjunker ju ännu mer då. Det beror inte på att skolan har blivit sämre utan på att eleverna som kommer har svårare förutsättningar, och då ökar skillnaden i resultat. Jag skulle säga att det är de två faktorerna som hart spelat in. Men det där sista är väldigt påtagligt.

I vissa fall har det lett till att man lägger ner skolor.

– Ja, men jag tycker inte att det är uteslutet. Om en skola till sist väljs bort av väldigt många så finns det ju ett skäl till det, och jag tycker inte att man ska se det som en katastrof att man till sist lägger ner den skolan och eleverna får gå i andra skolor.

Men har man löst problemet då?

– Ja, om man tycker att det är ett problem att på en skola samlas väldigt många elever som bara har svårigheter. När någon säger att skillnaden mellan skolor är ett problem – då antar jag att de inte menar den skolan som har höga resultat. Problemet är ju den skolan som har låga resultat. Om det beror på att det går en elevgrupp där som alla har svårt, och man kan splittra den på andra skolor och integrera de eleverna, det behöver inte vara fel. Men det går inte att säga generellt, det är liksom olika i olika situationer.

Görs det någon riktig analys av konsekvenserna av det fria skolvalet?

– IFAU gör ett jätteprojekt på att forska på det här. De har ett uppdrag att vara klara med det 2015 tror jag. Det är en väldigt svår metodologisk studie eftersom det sedan början av nittiotalet har skett så väldigt många förändringar inom skolan samtidigt. Så vad är det som är effekt av den ena reformen respektive den andra reformen det tror jag att man ska ha en stor ödmjukhet inför att det kan vara väldigt svårt att i slutändan fastställa.

Om alliansen förlorar valet, får någon annan leda Folkpartiet då?

– Det får ju Folkpartiet avgöra. Jag är helt inställd på att i ett sånt läge fortsätta, och då går ju vi i opposition naturligtvis, tillsammans med de andra allianspartierna i riksdagen.

Du vill förstatliga skolan. Tror du fortfarande att det är en politisk ide som är genomförbar i alliansen?

– Ja absolut, så är det. Jag märker ju att i alla andra partier så finns det en debatt om detta. Fortfarande är det så att kommunaliseringens förespråkare har majoritet inom övriga allianspartierna och Socialdemokraterna, men jag märker ju att debatten förs inom dessa partier hetare än någonsin. Så jag tror att vi är på väg mot ett förstatligande, men det kommer inte komma just nu i juli. Men inom ett antal år så är vi tillbaka inom en statlig skola. Det är jag helt övertygad om. Det bygger ju på att några av oss driver på, men jag tänkte fortsätta göra det.

Man kan ju se karriärreformen som en kompromiss. Att ”istället för ett förstatligande så kan vi göra såhär”.

– För mig så är det ingen kompromiss, vi behöver göra både och. En gymnasielärare har fem års utbildning. Innan skolan blev kommunal - hur många i en kommun hade en akademisk utbildning? Det var möjligen statsplaneringsingenjören. Det var en enda person som hade en så lång akademisk utbildning. Så plötsligt kommer det in hundratals, i större kommuner tusentals, personer med femårig akademisk utbildning. Och kommunerna klarar inte av att hantera detta, de hanteras ju lönemässigt som om de vore LO-grupper. Och man nivellerar ner mot LO. Så detta är ett problem med kommunaliseringen, att man har misshandlat läraryrket.

Jan Björlund påpekar att det här med lärarlönerna bara är en del av kommunaliseringen.

– Om vi ska lyfta Sverige ifrån 38:e plats i Pisa till tio-i-topp, då kommer det krävas exceptionell handlingskraft och kompetens. Och det finns inte i 290 kommuner, var och en för sig. De har inte den kompetensen. Vi kan vända utvecklingen lite grann men ska vi verkligen tillbaka till tio-i-topp så krävs det en nationell samling runt skolan, det går liksom inte att var och en kör sitt eget race i varje liten ort i Sverige. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons